Om Kungliga örlogsmannasällskapet

Kungl. Örlogsmannasällskapet är ett stockholmsbarn från den gustavianska tiden. Dess första sammanträde ägde rum på Skeppsholmen i Långa Raden den 15 november 1771, ungefär elva månader efter det att Gustav III (1746-1792, Kung 1771-1792) bestigit tronen. Något sammanhang mellan dessa båda händelser föreligger knappast. Akademien är närmast en skapelse av frihetstidens nyttobetonade krav på yrkesutbildning och nya pedagogiska idéer.

De unga officerare som stiftade Kungl. Örlogsmannasällskapet var besjälade av en stark vilja att genom vidgade kunskaper och fördjupade studier öka sin yrkesskicklighet och därmed hävda flottans betydelse i den försvarspolitiska debatten. Redan tidigt upptogs akademiska traditioner. En förebild torde ha varit Kungl. Vetenskapsakademiens verksamhet.

Den kände mösspolitikern och snart nog riksrådet Christoffer Falkengréen ivrade kraftigt för att höja sjöofficerarnas utbildning och var därför väl skickad för kallelsen till det nybildade sällskapets hederspreses, den förste i sitt slag.

Våra vetenskapsgrenar

Vi verkar för vårt syfte inom fyra vetenskapsgrenar, där vi studerar utvecklingen och redovisar förändringar, m.m., inom vetenskapsgrenen årligen.

Läs mer »

Historik

Sveriges och förmodligen även världens äldsta militärvetenskapliga samfund kan se tillbaka på en mer än 200-årig verksamhet.

Läs mer »

Biblioteket

Samlingarna i Karlskrona bedöms ha ett synnerligen stort värde för forskningen inom sjökrigsvetenskap och sjöväsende i allmänhet.

Läs mer »

Tävlingsskrifter

Tävlingsskrift får avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskapen, främst inom de vetenskapsgrenar och fack som akademien tillämpar.

Läs mer »