Protokoll 180418

Det slutna sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska museets hörsal onsdagen den 18 april
2018 i närvaro av 37 ledamöter.

Protokollet finns att ladda hem nedan.

Årsredovisning

KÖMS årsredovisning för 2017 med tillhörande revisionsberättelse finns att ladda hem i sin helhet nedan.

Protokoll 20180321

Sammanträdet ägde rum ombord i s/s Marieholm onsdagen den 21 mars 2018 i närvaro av 36 ledamöter och inbjudna gäster. Till sammanträdet hade gäster från Försvarsmak-ten, Föreningen för Göteborgs Försvar, sjöfartsintresserade organisationer och med-lemmar i sjöofficerssällskapet i Göteborg inbjudits.

Efter den slutna delen av sammanträdet inbjöds gäster att delta i sammanträdet.

 

Protokollet kan laddas hem i sin helhet nedan.

Protokoll 2018-02-21

Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska Museets hörsal Djurgårdsbrunnsvägen 24, i Stockholm onsdagen den 21 februari 2018 i närvaro av 35 ledamöter och inbjudna gäster. Efter den slutna delen av sammanträdet inbjöds gäster att delta i sammanträdet.

 

Protokollet kan laddas hem nedan.

En Marin för Sverige

En Marin för Sverige – Akademiens analys och förslag

Sverige är beroende av en fungerande import- och exportsjöfart och säkra hamnar. Sjötrafikens behov av skydd under kris och krig avspeglas inte i den marin Sverige har idag.

Sverige behöver förbättra möjligheterna att upprätthålla säkra transportvägar till sjöss, till och från Sverige längs svensk kust samt till och från Gotland.

Den marin vi har idag är föråldrad och för liten. Den kan endast verka i ett (1) geografiskt område under en begränsad tid. Det lämnar andra områden utan marint försvar och det duger inte för att skydda försörjningen av Sverige. Utan öppna sjövägar kommer Sverige redan inom någon vecka vara tvungna att ransonera t. ex. livsmedel, läkemedel samt bensin och diesel.

Kungl. Örlogsmannasällskapets debattinlägg ”En Marin för Sverige” visar på behovet av en avsevärt större marin för att kunna säkra försörjningen av Sverige.

En Marin för Sverige kan laddas hem som pdf i sin helhet nedan

Kunglig medalj till Bo Rask

Tisdagen den 30 januari 2018 mottog Kungl. Örlogsmannasällskapets sekreterare kommendör Bo Rask HM Konungens medalj i 8. storleken i Serafimerordens band för framstående insatser inom svenskt akademiväsende.

Det är en mycket stor och välförtjänt ära som akademiens sekreterare kommendör Bo Rask vederfars ur akademiens förste hedersledamot HM Konungens hand. Vi många som har förmånen att arbeta nära Bosse vet vilken ambition som driver honom, och vilken kapacitet han har. Innevarande verksamhetsår är hans 10:e som sekreterare. Det känns därför som en mycket lämplig tidpunkt för denna höga utmärkelse. Men det är inte bara tid som kvalificerar för utmärkelser av denna storleksordning, något måste också ha uträttats. Under dessa 10 år har Bosse fört KÖMS framåt, såväl vad gäller vårt akademiska uppdrag som att ta allt större plats i debatten kring de marina och maritima frågor som också är en del av vårt syfte. För stunden närmast i form av det gånga årets omfattande projektarbete ”Marinplanen”, som i sin färdiga form givits namnet ”En Marin för Sverige”. 
 
Vi gläds med sekreteraren Bo Rask över denna medaljförläning och även vi ledamöter i övrigt må ta till oss en del av den uppmärksamhet detta väcker. Även om det är individen Bo Rask som mottar utmärkelsen så är det också som representant för vår snart 250-åriga kungliga akademi och allt det den står för. Med förstånd och styrka.
 
Kungl. Örlogsmannasällskapet gratulerar vår sekretare Bo Rask å det varmaste!
 
Michael Zell
Ordförande 

Protokoll 20180122

Sammanträdet ägde rum på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona mån-dagen den 22 januari 2018 i närvaro av 46 ledamöter och inbjudna gäster. Efter den slutna delen av sammanträdet inbjöds gäster att delta.

 

Protokollet finns att ladda ner i sin helhet nedan.

KÖMS:s konstsamling nu tillgänglig på hemsidan

Efter en tid arbete med inventering, dokumentation och analys av samlingen, är nu drygt 120 bilder tillgängliga på hemsidan.

Bildernas motiv varierar men bilder av sjöofficerare och sjöbataljer är vanliga. Genomgången av konstverken har väckt många frågor och vi hoppas publiceringen skall inspirera till fördjupade studier av denna intressant och värdefulla samling.

 

Konstsamlingen finns under fliken Bibliotek eller följ länken för att se samlingen.

 

 

 

Debatt: En Marin för Sverige

En Marin för Sverige

-Debattartikeln kan laddas ner i sin helhet nedan-

Sverige befinner sig i ett avgörande säkerhets- och försvarspolitiskt läge. Det nordiska området med Östersjön och Västerhavet utgör nu, till skillnad mot tiden under det kalla kriget då vi enbart utgjorde en flank, konfrontationszonen mellan Nato och Ryssland. Det pågår en omfattande rysk modernisering och upprustning både av konventionella militära förmågor och kärnvapen i vårt närområde. Sverige kan tidigt komma att dras in i en konflikt mellan Nato och Ryssland, rent av före ett agerande mot Nato i förebyggande syfte från rysk sida. Det utövas en hård retorik från Ryssland inte minst kring bruket av kärnvapen. Men det handlar inte bara om upprustning och retorik. I handling bröts den europeiska säkerhetsordningen mycket konkret och handfast genom den ryska invasionen av Krim.

I detta läge förbereder Sverige ett nytt försvarsbeslut. I Försvarsberedningens första rapport lyfts försörjningsfrågorna och landets uthållighet fram. Sverige är ett land helt beroende av sin sjöfart. Utan jämna och förutsägbara leveranser och utskeppningar för vår import och export, en kontinuerlig kustsjöfart inklusive förbindelserna till Gotland, underhåll och skydd av vindkraftparker samt kraft- och kommunikationskablar, riskerar Sverige prövningar som omedelbart äventyrar vår försörjning och därmed hela vårt samhällsbygge. I förlängningen också vår försvarsvilja. Genom värdlandsavtal och solidaritetsförklaring måste vi dessutom hålla våra hamnar öppna för att i praktiken kunna ta emot och ge militärt stöd.

Marinen har en nyckelroll i dessa centrala förutsättningar för landets försvarsförmåga. Att säkra kontinuerlig försörjning, i all synnerhet under den inledande tremånadersperioden utan hjälp och stöd utifrån som Försvarsberedningen pekar på som ett troligt scenario, är helt avgörande för vår samlade förmåga som nation. Vi talar här om grundläggande infrastruktur för hela totalförsvaret och samhället.

Sveriges långa kust med ett 50-tal viktiga hamnar kan räknas in i tre operationsområden, i väst, syd och ost. Försvarsmaktsövningar och spel visar att marinen med nuvarande förmåga under kort tid och med en begränsad uppgift endast klarar att samtidigt verka i ett av dessa tre områden. Kungl. Örlogsmannasällskapets (KÖMS) slutsats är därmed att marinen behöver trefaldigas. Annars måste en mycket svårare fråga ställas än den redan förekommande, ”vilka delar av landet ska vi försvara?” Nämligen ”vilka delar av landet ska vi försörja?”

De förmågor marinen behöver för att klara sin uppgift har i ljuset av det läge landet nu befinner sig i eftersatts under mycket lång tid. Återuppbyggnaden av marinen är därför inte längre bara en fråga om att vad som ska levereras om de cirka 15 år det normalt tar innan ett nytt materielprojekt står klart. Situationen gör att tiden i sig från beslut om anskaffning till leverans har blivit en kritisk faktor.

I syfte att skyndsamt stärka Sveriges marina förmåga förordar därför KÖMS att även modifiera och rusta de två återstående korvetterna i Göteborgs-klassen i likhet med de två systerfartygen. Det bör av samma skäl övervägas att delta i annat lands redan pågående fartygsproduktion, rimligen med något av de länder där vi redan har ett omfattande samarbete. Det ger en förhållandevis snabb effekt och skickar en tydlig signal.

Att bygga vidare på befintliga ritningar på en redan framgångsrik ytfartygsserie, en ”Visby II”, är ytterligare en möjlighet som ett alternativ eller komplement. Det ovanstående skulle sammantaget i relativ närtid och till lägre kostnad än konventionell nyprojektering kunna ge marinen i storleksordning dubbelt så många korvetter som de sju nuvarande. Samtidigt behöver studier om nästa generations ytstridsfartyg påbörjas, där betydande inslag av obemannade farkoster kan övervägas. I samtliga fall ovan bör fartygsburna luftvärnsrobotar ges en roll för att i samverkan med andra luftförsvarssystem höja vårt lands samlade förmåga att skydda oss mot angrepp från luften.

Dagens fem minjaktfartyg är för få för att säkerställa vår rörelsefrihet. Planerad försäljning av två minjaktfartyg bör därför avbrytas. Fartygen modifieras och livstidsförlängs. Studier av kommande minröjningssystem påbörjas, även här med obemannade farkoster som en viktig komponent.

Att skyndsamt öka numerären av ytstrids- och minjaktfartyg är angeläget. Det finns dock även många andra lika angelägna behov för försvaret av vårt land. Men bland försvarsmateriel har våra örlogsfartyg den unika fördelen att kunna verka i alla konfliktnivåer. Att visa upp sin förmåga vid örlogsbesök och havsövervakning, att hävda sjöterritoriet i tidiga konfliktskeden, skapa tidsmässigt utrymme för totalförsvarets mobilisering samt att med stor kraft och rörlighet kunna avslå militära angrepp. Denna flexibla förmåga i hela det diplomatiska spektrets tjänst har andra sjöfartsnationer insett och agerar därefter.

KÖMS förordar att även den tredje ubåten i Gotlands-klassen halvtidsmodifieras samt att ytterligare två ubåtar av typ A26 beställs. Att gå från nu planerade fyra till sju ubåtar innebär att vi ständigt kan ha tillräckligt många ubåtar till sjöss för att uppnå ubåtssystemets främsta egenskaper, förmågan att dolt spana över mycket stora områden och utgöra ett hot var än motståndaren väljer att uppträda.

Att skydda vår sjöfart och hålla leder och hamnar öppna kräver även att omgivande kust- och skärgårdsområden kan kontrolleras och försvaras. Amfibieförbanden bör ges en ökad förmåga till skydd och försvar av viktig infrastruktur, hamnar, militära basområden och vital terräng enskilt eller tillsammans med andra länders stridskrafter. Det pågående svensk-finska marina samarbetet framstår som ett viktigt föredöme att bygga vidare på. KÖMS anser att amfibieförbanden måste utvecklas mot minst tre amfibiebataljoner med tre bevakningsbåtskompanier. En av de tre amfibiebataljonerna bör vara baserad på västkusten. En amfibiebataljon med ingående delar skulle avsevärt öka säkerheten i inloppslederna till och runt Skandinaviens viktigaste hamn Göteborg.

Att öka enbart materieltillförseln enligt förslagen ovan räcker dock inte till den eftersträvade förmågeökningen. Därför förordas också införande av en flerbesättningsprincip till varje fartyg. En dubblering av materielen med dubbla besättningar ger oss den marina dimensionering vårt samhälles sårbarhet kräver.

Ska Sverige försvaras måste Sverige försörjas.

Michael Zell

Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges marina akademi

Protokoll 171129

Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska Museets hörsal, i Stockholm i närvaro av 72 ledamöter och inbjudna gäster onsdagen den 29 november 2017 med början klockan 1730.

Protokollet finns att ladda hem i sin helhet nedan

Kungl. Örlogsmannasällskapet belönar och medaljerar

Pressmedelandet kan laddas ner i sin helhet nedan

Pressmeddelande, Kungl. Örlogsmannasällskapet 15 november 2017

Kungl. Örlogsmannasällskapet belönar och medaljerar

Vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammankomst i Stockholm den 15 november 2017 medaljerades och belönades ett antal förtjänta personer och nya ledamöter installerades.

Akademiens medalj i silver utdelas till individ inom eller utom akademien för framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Silvermedaljer tilldelades de ordinarie ledamöterna Per-Anders Emilsson och Bo Wranker.

Akademiens medalj i brons i Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvars anda, utdelas på förslag från respektive förbandschef i marinen till gruppbefäl, soldater och sjömän i marinen som utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap. Bronsmedaljen tilldelades korpral Alf Fridén 1. Ubåtsflottiljen, sjöman Erik Watsfelt 3. Sjöstridsflottiljen, korpral Myra Galli Jansson 4. Sjöstridsflottiljen, vicekorpral Tobias Nydahl Amfibieregementet, sergeant Malin Ericsson skonertdivisionen Sjöstridsskolan och vicekorpral Jonas Olin Marinbasen.

Akademiens hedersomnämnande tilldelades hedersledamoten Thomas Engevall och de ordinarie ledamöterna Bo Berg, Torbjörn Lundströmer och Nils Grandin för arbetet med att återinföra kustrobotförmågan till Marinen.

Akademien tilldelade Eilas Gustafsson tubaist vid Marinens Musikkår i Karlskrona ett stipendium om totalt 30 000 kronor för studier vid musikhögskolan i Zürich.

Akademien belönade fem uppsatser av marina elever vid Försvarshögskolan; Fänrikarna Tobias Krona, Alf Furugård, Victor Hedlund, Rebecca Kling och Thomas Olsén.

Vid högtidssammankomsten installerades även nya ledamöter. Viceamiral Charles Style (Ret) RN, Storbritannien, installerades som korresponderande ledamot. Örlogskapten Gunnar Möller, örlogskapten Peter Thomsson, teknologie dr Fredrik Hellström, redaktör Peter Magnus Nilsson, överstelöjtnant Jimmy Johansson, senior advisor Peter Ahlås och kommunikationsdirektör Erik Lagersten installerades som ordinarie ledamöter.

– Jag vill gratulera alla medaljerade, belönade och nya ledamöter. Vi inom Kungl. Örlogsmannasällskapet ser fram emot deras fortsatta gärning för att aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet säger, Michael Zell, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:
Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se
För koordination och bilder: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

Besök även: www.koms.se alt följ oss på Twitter

Protokoll 246:e högtidssammanträdet

Sammanträdet ägde rum i Stolpesalen Etnografiska museet i Stockholm i närvaro av 108 ledamöter och inbjudna gäster. Högtidsmiddagen hölls i minneshallen Sjöhistoriska museet i Stockholm. Marinmusikkåren framförde som vanligt ett mycket uppskattat musikprogram.

Protokollet återfinns i sin helhet för nedladdning nedan.

Protokoll 2017-10-18

Sammanträdet ägde rum ombord i s/s Marieholm i Göteborg, i närvaro av 41 ledamöter och inbjudna gäster onsdagen den 18 oktober 2017 med början klockan 1730.

Protokollet kan laddas hem i sin helhet nedan

Protokoll 2017-08-23

Sammanträdet ägde rum på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona, i närvaro av 20 ledamöter onsdagen den 23 augusti 2017 med början klockan 1730.

Protokollet kan hittas i sin helhet nedan

Nya ledamöter

Nya ledamöter till Kungl. Örlogsmannasällskapet

Kungl. Örlogsmannasällskapet, en av de kungliga akademierna och instiftat 1771, har
valt in nya ordinarie ledamöter och en korresponderande ledamot.

Kungl. Örlogsmannasällskapet är en av de kungliga akademierna och en av världens äldsta sjökrigsvetenskapliga akademier. Kungl. Örlogsmannasällskapet instiftades 1771 och har till syfte att följa och aktivt verka för utveckling av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet (sjöfart) i allmänhet.

Vid valsammanträdet den 27 september valdes som ordinarie ledamöter örlogskapten Gunnar Möller, örlogskapten Peter Thomsson, teknisk doktor Fredrik Hellström, redaktör PM Nilsson, överstelöjtnant Jimmy Johansson, senior advisor Peter Ahlås och kommunikationsdirektör Erik Lagersten. Som korresponderande ledamot valdes vice admiral RN (ret) Charles Style.

De nya ledamöterna kommer att presenteras vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammankomst i Stockholm onsdagen den 15 november.

– Jag vill hälsa de nya ledamöterna välkomna till Kungl. Örlogsmannasällskapet. De är väl kvalificerade för att aktivt arbeta inom akademien och stärka vår förmåga att uppnå våra syften, säger Michael Zell, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.

Ledamöterna arbetar aktivt utifrån de vetenskapsgrenar som ledamoten fördelats till. Sällskapets
vetenskapsgrenar är I. Strategi, operationer och taktik, II. Personal, utbildning och marinmedicin,
III. Maritim teknik och IV. Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets
verksamhet. Kungl. Örlogsmannasällskapet ger ut en tidskrift – Tidskrift i Sjöväsendet, TiS,
anordnar seminarier och föreläsningar samt förvaltar och utvecklar ett vetenskapligt marint
bibliotek i Karlskrona.

Sällskapets valspråk är: Med förstånd och styrka.

För ytterligare information:
Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se
För koordination: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

Pressmeddelandet återfinns som nedladdningsbar pdf nedan

Gävle hamn

Ledamoten Nils-Ove Jansson i Kungl. Örlogsmannasällskapet har genomfört en undersökning kring den främmande dykarfarkost som trängde in i Gävle hamn den 29 juni 2017. Nedan finns den utredning som Jansson utfört tillsammans med Nils Engström.

Undersökningen har lett till stor uppmärksamhet varför Kungl. Örlogsmannasällskapet nu tillhandahåller den i sin helhet. Undersökning och bildbilaga finns att ladda hem nedan.

Nya biblioteksfynd

Under fliken biblioteksfynd finns nu två nya bidrag. Det ena bidraget handlar om det magnifika skrivbordet som står i biblioteket, en möbel med en synnerligen intressant historia. Det andra bidraget är en renskrift av FH af Chapmans resedagbok från resan i Finland vintern 1758 – 1759 då Chapmans hade Amiralitetets uppdrag att inspektera skogsbeståndet. Det är första gången som texten publiceras.

Följ gärna länken för att hitta biblioteksfynden!

Video Marinkonferensen 2017

Marinkonferensen 2017 – Folkförsörjning i kris och krig samt behovet av flödessäkerhet

Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges marina akademi – genomförde ett seminarium om flödessäkerhet i kris och krig torsdagen den 29 juni i Stockholm. Klicka på länken nedan så får Du se en video från det framgångsrika seminariet.

Marinkonferens 2017

Marinkonferensen 2017

Marinkonferensen 2017 – Folkförsörjning i kris och krig samt behovet av flödessäkerhet

Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges marina akademi – genomför ett seminarium om flödessäkerhet i kris och krig torsdagen den 29 juni i Stockholm. Media välkomnas.
Sverige kan försörjningsmässigt liknas vid ö. Vi är en del av den globaliserade världen och därmed beroende av säkra sjöförbindelser. För Sverige som idag inte är självförsörjande t ex avseende livsmedel och läkemedel, har sjötransporterna en avgörande betydelse för folkförsörjningen i kris och krig. För tillverkningsindustrin är sjötransporterna nödvändiga för tillförseln av råvaror och delkomponenter samt för vår export av färdiga produkter. Vi importerar årligen merparten av vår konsumtion. Sjötransporterna har därför en stor betydelse för utvecklingen av vårt lands ekonomi. Sjöfarten levererar enligt principen – just in time. Några lager av betydelse finns inte längre i landet. I händelse av kris eller krig behöver därför våra sjötransporter skyddas med militära resurser för att säkerställa fortsatt import och export av för vår industri och folkförsörjningen nödvändiga varor. Övriga transportmedel saknar helt förutsättningar för att ens under kortare tid ersätta det sjöburna varuflödet.
Dessa strategiska förhållanden diskuteras sällan och än mindre synes de få påverka utformningen av vårt totalförsvar. Kungl. Örlogsmannasällskapet inbjuder därför till ett seminarium för att diskutera dessa frågor.

Som moderator under seminariet agerar en av Sveriges främsta försvarspolitiska debattörer, Annika Nordgren Christensen. Bland talare och paneldeltagare finns politiker samt representanter från myndigheter, forskare och industrin.

Datum: Torsdagen den 29 juni
Tid: 15.00 – 17.15
Plats: Kolskjulet på Kastellholmens södra udde, Stockholm

Anmälan till:
Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se
För koordination: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100

Besök även: www.koms.se alt. följ oss på Twitter

Protokoll 20170517

Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska Museets hörsal Djurgårdsbrunnsvägen 24 Stockholm, i närvaro av 33 ledamöter och inbjudna gäster onsdagen den 17 maj 2017 med början klockan 1730.

Protokollet i sin helhet kan laddas hem nedan.

Protokoll 20170502

Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska Museets hörsal Djurgårdsbrunnsvägen 24 Stockholm, i närvaro av 74 ledamöter och inbjudna gäster tisdagen den 2 maj 2017 med början klockan 1730.

Protokollet kan laddas hem nedan.

Protokoll 170405

Sammanträdet ägde rum på Sjöhistoriska Museets hörsal Djurgårdsbrunnsvägen 24, i Stockholm i närvaro av 60 ledamöter onsdagen den 5 april 2017 med början klockan 1730.

Protokollet återfinns i sin helhet nedan.

Protokoll och revisionsberättelse 20170322

Sammanträdet ägde rum ombord i S/S Marieholm (förtöjd vid maritima centret) i Göteborg i närvaro av 79 ledamöter och inbjudna gäster onsdagen den 22 mars 2017 med början klockan 1730. Till sammanträdet inbjöds gäster från Försvarsmakten, sjöfarts- och sjukvårdsin-tresserade organisationer, Föreningen för Göteborgs Försvar samt medlemmar i Sjöofficerssällskapet i Göteborg.

 

Protokoll, revisionsberättelse samt årsredovisning finns att ladda hem nedan

 

 

Protokoll 2017-02-22

Sammanträdet ägde rum på Sjöhistoriska Museet i Stockholm, i närvaro av 66 ledamöter och inbjudna gäster onsdagen den 22 februari 2017 med början klockan 1730.

 

Protokollet återfinns i sin helhet nedan i pdf-format

 

Överste Jonas Olsson, ledamot av KÖMS erhåller Fransk Orden

Vid en ceremoni arrangerad av franska ambassaden torsdagen den 19 januari erhöll överste Jonas Olsson, ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet, riddartecknet av den franska Ordre National du Mérite.

Riddartecknet delades ut av den franske försvarsattachén kommendör Fabrice Cohéléach i närvaro av konteramiral Anders Grenstad, konteramiral Jens Nykvist, båda ledamöter av Kungl. Örlogsmannasällskapet och generalmajor Berndt Grundevik med flera.

Jonas Olsson har tidigare tjänstgjort som försvarsattaché i Frankrike och utmärkelsen motiverades med;
– Överste Jonas Olsson tilldelas Ordre National du Mérite för sin synnerligen goda insats som svensk försvarsattaché i Frankrike mellan 2010-2014. Han har hedrat sitt land i sitt uppträdande samtidigt som han åstadkommit mycket i sitt arbete. För att nämna två operationer där Överste Jonas Olssons arbete som attaché spelade en viktig roll är Unified Protector i Libyen och den pågående i Mali, MINUSMA, säger Fabrice Cohéléach, kommendör och Frankrikes försvarsattaché i Sverige.

Konteramiral Thomas Engevall tilldelas HM Konungens medalj

Pressmeddelande, Kungliga Örlogsmannasällskapet                                        10 februari 2017

 

Konteramiral Thomas Engevall tilldelas HM Konungens medalj

Vid en ceremoni på Kungl. Slottet den 7 februari tilldelades konteramiral Thomas Engevall HM Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band. Motiveringen för utmärkelsen löd: För förtjänstfulla insatser för svenskt akademiväsende.

Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges Marina Akademi – är en kunglig akademi och stiftades den 15 november 1771. Akademien verkar för utvecklingen av vetenskaper som har betydelse för frihet, fred och säkerhet samt Sveriges förmåga att hävda sin rätt när dess intressen är hotade. Kungl. Örlogsmannasällskapets syfte är att följa och aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet.

Konteramiral Thomas Engevall har ett mångårigt engagemang i Kungliga Örlogsmannasällskapet (KÖMS) som dess vice ordförande i fyra år, ordförande under lika många år samt redaktör och ansvarig utgivare för KÖMS tidskrift, Tidskrift i Sjöväsendet under åtta år.

– Jag är väldigt stolt och glad över att ha fått ta emot denna medalj av HM Konungen och det är ett erkännande för min insats men även till alla andra inom Kungl. Örlogsmannasällskapet som under lång tid jobbat inom ramen för akademiens syfte, säger konteramiral Thomas Engevall.

Akademien belönar även goda insatser för inom sitt område. Varje år belönas således en soldat, sjöman eller gruppbefäl vid respektive marint förband som utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap, med akademiens bronsmedalj. Framstående studieprestationer eller uppsatser vid Karlberg och Försvarshögskolan belönas med stipendier även tävlingsskrifter kan belönas med stipendier alternativt medalj.

– Jag måste även uttrycka min tacksamhet mot Försvarsmakten. Om inte de chefer jag haft över åren aktivt uppmuntrat mig och andra att ta en aktiv del i extern debatt och argumentation för Försvarsmaktens utveckling hade det inte varit möjligt att engagera sig inom Kungl. Örlogsmannasällskapet på det vis jag gjort. Jag blev invald i akademien 1993 som kommendörkapten och har aldrig känt mig begränsad i vad jag kan säga och vad jag inte kan säga så länge det har sagts med god ton och saklighet. Jag vill uppmuntra fler att delta i debatten kring försvarsmaktens utveckling, oaktat om det rör armén, marinen, flygvapnet, hemvärnet eller någon av de försvarsmaktsgemensamma funktionerna, avslutar Thomas Engevall.

För ytterligare information:

För koordination och bilder: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

För ytterligare information kring akademien besök hemsidan www.koms.se där även alla utgåvor av Tidskrift i Sjöväsendet, TiS, som utkommit sedan 1771 finns att läsa som inskannade PDF-filer.

Protokoll 23 januari

Sammanträdet ägde rum på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona, i närvaro av 48 ledamöter och inbjudna gäster måndagen den 23 januari 2017 med början klockan 1730. Media i Blekinge hade inbjudits att delta.

Sammanträdet avslutades med en gemensam middag på Sjöofficersmässen.

 

Protokollet kan laddas hem nedan

Ja, marinen behövs!

Detta debattinlägg finns att ladda hem i sin helhet nedan.

Vid jultid är det lätt att förstå hur integrerat Sverige är i den globaliserade världen. Julklappar beställs på nätet och hämtas på olika utlämningsställen, julmaten, även citrus- och andra tropiska frukter, körs hem i bilen eller bärs hem från matvaruaffärerna. Hårda paket köps i butiker som i sin reklam använder ord som ”süpermycket och süperbillig”. Julkorten ofta i form av epost når mottagaren, kanske på andra sidan jorden på någon sekund.

Gemensamt för varorna och drivmedlen till bilen är att ca 90 % av dem i något skede av transportkedjan har transporterats på fartyg och att merparten av kommunikationen via nätet går i undervattenskablar mellan kontinenterna.

I runda tal 50 000 fartyg och 300 miljoner containrar håller igång den globala handeln i en ständigt pågående transportrörelse. Leveranserna sker numera – just in time – eftersom lager binder kapital. Lagerhållningen finns ombord i fartygen. Hamnarna är komplexa nav i detta välutvecklade transportsystem. Det kan med fog påstås att sjöfarten är motorn i världsekonomin.

Det här är en fantastisk utveckling, men det har medfört ett ökat beroende av säkra sjöförbindelser. För Sverige som idag inte är självförsörjande avseende livsmedel och läkemedel, har sjötransporterna en avgörande betydelse för folkförsörjningen. För tillverkningsindustrin är sjötransporterna viktiga för tillförseln av råvaror och delkomponenter samt för exporten av färdiga produkter till konsumenterna. Vi importerar årligen merparten av vår konsumtion. Sjötransporterna har därför stor betydelse för utvecklingen av vårt lands ekonomi i fred och för folkförsörjningen i kris eller krig.

Vad har ovanstående med den svenska marinen att göra? Sjöfartsskydd dvs. förmågan att med militära medel skydda sjöfarten var en viktig svensk marin uppgift ända fram till försvarsbeslutet 1972. Då togs märkligt nog uppgiften bort och ersattes med förhandslagring av vissa strategiska råvaror som t ex oljor och drivmedel samt gödningsämnen.

De marina förbanden fick i försvarsbeslutet uppgiften att förhindra en angripares trupp- och materiellastade fartyg att nå svensk kust (i dagligt tal invasionsförsvar). Satsningen på försvar mot kustinvasion medförde att resurser för sjöfartsskydd nedprioriterades. Det resulterade i en obalanserad marin.

Under det kalla kriget rådde tidvis en relativt hög risk för kustinvasion från Warszawapakten. Marinens tydliga uppgift var att förhindra att havet utnyttjades för transporter av anfallstrupp och materiel. Det blev också den allmänna synen i landet på vilka uppgifter marinen kunde utföra. Den bilden har etsat sig fast hos politiker och hos allmänheten. Marinen har inte lyckats övertyga försvars- och statsledningen för behovet av sjöfartsskydd. När hotet från kustinvasion försvann genom Sovjetunionens kollaps, togs detta till intäkt för att kraftigt reducera försvarsanslagen. Det medförde en dramatisk minskning av marinen och hela försvarets styrka. Några idéer om att återskapa sjöfartsskyddet som en följd av landets ökade sjöfartsberoende lades inte fram i diskussionerna. Lagerhållningen avbröts och oljelagren såldes.

Nu när det säkerhetspolitiska läget i vår närhet återigen har försämrats, börjar det ställas mycket berättigade frågor om samhällets sårbarhet. Förhandslagring har åter nämnts i debatten. Förhandslagring var en strategi under det kalla kriget för ett alliansfritt land att försöka undvika effekterna av krig. Förhandslagring var en viktig lärdom av både det första och andra världskriget då vi hade stora problem med vår importsjöfart.

Idag är strategin att lagra är föråldrad och fungerar inte i vårt moderna samhälle, då behoven helt enkelt är för stora. Ett undantag kan möjligen vara förhandslagring av oljor och drivmedel. Samtidigt som förhandslagring inte längre kommer att fungera, har vår självförsörjningsgrad av livsmedel minskat.

När hoten nu åter tornar upp sig, är det många som drömmer sig tillbaka till den tid då Försvarsmakten var organiserad för invasionsförsvar. Stor armé med uppgifter i hela landet, ett starkt flygvapen och en marin för att bekämpa kustinvasion allt byggt på värnpliktens grund.

Innan man drömmer sig tillbaka till dåtidens organisation, bör man fundera över hur de militära hoten mot landet ser ut idag. De klassiska frågorna – vad är farligast och när kan det tidigast inträffa? – bör ställas. När detta klarlagts borde den seriöse komma fram till att risken för folkförsörjningen är ett allvarligt säkerhetshål som snarast bör täppas till. En annan tydlig sårbarhet är försvaret av luftrummet. Det finns några sårbarheter till. Då de allvarligaste sårbarheterna har klarlagts kan försvarsstrategin beslutas och de ekonomiska resurserna fördelas.

Den övergripande försvarsstrategin borde vara att skydda luftrummet samt sjövägar och hamnar för att kunna upprätthålla varuflödena. Kan vi inte skydda sjövägarna kan vi bli utsatta för en handelsblockad. Det kan leda till att en motståndare kan få oss att göra eftergifter utan att fysiskt behöva invadera vårt land. Om vi blir angripna och får militärt stöd, så kommer det att krävas tillgång till hamnar för att lossa den stödjande partens militära materiel. Ett minimikrav är då att vi kan garantera säkra sjövägar åtminstone på svenskt territorialhav och i våra hamnar. Marinen är därför en vital del i landets försvar.

Marinens styrka är mångsidigheten. Marinen löser dagligen sina uppgifter i fred genom övervakning, att ingripa vid incidenter och kränkningar och till stöd för annan viktig marin verksamhet. Vid högre konfliktnivåer genom eskort av militära och civila transporter till och från Gotland samt skydd av import- och exportsjöfarten huvudsakligen på västkusten, men vid behov även kusten runt. Gotland har ett dygns försörjningssäkerhet för de som bor på ön, men exporterar även viktiga livsmedel till fastlandet. Med tillförd trupp till Gotland ökar kraven på sjötransporter som måste kunna skyddas.

Ett krisskede kan bli långvarigt. Marinen kommer tidigt att bli inblandad. Hög beredskap och stora gångtidsuttag sliter snabbt ner förbanden materiellt och personellt. Antalet fartyg med besättningar har därför en stor betydelse.

Vi måste våga erkänna att dagens marin är för liten för att lösa uppgifterna. Ständig övervakning i de viktigaste kustavsnitten kräver att vi bygger upp en trovärdig och sjöduglig fartygsflotta för övervaknings- och ubåtsjaktuppgiften. För minröjning borde det vara möjligt att i större grad utnyttja den snabba teknikutveckling som har ägt rum med obemannade farkoster för såväl minspaning som röjning. Till detta kommer behovet av ubåtsjakthelikoptrar.

Dagens fem korvetter av Visby typ är fantastiskt mångsidiga fartyg för strid mot andra örlogsfartyg som hotar våra sjöförbindelser, men även de är för få vilket tvingar fram svåra val, då resurserna inte medger att kunna uppträda samtidigt på både väst- och ostkusten.

Gemensamt för den nysatsning på fartyg som är nödvändig om vi vid en allvarlig kris eller krig i vårt närområde vill fortsätta att hålla sjöförbindelserna öppna, är att vi måste agera nu. Gör vi inget riskerar stora delar av marinen att läggas ner omkring 2025 eftersom någon förnyelse av dagens äldsta fartyg inte är planerad. Det vore ett märkligt agerande att reducera flottan i en tid när globaliseringen fortsätter och samhällets sårbarhet vid kriser och krig ökar. Vad saknar dagens politiker som deras föregångare har förstått under de snart 500 år som marinen har verkat runt våra kuster?

Bo Rask
Sekreterare i Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges marina akademi

 

För ytterligare information:
Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

 

Vindkraftspark i Hanöbukten

KÖMS uttalande enligt nedan (inklusive karta) finns även att ladda ner längst ner på sidan:

    Vindkraftpark i Hanöbukten

Företaget Blekinge Offshore AB planerar en större byggnation av en vindkraftpark i den inre västra delen av Hanöbukten utanför Listerlandet. Parken kommer att omfatta mellan 500-700 kraftverk för en investeringskostnad enligt företaget om ca 50 miljarder kronor. Ärendet ligger sedan 2013-02-14 hos miljödepartementet för handläggning inom regeringen. Det är i dagsläget oklart hur regeringen resonerar och när i tid som ett regeringsbeslut kan kommer att fattas. Klart är dock att projektet ställer flera motstridiga krav mot varandra.

Likheten vad avser komplexitet är betydande med regeringsärendet om Nordstream II behov av Slite och Karlshamns hamnar för rörhantering.
Försvarsmakten har yttrat sig över projektet då objekt som uppnår en högre höjd än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse, alltid riskerar att påverka riksintressen för totalförsvaret. Exempel på höga objekt som kräver remiss till Försvarsmakten är vindkraftverk, telekommunikationsmaster, skorstenar, skyltar med mera. Vad Försvarsmakten har anfört till regeringen är okänt för akademien.

Enligt företagets hemsida kommer projektet att generera flera arbetstillfällen och bidra till ökad produktion av miljövänlig energi (när vinden blåser och elnätet har byggts ut KÖMS kommentar) motsvarande de avvecklade två reaktorerna i Barsebäck. Vidare påstår företaget att projektet reducerar dagens elunderskott inom södra Sverige. Det är alla goda effekter av investeringen. Men vindkraftparken medför även mycket negativa effekter för vårt lands militära försvar vilka måste beaktas före regeringsbeslut.

Påverkan på militärgeografin
Parken planeras att byggas fritt till sjöss sydost om Listerlandet utanför Hanö. Den placeringen är illa vald utifrån ett militärt perspektiv. Se kartan nedan;

chart_sm

Placeringen förändrar på ett markant sätt militärgeografin i Hanöbukten innebärande att ett skyddsvärt infrastrukturobjekt placeras utanför den viktiga hamnen Karlshamn som har stor betydelse för försvaret av södra Sverige.

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, i Östersjön, har försämrats på ett påtagligt sätt under de senaste åren. Det kan därför inte uteslutas att sjöstridskrafterna tillsammans med flygstridskrafterna i framtiden kan komma att behöva genomföra strid till sjöss i Hanöbukten för att försvara vårt lands frihet och oberoende. Vindkraftparken påverkar negativt förutsättningarna att genomföra strid till sjöss i Hanöbukten. Det gäller alla typer av stridsuppgifter från spaning till vapeninsatser med artilleri, robot eller torped.
Som förberedelser för stridsinsatser måste fartyg, flygplan och helikoptrar öva olika typer stridsförlopp. Det innebär bland annat luftvärnsskjutningar, artilleriskjutningar mot sjömål, olika typer av övningar med flyg och med ubåtar inklusive torpedskjutningar från ubåt mot fartyg samt andra typer av övningar vars gemensamma nämnare är att de samtliga kräver stort utrymme till sjöss. Marinens övningsområde är i kartan markerat med streckade gränser.

Söder om övningsområdena i Hanöbukten går det tätt trafikerade sjötrafikstråket mellan Bornholmsgattet och Hoburgen på södra Gotland. Sjötrafiken stör ofta övningarna genom att det kan föreligga en risk för vådabekämpning av handelsfartyg och genom att trafikbullret från dessa fartyg stör övningar med olika aktiva och passiva sonarsystem. Sjötrafiken flyttar man inte på annat än i krigstid, då trafiken kan behöva konvojeras runt kusten. Sjöstridskrafterna är därför hänvisade till att öva i övningsområdena norr om sjötrafikstråket mellan sjötrafikstråket till och från Karlshamn i väster och väster om sjötrafikstråket till och från Karlskrona i öster. Det kan tyckas vara ett stort område, men det är det inte, då flera förband samtidigt ska öva och särskilt då övningarna har olika karaktär som inte får störa varandra.

Den planerade vindkraftparken begränsar övningsområdena till sjöss inom svenskt territorialhav med ca 40 – 50%. I praktiken påverkas förutsättningar att genomföra samtliga typer av artilleriskjutningar genom att skjutning i västliga bäringar kan riskera att träffa vindkraftverken. Innebörden är att skjutande fartyg måste dra sig så långt österut som möjligt eller att endast skjuta i sydliga bäringar ut över sjötrafikstråket. Det är oacceptabla inskränkningar i den taktiska frihet som krävs för et bra övningsresultat.
I Karlskrona har sedan försvarsbeslutet 2004 genomförts omfattande investeringar så att staden med dess örlogshamn skall kunna fungera som flottans huvudbas. Som bekant flyttades flera förband och skolor från Berga och Hårsfjärden för att spara pengar. Närheten till övningsområdena i Hanöbukten är därvid avgörande för sjöstridskrafterna för att kunna bedriva en kostnadseffektiv övningsverksamhet. Närheten till övningsområdet för flygstridskrafterna och helikoptrarna baserade på F17 Kallinge skapar också goda möjligheter till samverkansövningar.

I Hanöbukten bedrivs även fiske som under åren alltid har inneburit störningar i övningsverksamheten. Fiskeverksamheten kan hanteras genom olika överenskommelser med fiskarna och genom att den inte ständigt bedrivs. Om vindkraftparken byggs, så kommer den för alltid att störa marinens och flygvapnets verksamhet. Det går inte att diskutera med ett vindkraftverk om att ta hänsyn till marinens och flygvapnets övningar eller strid. Väl anlagd så gäller störningarna för alltid och skadan är irreversibel.
Kan inte marinen och flygvapnet öva effektivt i närheten till flottans huvudbas måste övningarna sannolikt flyttas dit där det är möjligt att öva. Närmaste övningsområde ligger norr om Öland utanför Västervik och därefter upp till områdena mellan Landsort

och Huvudskär utanför Stockholms södra skärgård. Sådana förflyttningar tar tid och kostar därför dyrbar arbetstid. Konsekvensen kan därför bli att förbanden väljer att kontinuerligt öva och basera i dessa mer nordligt belägna områden. Om detta blir verklighet minskar värdet av investeringen som har genomförts efter försvarsbeslutet 2004. Förlorare blir återigen Försvarsmakten som ofta tvingas betala flera gånger som ett resultat av ryckigheter och betydande oförutsägbarhet i det politiska beslutsfattandet.
I Kallinge, är Försvarsmaktens enda sjöoperativa helikoptrar baserade. Helikoptrarna har stor betydelse för effekten av marin strid. Om fartyg och ubåtar måste flytta sin övningsverksamhet från övningsområdena i Hanöbukten till ovan nämnda övningsområden, är konsekvensen att övningar mellan helikoptrar, fartyg och ubåtar i praktiken omöjliggörs på daglig basis. Resultatet är sämre operativ effekt av de marina förbanden.

I Karlskrona ligger varvet Saab Kockums AB. Företaget genomför underhåll och nybyggnation av fartyg för marinen. Efter underhållsinsatser eller nybyggnation genomförs alltid provturer, inledningsvis i FMV senare i marinens regi. Dessa provturer t ex med ubåtar har ett mycket högt skyddsvärde och måste skyddas så långt möjligt från underrättelseinhämtning från främmande makt. Med mindre områden tillgängliga för provtursverksamhet ökar förutsättningarna för främmande makt att inhämta värdefulla underrättelser om de system som svenska skattebetalare har investerat i.

Vindkraftparkens geografiska belägenhet kommer även att störa radarspaning och radiokommunikation med fasta sensorer och radioantenner belägna runt kusten vid Hanöbukten. Sådan störning påverkar negativt Försvarsmaktens förmåga till lägesuppföljning och därmed att operativt leda stridsinsatser och övningar till sjöss.
Det har genom en av företagets kunskapare påståtts att det skulle vara en fördel för Sverige att sjö- och flygstridskrafterna fick lära sig att öva och uppträda i ett område som innehåller en vindkraftpark. Det är rent nonsens! Vindkraftparken kommer att störa alla typer övningar och eventuella stridsinsatser till sjöss. Vi kan inte bjuda en eventuell motståndare på så tydliga självmål på våra fåtaliga försvarssystem.

Krav på bevakning och resurser för skydd av infrastrukturen
Som tidigare nämnts så är avsikten att placera ut ett skyddsvärt infrastrukturobjekt med stor betydelse för elförsörjningen i södra Sverige i havet utanför Listerlandet. Vindkraftparken kommer sannolikt att klassas som ett skyddsobjekt och i likhet med övriga skyddsobjekt i landet, att kräva bevakning och skydd. Ett skyddsobjekt fritt till sjöss kommer därför att kräva en omfattande investering i sjöstridskrafter för dess skydd vid förhöjd beredskap. Omfattande investeringar i sjöstridskrafter är förvisso nödvändiga av en mängd andra skäl men detta skyddsobjekt ökar också kraven på nya skyddsresurser.

Sammanfattning
Vindkraftparken som planeras att anläggas i de västra delarna av Hanöbukten påverkar på ett mycket negativt sätt försvarsmakten möjligheter att öva inom marinen eller tillsammans med flygvapnet och vid behov att genomföra strid mot sjömål i Hanöbukten.
Investeringen i ett skyddsvärt infrastrukturobjekt av stor betydelse för totalförsvaret kommer dessutom att kräva investeringar i nya örlogsfartyg för skyddet av vindkraftparken då placeringen till sjöss gör parken sårbar för yttre påverkan i form av sabotage eller vapenverkan.

Det är Kungl. Örlogsmannasällskapets uppfattning att vindkraftparken i sig är en angelägen infrastruktursatsning, men den föreslagna placeringen i västra Hanöbukten i Försvarsmaktens viktiga övningsområden nära marinbasen i Karlskrona samt flyg- och helikopterbasen i Kallinge, leder sammantaget till allvarliga negativa konsekvenser för Försvarsmakten i dess uppgift att värna rikets frihet och oberoende.

Bo Rask
Akademiens sekreterare

Protokoll 20161130

Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska Museets hörsal Djurgårdsbrunnsvägen 24, i Stockholm i närvaro av 43 ledamöter och inbjudna gäster onsdagen den 30 november 2016 med början klockan 1730.

Från klockan 1800 hölls ett öppet sammanträde för marint intresserade med information om ubåtsprojektet A26.

Sammanträdet avslutades med en gemensam middag.

Protokollet kan laddas ner i sin helhet nedan

Kungl. Örlogsmannasällskapet belönar och medaljerar

Vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammankomst i Göteborg den 15 november medaljerades och belönades ett antal förtjänta och nya ledamöter installerades.

Akademiens medalj i silver utdelas till individ inom eller utom akademien för framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Silvermedaljen tilldelades landshövdingen i Västra Götalands län för hans aktiva arbete med försvarsfrågorna i länet och arbetet med att belysa vikten av Göteborgs hamn samt sjöfartens strategiska betydelse för Sveriges försörjning. Kommendör 1.gr Ulf Edman tilldelades silvermedaljen för hans mångåriga stöd till akademiens verksamhet.

Akademiens medalj i brons i Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvars anda utdelas på förslag från respektive förbandschef i marinen till gruppbefäl, soldater och sjömän i marinen som utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap. Bronsmedaljen tilldelades Joakim Alm 1. Ubåtsflottiljen, Ronja Lindell 3. Sjöstridsflottiljen, Fredrik Bohm 4. Sjöstridsflottiljen, Sophie Mellstig Amfibieregementet, Elin Elg Sjöstridsskolan och Markus Johansson Marinbasen.

Akademiens hedersomnämnande tilldelades överstelöjtnant Jimmy Johansson för väl genomförd uppsats vid studier vid Försvarshögskolan. Hedersomnämnande och penningbelöning om 10 000 kr tilldelades flaggkadett Ilkay Tanriverdi för väl genomförd uppsats vid studier vid Försvarshögskolan.

Vid högtidssammankomsten installerades även nya ledamöter. Den franske amiralen Alain Coldefy installerades som hedersledamot. Kommendör Mats Agneus, filosofie doktor Linda Johansson, kommendörkapten Jonas Hård af Segerstad, kommendörkapten Torbjörn Lundströmer, kommendörkapten Patrik Norberg samt förvaltare Håkan Lindberg installerades som ordinarie ledamöter och arkeolog Fred Hocker som korresponderande ledamot.

– Jag vill gratulera alla medaljerade, belönade och nya ledamöter. Vi inom Kungl. Örlogsmannasällskapet ser fram emot att de fortsatt ska bidra till vårt syfte, att aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet säger, Michael Zell, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:
Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se
För koordination och bilder: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

2016-11-15-18-18-52

2016-11-15-18-19-08

2016-11-15-18-19-28

2016-11-15-18-19-51

2016-11-15-18-20-23

2016-11-15-18-20-43

2016-11-15-18-20-58

Protokoll vid 245.e högtidssammanträdet

Sammanträdet ägde rum i Lilla Ordenssalen i Valands festvåningar i Göteborg i närvaro av 83 ledamöter och inbjudna gäster. Högtidsmiddagen intogs i Stora Matsalen i Valands festvåningar.

Protokollet finns som brukligt att ladda ner nedan

Nya ledamöter i Kungl. Örlogsmannasällskapet

Pressmeddelande

Kungl. Örlogsmannasällskapet, en av de kungliga akademierna och instiftat 1771, har valt in nya ordinarie ledamöter, korresponderande ledamot och en hedersledamot.

Kungl. Örlogsmannasällskapet är en av de Kungliga akademierna och en av världens äldsta sjökrigsvetenskapliga akademier. Kungl. Örlogsmannasällskapet instiftades 1771 och har till syfte att följa och aktivt verka för utveckling av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet.

Vid valsammanträde den 28 september valdes kommendör Mats Agneus, filosofie doktor Linda Johansson, kommendörkapten Jonas Hård af Segerstad, kommendörkapten Torbjörn Lundströmer, kommendörkapten Patrik Norberg samt förvaltare Håkan Lindberg till ordinarie ledamöter. Arkeolog Fred Hocker invaldes som korresponderande ledamot samt franske amiralen Alain Coldefy om kallas till hedersledamot.

De nya ledamöterna kommer att presenteras vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammankomst i Göteborg tisdag den 15 november.

– Jag vill hälsa de nya ledamöterna välkomna till Kungl. Örlogsmannasällskapet. De är väl kvalificerade för att aktivt arbeta inom akademien och stärka vår förmåga att uppnå vårt syfte, säger Michael Zell, ordförande för Kungliga Örlogsmannasällskapet.

Ledamöterna arbetar aktivt utifrån den vetenskapsgren som ledamoten fördelats till. Sällskapets vetenskapsgrenar är I. Strategi, operationer och taktik, II. Personal, utbildning och marinmedicin, III. Maritim teknik och IV. Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet. Kungl. Örlogsmannasällskapet ger ut en tidskrift – Tidskrift i Sjöväsendet, TiS, anordnar seminarier och symposier samt förvaltar och utvecklar ett vetenskapligt marint bibliotek i Karlskrona. Sällskapets valspråk är: Med förstånd och styrka.

För ytterligare information:

Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

För koordination: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

 

Försvarsmaktens personalförsörjning samt Sveriges relationer med Nato

Såväl Försvarsmaktens personalförsörjning som vårt lands relationer med NATO är högaktuella ämnen. Regeringen har tillsatt utredningar för bägge dessa frågeställningar

De stora förändringar av Försvarsmakten som har genomförts under de senaste åren har till stor del handlat om omställning av personalförsörjningssystemet till dagens yrkesförsvar.

Anställningsformerna för våra gruppbefäl, soldater och sjömän är dock bara en del i den omfattande förändringen av kompetensförsörjningssystemet Försvarsmakten genomför. Nu diskuteras också en återgång till ett delvis kombinerat yrkes- och värnpliktsförsvar då det hittills visat sig svårt att fylla alla befattningar med kompetent personal. Vi börjar nu få en bild över de utmaningar Sverige står inför för att säkerställa de marina stabernas, skolornas och förbandens personalbehov.

De säkerhetspolitiska utmaningarna i vårt område växer och många anser att vårt land snarast ska söka medlemskap i NATO för att med artikel V i NATO stadgan få del av det kollektiva försvaret ett NATO medlemskap ger. Hur kan det påverka vår personalförsörjning?

Arméchefen generalmajor Karl Engelbrektson med stor erfarenhet från NATO kommer att redovisa sin bild av detta.

Lokal: Kungl. Myntkabinettet

Tidpunkt: Tisdagen den 8 november mellan klockan 14.00 – 17.00

Program:
14.00 – 15.00 Kaffe med kaka
15.00 – 15.05 Välkomstord Michael Zell, Ordförande KÖMS
15.05 – 16.00 Föredrag
16.00 – 1700 Frågor och svar. Moderator Christer Svensén vsg II.

För ytterligare detaljer och anmälan, vänligen ladda hem inbjudan nedan.

Möte med kadetter på Militärhögskolan Karlberg

Vetenskapsgren I arrangerar onsdag den 26 oktober kl. 16:30 – 19:00 ett möte i ”Samlingssalen” på Karlberg med två av de tre kurser kadetter som för närvarande genomför officersprogrammet vid Karlberg.

Syftet med mötet är i första hand att diskutera marin taktik och användning av marina stridskrafter. I andra hand informera om KÖMS och i tredje hand ge kadetterna möjlighet att knyta kontakter med kollegor i den marina och maritima sfären.

Samma dag högtidlighåller vi amfibieförbandens årsdag. Ledamöter med intresse av att dels möta kadetter under utbildning mot officersexamen och dels intresse att bidra med sin kunskap och erfarenhet av marin taktik inbjuds att deltaga i mötet.

Antalet ledamöter är begränsat till tjugo stycken. Vid mötet erbjuds enklare förtäring.

Detaljer för anmälan enligt inbjudan som kan laddas hem nedan.

Vikten av att hålla sjö- och handelsvägarna öppna i orostider

Tal av ledamoten Nils-Ove Jansson vid Krigsseglardagen 4 september i Göteborg

Vi har samlats här för att minnas och hedra våra svenska krigsseglare. De gjorde värdefulla och uppoffrande insatser för vårt land under kriget. Över 2000 män och kvinnor omkom när mer än 270 fartyg sänktes. Av fiskeflottan förlorades 31 fartyg och 91 fiskare fick sätta livet till i sitt viktiga arbete för folkförsörjningen. Slutligen förlorade Marinen 106 man i samband med minröjning och sjöfartsskydd.

För nästan exakt på dagen 20 år sedan sattes Krigsseglarmonumentet upp efter att den svenska regeringen sent omsider gett ett officiellt erkännande av krigsseglarna men det skedde först efter påtryckningar från många håll. I andra länder var detta självklart långt tidigare.

Betydelsen av sjöförbindelser har alltid varit stor. Sverige är faktiskt en ö från handelssynpunkt. Under Andra Världskriget var landet avspärrat men befolkningen kunde ändå överleva tack vare en hög självförsörjnings grad i det svenska jordbruket, ett omfattande fiske samt insatserna av våra krigsseglare.

Idag är Sverige helt beroende av våra sjöförbindelser. Störs eller avbryts dessa stoppar vår industri, maten tar slut i affärerna och efter cirka en vecka börjar svenskarna att svälta. Om jag vore Försvarsminister skulle jag inte vara så orolig för Gotlands försvar däremot skulle jag ligga sömnlös om nätterna för att det saknas minröjningsresurser för hamnarna på Västkusten och att det råder allvarliga brister i vår ubåtsjaktförmåga.

Modern hybridkrigföring där främmande makt med dolda medel kan påverka ett land utgör idag det farligaste och mest sannolika hotet vid en konflikt. Att hålla våra hamnar öppna och vår sjöfart gående är därför avgörande.

Det är således viktigt att Sverige vidtar alla åtgärder som går för att dagens sjöfolk, fiskare och marin personal inte ska behöva uppleva samma svårigheter som sina föregångare. Det är också viktigt för vårt lands befolkning och för Sveriges välfärd.

Avslutningsvis vill jag att vi reser oss upp och hedrar våra krigsseglare, varav några är här, och det gör vi med en varm applåd. Därefter kommer det att nedläggas en krans vid krigsseglarmonumentet.

Kmd 1.gr Nils-Ove Jansson,
Den siste Marinkommandochefen på Västkusten och ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

Protokoll 20160824

Sammanträdet ägde rum i Kastellet i närvaro av 30 ledamöter onsdagen den 24 augusti 2016 med början klockan 1730. Protokollet kan laddas ned genom att klicka på länken nedan.

Riskanalys för att fatta bättre beslut, seminarium 18 maj

Kungl. Örlogsmannasällskapets ledamöter kallas till seminarium i Stockholm. Seminariet är organiserat av vetenskapsgren III och genomförs i Försvarets Materielverk lokaler Banérgatan 62, konferensrum Mount Everest onsdagen den 18 maj 2016 med början klockan 1730. Seminariet beräknas avslutas klockan 2030. Utöver ledamöterna, har personal vid HKV, FMV, FHS samt SSPA inbjudits att delta.

Seminariet handlar om riskhantering och riskvärdering samt metoder för detta. Två exempel redovisas från den marina arenan, militär- respektive civilsjöfart, samt ett exempel från annan militär verksamhet. Föreläsarna är Övlt Fredrik Johnsson från FHS/SWEDEC, Björn Forsman från SSPA och Dr. Hans Liwång från FHS.

Fullständig inbjudan enligt pdf nedan

Protokoll 20160421

Sammanträdet ägde rum måndagen den 21 april 2016 med början klockan 1800 i närvaro av 27 ledamöter och inbjudna gäster på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona.

Protokoll 20160419

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 19 april 2016 med början klockan 1730, i närvaro av 56 ledamöter och inbjudna gäster i Sjöhistoriska museets hörsal i Stockholm.

Kungl. Örlogsmannasällskapet hedrar minnet av generalamiral Johan Puke

Kungl. Örlogsmannasällskapet genomför torsdag till fredag, den 21 och 22 april, en rad aktiviteter i Karlskrona för att hedra minnet av den för 200 år sedan bortgångne generalamiralen Johan Puke.

Just den 21 april 2016 är det 200 år sedan Johan Puke gick ur tiden. Pukes levnadsbana var unik och framgångsrik – han började som skeppsgosse och avslutade sin sjömilitära karriär som generalamiral, greve och statsråd. Johan Puke deltog som linjeskeppschef, eskaderchef respektive flottchef i Sveriges tre senaste krig och räknas som kanske Sveriges störste sjöhjälte. Han föddes 1751 i Ronneby och avled 1816 i Karlskrona.

Under Gustav III:s ryska krig hade den svenska flottan den 3 juli 1790 blivit innesluten på Viborgs redd i finska viken. Gustav III kallade på Puke och bad honom att leda ett utbrytningsförsök mot den blockerande ryska flottan. Puke accepterade med orden ”Ja Ers Majestät, nog fan går jag ut….”. Händelsen blev känd som Viborgska gatloppet och Puke ledde utbrytningen ombord på linjeskeppet Dristigheten.

I syfte att hedra minnet av Puke genomför Kungl. Örlogsmannasällskapet ett två dagars program i samverkan med Johan Pukes släktförening.

– Det är viktigt att kunna sin historia för att få perspektiv på den tid vi själva lever i. Jag tror en nation behöver hjältar. Johan Puke är nog den mest lämplige att lyfta fram i det syftet med tanke på hans med den dåvarande samhällssynen enkla bakgrund och hur unikt långt han lyckades komma. Att vår nuvarande säkerhetspolitiska situation i många stycken sammanfaller med vad som gällde då, gör bara Johan Pukes namn än mer värt att vårda, säger Michael Zell, ordförande, Kungl. Örlogsmannasällskapet

Torsdag den 21 april på Marinbasen genomförs bland annat föreläsningar av professor Lars Ericson Wolke, FHS: Johan Puke – hans karriär sedd i sitt strategiska och operativa sammanhang och av kommendören och ledamoten Christer Hägg: Sjötaktik under segelflottans tid samt Puke som fartygschef, eskaderchef och flottchef under sjökrigshändelserna 1788 – 1814.

Fredag den 22 april genomförs en ceremoni vid Johan Pukes gravkapell på Göholms gård.

– Det finns många vittnesmål om Johan Puke som föredöme, en samtida kollega sa; ” Hans besättning visste, att där faran var som störst, där stod Puke som en klippa. Inför honom, som hade förmågan att bedöma den goda viljan och modet hos andra, ville ingen synas vara den sämste”, säger Christer Hägg, ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:
Michael Zell, ordf. Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 606 54 10 eller E-post: president@koms.se
Bo Rask, sekr. Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se
Christer Hägg, ledamot Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0739 93 23 00 eller E-Post: ch.hagg@gmail.com
För koordination, Mårten Granberg ledamot Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 764 01 00.
Besök även: www.koms.se alt. följ oss på Twitter.

Protokoll 23 mars 2016

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 23 mars 2016 med början klockan 1630 i närvaro av 40 ledamöter och inbjudna gäster ombord i S/S Marieholm i Göteborg.

Svensk sjöräddning även på internationellt vatten

I samband med Kungl. Örlogsmannasällskapet ordinarie akademisammanträde den 23 mars 2016 kl. 16.30 ombord s/s Marieholm vid Maritiman i Göteborg kommer SSRS att presentera verksamheten i medelhavet med ”De gula båtarna” samt KBV gällande Frontex.

Mer info återfinns i inbjudan nedan

Kallelse till sammanträde i Göteborg

Kungl. Örlogsmannasällskapets ledamöter kallas till ordinarie sammanträde i Göteborg. Sammanträdet äger rum onsdagen den 23 mars 2016 med början klockan 1630 ombord i s/s Marieholm (förtöjd vid maritima centret). Till sammanträdet kommer gäster från Försvarsmakten, sjöfartsintresserade organisationer och medlemmar i Sjöofficerssällskapet i Göteborg att inbjudas.

Mer information i kallelsen nedan

Protokoll 2016-01-18

Sammanträdet ägde rum måndagen den 18 januari 2018 i närvaro av 44 ledamöter och inbjudna gäster på Sjöofficersmässen i Karlskrona. Protokollet kan laddas hem i sin helhet nedan.

Protokoll 2015-12-02

Sammanträdet ägde rum i Kastellet, Stockholm onsdagen den 2 december 2015 med början klockan 1730, protokollet finns att ladda ner i sin helhet nedan.

Protokoll 244:e högtidssammanträdet

Sammanträdet ägde rum i Stolpesalen i Etnografiska museet i Stockholm i närvaro av 146 ledamöter och inbjudna gäster. Hans Majestät Konungen deltog under den senare delen av sammanträdet. Högtidsmiddagen genomfördes i Minneshallen på Sjöhistoriska museet.

Protokollet finns att ladda hem nedan

ettannat

KÖMS belönar och medaljerar

Pressmeddelande (nedladdningsbart som pdf längst ner på sidan)

Kungl. Örlogsmannasällskapet belönar och medaljerar

Vid Kungl. Örlogsmannasällskapets Högtidssammankomst i Sjöhistoriska Museet den 16 november, i närvaro av HMK Carl XVI Gustaf, medaljerades och belönades ett antal förtjänta.

Akademiens medalj i silver utdelas till individ inom eller utom akademien för framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Silvermedaljen har tilldelats Lennart Törnberg för sina insatser inom ramen för “Veteranflottiljens verksamhet”. Han är en sann eldsjäl och den som driver mycket av veteransflottiljens verksamhet och sannolikt den som drar det tyngsta lasset av alla. Veteranflottiljens verksamhet har successivt utvecklats och är troligen världsunikt. Flottiljen består idag av en rad fartyg, många i fullt funktionsdugligt skick, bl.a. T26, T38, T46, T56, HMS Spica och HMS Ystad.

Akademiens medalj i brons i Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvars anda utdelas på förslag från respektive förbandschef i marinen till gruppbefäl, soldater och sjömän i marinen som utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap. Bronsmedaljen har tilldelats: Pontus Almgren, 1. Ubåtsflottiljen, Marcus Sjöberg, 3. Sjöstridsflottiljen, Jacob Viper, 4. Sjöstridsflottiljen, Stefan Lindbom, Amfibieregementet, John Samuelsson, HMS Falken, Sjöstridsskolan och Roger Sternestedt, Marinbasen.
 

Akademiens hedersomnämnande och penningbelöningar tilldelades fänrik Maria Svensson och fänrik Håkan Fornander för sina uppsatser vid Försvarshögskolan. Svensson för uppsatsen ”Vad krävs för överraskning” och Fornander för uppsatsen ”Överraskning – principernas enda sanning”.

– Jag vill gratulera alla medaljerade och belönade. De har alla genomfört ett förtjänstfullt arbete i Kungl. Örlogsmannasällskapets anda och för vårt syfte, att aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet säger, Michael Zell, ordförande för Kungliga Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:

Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

För koordination och bilder: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

Föredrag 14 november, inbjudan

Nils-Ove Jansson, författaren till Omöjlig Ubåt, håller föredrag om Ubåtskränkningarna i dåtid och nutid vid Sjöhistoriska Muséet den 14 november 2015. Mer information återfinns i pdf nedan.

Protokoll 2015-10-21

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 21 oktober 2015 ombord i s/s Marieholm med början klockan 1630 i närvaro av 36 ledamöter och inbjudna gäster.  Protokollet finns att ladda ner nedan.

 

 

”Vägen till officer” Seminarium 15-11-16 kl.10-13

Med anledning av de stora utmaningar Försvarsmakten idag står inför när det gäller att bemanna organisationen med officerare, i synnerhet specialistofficerare, genomför Kungl. Örlogsmannasällskapet (KÖMS) ett seminarium på Sjöhistoriska Muséet den 16 november kl 10-13 i anslutning till akademiens Högtidsdag. Avsikten är att beskriva problemet och redovisa bakgrunden till dagens utmaningar samt diskutera möjliga lösningar för en säker personalrekrytering

Mer information och hur du anmäler dig återfinns i pdf:en nedan

Kungl. Örlogsmannasällskapet väljer in nya ledamöter

Pressmedelandet finns också att ladda ner i sin helhet nedan.

 

Kungl. Örlogsmannasällskapet, en av de kungliga akademierna och instiftat 1771, valde onsdag den 23 september vid ordinarie sammankomst i Sjöhistoriska Muséet in fyra nya ordinarie ledamöter och två hedersledamöter. 

Kungl. Örlogsmannasällskapet är en av de kungliga akademierna och en av världens äldsta sjökrigsvetenskapliga akademier. Kungl. Örlogsmannasällskapet instiftades 1771 och har till syfte att följa och aktivt verka för utveckling av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet.

Ledamöterna arbetar aktivt utifrån den vetenskapsgren som ledamoten fördelats till. Sällskapets vetenskapsgrenar är I. Strategi, operationer och taktik, II. Personal, utbildning och marinmedicin, III. Maritim teknik och IV. Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet. Kungl. Örlogsmannasällskapet ger ut en tidskrift – Tidskrift i Sjöväsendet (TiS), anordnar seminarier och symposier samt förvaltar och utvecklar ett vetenskapligt marint bibliotek i Karlskrona. Sällskapets valspråk är: Med förstånd och styrka.

Vid årets valsammanträde valdes den ordinarie ledamoten konteramiral Thomas E. Engevall och finske marinchefen konteramiral Kari Takanen till hedersledamöter. Till ordinarie ledamöter valdes örlogskapten Niklas Wiklund, direktör Erik Thedéen, örlogskapten Johan Igert, och överstelöjtnant Mikael Carleson.

– Med våra fyra nya ledamöter till Kungl. Örlogsmannasällkapet konstaterar jag en fortsatt såväl breddning som fördjupning av akademiens kompetenser. Det ger oss än bättre förutsättningar att bedriva vårt viktiga arbete i syfte att utveckla såväl sjökrigsvetenskapen som sjöväsendet i allmänhet och därigenom främja fred och säkerhet för vårt land, säger Michael Zell, ordförande för Kungliga Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:

Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

För koordination: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

Protokoll 150826

Protokoll vid ordinarie sammanträde 

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 26 augusti 2015 med början klockan 1730 i närvaro av 31 ledamöter och inbjudna gäster på Sjöofficersmässen i Karlskrona. Efter den slutna delen av sammanträdet inbjöds fänrikar från Sjöstridsskolan att åhöra konteramiral Haggrens anförande.

Utan sjöfart svälter Sverige – Pressmeddelande

Pressmeddelandet finns att ladda ner i sin helhet nedan

————————————————————————–

Välbesökt seminarium för Kungl. Örlogsmannasällskapet i Almedalen

Tisdag den 30 juni i Almedalen genomförde Kungl. Örlogsmannasällskapet ett seminarium med titeln: Utan sjöfart svälter Sverige. Kan vi försvara våra sjöförbindelser och handelsvägar? Seminariet genomfördes inför en stor publik i samverkan med Sjöfartsforum vid Maritima Mötesplatsen i Gotlandsbolagets trädgård.

Moderatorn Sten Göthberg presenterade frågeställningarna och beskrev kort bakgrunden till varför KÖMS anordnade seminariet samt lämnade över ordet till talarna.

Sjöfartsnäringens representant Claes Berglund från Stena, redovisade att behovet av sjöfartskyddet är mycket stort både i vårt närområde men även i internationella sammanhang samt att fria och ostörda handelsvägar är en förutsättning både för folkförsörjningen, landets ekonomi och den internationella välståndsutvecklingen. Sjöfartsnäringen förväntar sig att den svenska staten tar sitt ansvar och håller sjölederna till och från Sverige öppna men är idag osäker om de marina resurserna är tillräckliga för den stora uppgiften.

Det är särskilt allvarligt eftersom marinen nu så tydligt har börjat skapa sig en uppfattning om vad uppgiften innebär. Försvarsmaktens och marinens representant vid seminariet överste Peder Ohlsson anser att uppgiften är viktig, att marinen har både kunskap, ambition och vilja att genomföra sjöfartsskydd men att resurserna inte räcker till för alla uppgifter i ett kris- eller krigsläge.

Budskapen från näringen och från Försvarsmakten var klara och tydliga och dessa mottogs med stort intresse och seriositet av Allan Widman, ordförande i Försvarsutskottet. Att frågan fortsättningsvis kommer att vara både viktig och aktuell för Försvarsutskottets fortsatta arbete bekräftades av Allan Widman.

– Jag vill tacka talarna för deras bidrag vid seminariet och även den aktiva och intresserade publiken. Det är min förhoppning att beslutsfattare tar frågan på största allvar och KÖMS kommer fortsatt att driva frågan kring sjöfartsskydd i nära samarbete med både sjöfartsnäringen, marinen och politiker, säger Michael Zell, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:

Sten Göthberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, moderator vid seminariet, tel. mobil. 070 983 98 50 eller E-post: stengothberg@bredband.net

För koordinering: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 764 01 00 eller E-post: margranberg@gmail.com

Besök även: www.koms.se alt. följ oss på Twitter

 

Superubåten A26 – KÖMS kommenterar

Följande kommentar kan också laddas hem som pdf längst ner på sidan.

====================================================

Kungl. Örlogsmannasällskapet om A 26, en i raden av svenska ”superubåtar”

Den planerade svenska ubåten A 26 kallas i media ofta för en superubåt. Man får lätt
intrycket att det är en ubåt med överdrivna prestanda och någon kanske tycker att:
”Sverige ska väl inte ha superubåtar, vi kan väl nöja oss med normala ubåtar som inte är
lika provocerande mot Ryssland…”.

A 26 är en normal, konventionell ubåt och epitetet ”Super” betyder endast att
konstruktionen ligger på teknikens framkant och att ubåtens prestanda är utformade
efter det svenska försvarets behov. A 26 blir därmed endast en i raden av svenska
superubåtar. Här följer några tidigare exempel på svenska superubåtar:

Ubåten Sjöormen var på 1960 talet först i världen att förses med X-roder, vilket gjorde
ubåten superbt lättmanövrerad. Efter 30 år i svenska marinen såldes dessa ubåtar till
Singapore. Singapore skulle inte köpa något som var 30 år gammalt om det inte
fortfarande var superbra.

På 1970 talet kom ubåt typ Näcken, världens första datoriserade ubåt. Dessa ubåtar
kunde anfalla tio fiendefartyg samtidigt vilket ansågs som superviktigt i kalla krigets
invasionsförsvar. Ubåten Neptun är idag placerad i Marinmuseum Karlskrona, ett
superfint museum.

Ubåten Västergötland var vid sjösättningen utrustad med superbra sensorer och med
dieselmotorer från Hedemora som kunde ladda batterierna supersnabbt.

Ubåt typ Gotland var den första ubåt som redan vid sjösättning var försedd med ett
supermodernt luftoberoende maskineri. Ubåten kan därmed vara i uläge veckovis utan
att snorkla. Amerikanska flottan försökte under två års tid leta rätt på ubåten Gotland
när hon befann sig i Stilla Havet och man fann att detta var supersvårt.

Nästa ubåt A 26 följer således den svenska traditionen att bygga tekniskt nydanande
ubåtar av hög internationell klass anpassade efter det svenska försvarets behov. Om man
därmed vill kalla A 26 för en superubåt så må det vara hänt.

Inför Almedalen

KÖMS har producerat ett särtryck av TiS (Tidskrift i Sjöväsendet) inför Almedalen. Det innehåller förord av ordförande Michael Zell samt ett mycket aktuellt inlägg av sekreteraren Bo Rask. Särtrycket finns att ladda ner nedan.

Sverige – Vi har inte ett resultat!

Följande pressmeddelande kan även laddas ner i sin helhet i slutet av sidan.

Kungl. Örlogsmannasällskapet  27 april 2015

Sverige – Vi har inte ett resultat!

 För den som önskar sig en försvarsdebatt är dagens nivå, bredd och omfattning närmast osannolik jämfört med allt som upplevts under de senaste fyrtio åren. För första gången är det inte främst pensionerade militärer som, ofta inför en helt ointresserad allmänhet och media, talar om landets snara undergång om inte X miljarder tillförs. Nej, idag är det TV-program, ledarsidor och ett stort antal debattörer som driver frågan i en mängd olika medier och snarare alltför få militärer.

Det breda engagemanget är ett stort plus för debatten. Tidigare var heller inte hotet från främmande makt lika påtagligt utan enbart en spekulation. Denna spekulation är idag utbytt mot en realitet. Ryssland har visat sig ha både förmåga och vilja. Kanske är det bara det rätta tillfället som väntas in.

Trots debattens bredd, frågans stora och djupa allvar för vårt lands oberoende samt en stigande oro i folkopinionen, händer iögonfallande lite. Ytterligare medel till trots så fortsätter ju de facto försvarets andel av BNP att sjunka. Av vilket skäl och med vems rätt förvägras vårt land ett adekvat försvar? Partiernas försvarspolitiker verkar ställda inför utmaningen och förmår inte att dra rimliga slutsatser på väl så tydliga underlag.

Mikael Odenberg, styresman i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, skrev på SvD Brännpunkt den 16 april om vikten av att först bestämma vilket försvar vi behöver och sedan anslå pengarna. Jag kan inte nog understryka vikten av att följa det goda rådet. Sverige saknar idag en försvarsidé. Det förhållandet understryks av den märkliga situationen att försvarspolitikerna och ÖB i flera avseenden, med ubåtsjaktförmågan som ett lika olyckligt som obegripligt exempel, inte har samma prioriteringar. Det är många års försyndelser som ska repareras, nu dessutom i ett betydligt skarpare läge för landet.

Jag roade mig med att be en ung vän som studerar nationalekonomi att jämföra Sveriges ekonomiska utveckling under de sista 20 åren av det ”kalla kriget” med de 20 åren därefter, dvs från Sovjetunionens implosion 1991 fram till i stort sett nu. Under det kalla kriget ökade Sveriges BNP i snitt med 1,9% per år, under perioden därefter med 2,2%. Det är ytterligare 3 promille till landets årliga tillväxt, vilket med dagens BNP motsvarar lite drygt 10 mdr.

Det är givetvis ytterst vanskligt att hävda att all BNP-förändring beror på graden av konfliktnivå i världen, men det motsäger i alla fall inte hypotesen att fred och säkerhet är mer lönsamt än sin motsats. Dessutom trevligare för de flesta. Men även ett försvarsanslag som ökas med denna ”peace dividend” på 3 promille av BNP, kommer fortfarande att ligga långt under såväl vad Sverige tidigare satsade som den nivå som t ex NATO rekommenderar sina medlemsstater.

En stor skillnad mellan utgifter för ett lands försvar och andra angelägna samhällsområden, är att för de senare finns alltid andra chansen. Det är inte kul med vårdköer, svaga resultat i skolan eller tåg som står. Men de går att åtgärda, nationen går inte under. Ett försvar som inte löser sin uppgift just precis när det behövs, ger tyvärr helt andra effekter. Detta är vad partiöverläggningarna borde handla om.

Sverige, vi har ett problem. Vi måste gripa oss an det innan någon annan för sin del fastställer vad det är och löser det i enlighet med sina intressen.

Michael Zell
Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet

För ytterligare information:
Michael Zell, ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 606 54 10 eller E-post: president@koms.se

 

Besök även: www.koms.se alt. följ oss på Twitter

 

 

Kommentar till Regeringens förslag till inriktning av Försvarsmakten

Hedersledamoten i Kungl. Örlogsmannasällskapet Herman Fältström kommenterar Inriktningspropositionen:

Regeringens förslag till inriktning av Försvarsmakten.

Det finns många positiva men minst lika många negativa signaler i den nu presenterade försvarspropositionen.

Positivt

  • Ubåtsjaktförmågan är viktig för att bl.a. upprätthålla den territoriella integriteten. Genom utökad övningsverksamhet förbättras förmågan att jaga ubåt. Modifieringen av sju bevakningsbåtar som utrustas med antiubåtsgranatkastare och att fyra byggs om till bojbåtar skapar fler plattformar för ubåtsjakt jämfört med dagens planering vilket också ökar ubåtsjaktförmågan.
  • Fem Visbykorvetter kompletteras med två Gävlekorvetter vilka halvtidsmodifieras även vad avser ubåtsjaktförmåga inklusive sensorer och ledningssystem.
  • Det är ett svenskt strategiskt intresse att ha en militär närvaro på Gotland. En svensk militär närvaro på och runt Gotland har också en stabiliserande effekt på den militärstrategiska situationen i Östersjöområdet. En ny mekaniserad stridsgrupp organiseras på Gotland.
  • Samtliga stridsvagnar tilldelas de mekaniserade bataljonerna och stridsgrupp Gotland.
  • Att två brigader organiseras med tillhörande brigadförband.
  • Att utbildningen för JAS 39 organiseras som krigsförband. Med 60 JAS bör ca 48 kontinuerligt kunna hållas operativa.
  • Att avvakta med beslut om ytterligare 10 JAS.

Negativt

  • Möjligheten att snabbt öka antalet fartyg med ubåtsjaktkapacitet tas ej tillvara. Göteborg och Kalmar skrotas. Stockholm och Malmö byggs om till vedettbåtar. I stället borde Göteborg och Kalmar halvtidsmodifieras på samma sätt som Gävle och Sundsvall samt Stockholm och Malmö livstidsförlängas.
  • Att helikopter 14 blir operativ enligt nu gällande planering vilket innebär att de helikoptrar som avses för ubåtsjakt blir mycket få och levereras sist. Ubåtsjakthelikoptrarna borde prioriteras och samtliga Hkp 14 borde bli utrustade för ubåtsjakt. Arméns behov av transporthelikoptrar är redan bra tillgodosett genom anskaffningen Black Hawk.
  • Den generella moderniseringen av markstridsförbanden. Det kommer att bli ett svart hål som kan svälja hur mycket pengar som helst. Dessutom tillför detta ingen ökad förmåga att att i fred och vid kriser värna den territoriella integriteten.
  • Att stridsflyget organiseras som sex stridsflygdivisioner. I stället borde de organiseras i fyra stridsflygdivisioner som baseras på Kallinge, Såtenäs, Malmen och Kallax.

Slutsats

Det går inte, hur gärna jag än skulle vilja, att ge politikerna godkänt för den politiska överenskommelsen och att dess utformning förbättrar Sveriges förmåga att ”vara herre i eget hus”.
Olof Palme konstaterade att vi kan ha ett hur starkt försvar som helst men börjar omvärlden tvivla på vår alliansfrihet begränsas ändå möjligheterna att föra en oberoende politik. Stefan Löfven har i en TV-intervju bekräftat detta.
Min slutsats är att även om de lantmilitära styrkorna i vårt närområde har minskat, kvarstår behovet att övervaka och kontrollera haven över, på och under havsytan i ökad omfattning. Att vara herrar i eget hus – den territoriella integriteten – har blivit allt viktigare.
Politikerna, riksdag och regering, bär det säkerhetspolitiska ansvaret. Försvarspolitiken och därmed försvarets utformning måste anpassas på sådant sätt att försvaret kan ge politikerna tillräcklig handlingsfrihet att självständigt fatta beslut som gagnar Sverige.

Det förslag som nu har presenterats är långt i från det behov som finns för att i fred och vid kriser kunna säkra vår territoriella integritet.

Herman Fältström

Hedersledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet

Kungl. Örlogsmannasällskapet kommenterar läget i Försvarsmakten

17 april 2015 Kungliga Örlogsmannasällskapet

Följande pressmeddelande kan även laddas ner i sin helhet i slutet av sidan.

 

Kungl. Örlogsmannasällskapet kommenterar läget i Försvarsmakten

Den politiska samsynen kring det svenska försvaret var en gång en styrkefaktor. Men nu står vi i en situation med partier vars uppfattningar formerats i miljöer där den egna partiprofilen och behov av regeringsunderlag framstår som viktigare än vad försvaret av vårt land kräver. Sådan är den politiska och demokratiska verkligheten, och jag har givetvis full respekt för den.

Det är ändå frestande att mot den bilden av ett fritt hävdande av den egna uppfattningen i t ex försvarsfrågan, ställa den förutsättningen att det kräver just ett starkt försvar. För att garantera den politiska ordning vi i Sverige är överens om ska råda här. Och inte låta vårt offentliga samtal och formerna för våra politiska beslut påverkas av andra makter.

I denna fråga gjorde styresmannen Mikael Odenberg i vår systerakademi Kungl. Krigsvetenskapsakademien ett angeläget inlägg i SvD den 16 april. Han menade att det var dags att lägga det partipolitiska käbblet bakom oss, eftersom alla partier har ett ansvar för den situation vi nu befinner oss i. Som ju till stor del är betingad av en utveckling i förhållandevis sen tid. Men nu står vi här och oavsett vems spaden är så är det dags att börja gräva, var Odenbergs uppmaning.

Det finns emellertid ytterligare en försvårande låsning som behöver lyftas fram. Den gäller mer utformningen som sådan, försvarets inriktning oavsett de ramar och den grad av förstärkning som ses som önskvärd. Här är det inte det politiska systemets låsningar i första hand, utan försvarsbeslutens karaktär med krav på mycket lång framförhållning. Alla resurser i försvaret tar tid att få fram, oavsett om det gäller rätt personal adekvat utbildad och övad, eller rätt materiel i tillräcklig omfattning och med erforderliga prestanda. Beslutade inriktningar och lagda beställningar kan givetvis inte överges för nya i en handvändning. Det skulle ge en oacceptabel ryckighet och reducerad försvarseffekt.

Likväl har vi en yttre verklighet som tvingar fram krav på omprövningar och omprioriteringar. Ett slående exempel på systemets trögrörlighet var svaret på den fråga Försvarsmakten fick från statsministern i en direktsänd presskonferens den 14 november. Alla minns bakgrunden, den nationella harm som där gavs uttryck för efter de konstaterade undervattensinträngningarna. Ord som ”oacceptabelt”, ”kan inte tillåtas” förekom flitigt. Överbefälhavaren uppmanades där, direkt på podiet, av statsministern att presentera förslag på vad som kan göras i närtid. Det svaret kom tre månader senare och var ”ingenting”. Inget i den redan fastlagda planen kunde rubbas.

Närhelst man har en serie av närmast oändliga utmaningar och problem, som fallet är för det svenska försvaret, så infinner sig lätt ett tvivel kring var man ens ska börja. Det är då tacksamt att fortsätta på den väg som redan är inslagen, ett vägval som i ett tidigare beslutsläge krävt väl så mycket ansträngning för att komma på plats. Men trovärdigheten kräver att man faktiskt adresserar de akuta problemen först, oaktat huruvida de legat med i planeringen eller inte.

Trovärdigheten är kanske den viktigaste storheten i ett försvar. Den bedöms hos flera. Uppdragsgivarna, dvs skattebetalarna och svenska folket. Motståndaren i snäv bemärkelse och hela omvärlden i en vidare. Den egna personalen som måste uppleva att uppgiften är adekvat formulerad och resurser rimligt tilldelade för dess lösande.

Jag menar att de låsningar som binder försvarsplaneringen till beslut fattade i en tid med en helt annan världsbild, måste stå tillbaka för lösningar på de nu akut uppenbara problemen. Med den största respekt för alla övriga förmågor en försvarsmakt på sikt behöver, gäller det nu att kraftsamla till att möta de kränkningar som pågår här och nu, dvs i luften och under vattnet. Att satsa tillkommande försvarsmedel på luftförsvar och ubåtsjaktförmåga är inget som det behövs avancerade krigsspel för att komma fram till. Motståndaren har så att säga redan levererat svaret på den frågan.

Efter dessa två akut pågående utmaningar mot vår territoriella integritet finns ingen mer utsatt del av vårt land än Gotland. Eftersom Gotlands strategiska läge påverkar stora delar av våra grannländers territorier och inte bara Sveriges, skulle kanske vår solidaritetsförklaring börja med att vi tar hand om försvaret av just Gotland…

Vi fladdrar i vår utrikespolitik, och vi förhandlar om vår försvarspolitik inför en häpen omvärld. Utom en, som med stort gillande noterar.

Michael Zell
Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet

För ytterligare information:
Michael Zell, ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 606 54 10 eller E-post: president@koms.se

Besök även: www.koms.se alt följ oss på Twitter

 

 

Prenumerera på TiS för resterande del av 2015

I dagarna kommer TiS nr 1/2015 ut till alla prenumeranter. Samtidigt är nu TiS nr 5/2014 tillgängligt i sin helhet via länken TiS nr 5 2014 . Förutom anföranden vid fjolårets högtidssammanträde mm återfinns även Louis Palanders berättelse från resan genom nordostpassagen med Vega 1878-79. Reseberättelsen kan även läsas som särtryck här: TiS 431-455 2014, Ishafsexpeditionen 1878-79, L Palander

Bli prenumerant för att få tillgång till alla artiklar direkt. En prenumeration för resterande del av 2015 (nr 2-5, dvs. 4 nummer) kostar 200 kronor (utrikes postadress 300 kronor).

För nytillkomna prenumeranter kommer nr 1/2015 alternativ nr 5/2014 att utsändas som bonus så länge lagret räcker.

För att prenumerera, sätt in rätt belopp enligt ovan på: Plusgirokonto 12517-9, Tidskrift i Sjöväsendet

Glöm ej att ange namn och adress!

Som en ”teaser” bifogas Göran Arrius artikel ur TiS nr 1/2015 med titeln ”Personalförsörjningen-en folkförankringsfråga? enligt denna länk: TiS 15-20 2015, Personalförsörjningen, G Arrius

Ubåtsjaktförmåga och marin satsning

Kungl. Örlogsmannasällskapet välkomnar prioriterad ubåtsjaktförmåga och marin satsning

Kungl. Örlogsmannasällskapet välkomnar de besked som försvarsminister Peter Hultqvist och finansminister Magdalena Andersson presenterade på en presskonferens den 12 mars om nya satsningar på försvaret.

Regeringen bedömer att ubåtsjaktförmågan kräver en högre prioritet. Det är i linje med vad Kungl. Örlogsmannasällskapet hävdar. Senast detta kom till uttryck var i Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförandes öppna brev till försvarsminister Peter Hultqvist den 18 februari (https://www.koms.se/till-peter-hultqvist-oppet-brev/).

Michael Zell, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet kommenterar;

– Regeringens presskonferens under gårdagen, den 12 mars, indikerar en början på en ny inriktning avseende försvarssatsningarna med det självklara i att hävda territoriell integritet även under vattnet. Att försvarsministern i detta hänseende väljer att gå längre än Försvarsmakten är noterbart, men innebär inget klander mot överbefälhavaren som har att förhålla sig till ett svårbedömt politiskt landskap.

– Det är en välkommen, angelägen och mycket nödvändig insats för nationell trovärdighet. Vi har med detta kommit ett lite steg närmare den ton och ansats som regeringen gav uttryck för vid den presskonferens som avhölls den 14 november efter den konstaterade undervattenskränkningen i Stockholms skärgård.

 

För ytterligare information:

Michael Zell, ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 606 54 10 eller E-post: president@koms.se

Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

 

Följ oss gärna på Twitter.

 

Biblioteksfynd

Det första fyndet vi publicerar här är en tidigare okänd hyllningsdikt från 1725 till Polhemsdockan på Örlogsvarvet i Karlskrona. Tom Ohlsson, tidigare 1:e intendent på Marinmuseum, har renskrivit och översatt dikten från tyskan.

Fil Dr. Daniel Möller, Lunds universitet, beskriver den litteraturvetenskapliga bakgrunden till denna märkliga dikt.

Ni hittar dikten under rubriken Bibliotek/Biblioteksfynd eller följer denna länk:

Länk till dikten om Polhemsdockan

 

Protokoll 20150218

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 18 februari 2015 i Försvarshögskolans lokaler Drottning Kristinas Väg 37, Stockholm.

Protokollet återfinns för nedladdning i pdf format nedan.

Till Peter Hultqvist – öppet brev

Pressmeddelande från Kungliga Örlogsmannasällskapet, återfinns nedan för nedladdning i sin helhet:

 

Öppet brev till försvarsminister Peter Hultqvist

Försvarsmaktens svar till regeringen om ubåtsjakten: ”Försvarsmakten bedömer att en högre prioritering av ubåtsjaktförmågan inom nuvarande ekonomisk ram, skulle, för såväl marinförbanden som för Försvarsmakten i sin helhet, leda till en sammantaget lägre operativ effekt och därmed en försämring av förmågan att möta väpnat angrepp. Försvarsmaktens svar är i sin helhet hemligt.”

Jag läser detta svar från Försvarsmakten till dig. Förvisso bara i sin öppna del och jag inser att bilden är betydligt mer komplex än vad Försvarsmaktens korta meddelande på sin hemsida rymmer. Men med bara tre månaders perspektiv på vad du senast framförde i ärendet, är en reaktion på sin plats.

Vårt land är utsatt för upprepade akuta provokationer. De flesta medborgare betraktar dem som helt oacceptabla. Förstärkt av en helt unik gemensam presskonferens den 14 november där du själv, din chef statsministern och din ansvarige myndighetschef Överbefälhavaren bortom allt tvivel fastslog just det.

Ett sådan kraftfull demonstration av nationell enighet och beslutsamhet kring uppenbart akuta säkerhetsproblem kan ju inte stanna bara där. Det framgick vid flera tillfällen under presskonferensen. En tillskyndan till en förväntan på en logisk fortsättning i form av politisk vilja och praktisk handling. Därför tillfrågades Försvarsmakten om vilka möjligheter och förslag som förelåg, vilket besvarats enligt ovan.

Jag har verkligen inte svårt att känna sympati för ÖB:s svar i hans trängda ekonomiska läge. Att hur han än rör sig, välter han något annat, att ramen helt enkelt inte räcker till. Jag vet som sagt inte vad som framförts i övrigt i Försvarsmaktens svar till dig. Men detta är vad som meddelas allmänheten och det vi således har att förhålla oss till.

Alla organisationer och företag, inklusive regeringen, måste visa sig ha förmåga att hantera de uppenbart akuta problemen. Det gäller även om de akuta problemen inte tillhör de beslutade eller planerade. Och då har man en skyldighet att tänka om. Det blir annars bara värre. I bästa fall är det enbart trovärdigheten som vittrar bort.

Men baserat på det som allmänheten nu meddelats, hänger ju en uppenbar fråga i luften: Vad mer i provokation och kränkning krävs för att försvaret av vårt land ska kunna påräkna ytterligare resurser? Och vad hände med ditt och statsministerns klarspråk från den 14 november? Som lät så bra då, men nu känns rätt avlägset.

Vi är många svenskar, liksom grannar och andra partners i det internationella säkerhetsarbetet, som oroligt undrar. Och en motståndare som nöjt noterar.

Michael Zell, Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet

 

För ytterligare information:

Michael Zell, ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet, E-post: president@koms.se

Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

 

Gästinlägg av Skipper

Gästinlägg av Niklas “Skipper” Wiklund ang. Folk och Försvar. Finns även att ladda ner nedan.
———-
För drygt en vecka sedan avslutades årets upplaga av Folk & Försvars rikskonferens i Sälen. Som vanligt ett mycket intressant arrangemang. I år hade jag möjlighet att följa konferensen på plats tack vare ett ekonomiskt bidrag från Kungl. Örlogsmannasällskapet, vilket jag givetvis är mycket tacksam för.

Årets konferens präglades i huvudsak av två frågor. NATO och försvarets framtida finansiering. Den förstnämnda är en av få frågor där man inom politiken fortfarande är oeniga. Regeringens båda representanter försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström klargjorde tydligt att regeringens linje gäller. Något medlemskap i NATO är därmed inte aktuellt, inte ens en utredning. Någon sådan behövs inte deklarerade försvarsministern. Den inställningen är inte bara felaktig i sak, utan rent av oansvarig. Utrikesministern blev i sin tur märkbart upprörd när hon fick frågor om NATO efter sitt anförande. Som en motpol så var Allianspartierna lika övertygade om att NATO-frågan behöver utredas. Folkpartiet anser likt Socialdemokraterna att det inte behövs någon utredning, men med tillägget att vi vet vad vi får så därför bör vi ansöka om medlemskap omedelbart.

Den andra heta frågan var givetvis den framtida försvarsekonomin och huruvida regeringen kommer att skjuta till de nödvändiga ekonomiska tillskotten som krävs. Men svaren uteblev. Försvarsministern som fortfarande var tydlig med att försvarsförmågan måste öka ville däremot inte prata pengar. Han hänvisade likt tidigare till arbetet med den kommande propositionen som ska vara klar framåt april. Först då får vi svaren.

Överbefälhavare Sverker Göranson tog under sitt anförande upp vad den numera omtalade basplattan innebär. Utökade personalramar, materielunderhåll, personlig utrustning och standardfordon. För Marinens del så kommer det enligt min bedömning tyvärr inte bidra till att öka den marina försvarsförmågan i någon större omfattning. Jag har tidigare hävdat att ett av våra största problem är den låga numerären, och den lär tyvärr bestå. Visserligen kommer de ökade personalramarna förhoppningsvis att gynna Marinen, men det är inte tillräckligt för att öka försvarsförmågan i högkonfliktscenariot.
Det mest anmärkningsvärda, men som samtidigt inte fått särskilt stor uppmärksamhet är Nya Moderaternas totala kapitulation när det kommer till försvarspolitiken. Hans Wallmark som är partiets nya talesperson i försvarsfrågor skrev på måndagen, samma dag som han höll sitt anförande, en artikel på SvD Brännpunkt där han bland annat deklarerar följande.
Just att beskriva verkligheten på ett sätt som människor känner igen sig i, har inom försvarspolitiken stundtals varit svårt för Moderaterna. Undersökningar visar att vi på detta område har tappat i förtroende ända sedan 2006.
Reformtempot sedan 2009 har varit högt. Ändå har det saknats en sammanhängande berättelse. Med tiden har det etablerats en bild av att Moderaterna inte talar klarspråk i försvarsfrågor. Stundtals har partiet haft ett tonläge som snarast speglat hur man önskat att verkligheten sett ut. Inte hur den faktiskt varit.
Det här är ett erkännande av misstag som jag tror saknar motstycke under försvarspolitiken under 2000-talet. Här lägger man sig på rygg och blottar strupen och erkänner rakt upp och ned att vi försvarsdebattörer hade rätt hela tiden och att partiet hade helt fel. Det här är ett sundhetstecken, om än ett nödvändigt sådan. Nu kan partiet göra om och göra rätt, och jag tror det inte hade varit möjligt så länge firma Reinfeldt/Borg satt kvar vid rodret.
Försvarsmaktens kompletterande underlag

Strax efter Sälen konferensen kom sedan Försvarsmaktens kompletterande underlag där man specificerar vad den omtalade basplattan egentligen omfattar och vad den kommer att kosta.
Tidigare har Försvarsmaktens, men även FOI analyser pekat på att behovet för att kunna slutföra den politiska beställningen från 2009 är 5 miljarder (4-6 enligt FOI). Nu pratas det i stället om förmågeökning i fem steg. Kostnaden är enligt myndigheten fyra miljarder.
Man skriver i termer av att dessa åtgärder kommer att öka försvarsförmågan. Min bedömning är att det istället handlar om att åstadkomma det som borde funnits redan nu. Man skulle kunna likna det med att gå från minus till noll (där noll ansätts som beställd nivå i beslutet från 2009). Att omsätta befintlig materiel på grund av ”end of life” alternativ att förnya det som är gammalt ökar inte förmågan, det innebär istället att förmågor vidmakthålls, vilket är något helt annat. Att fylla upp befintliga förband med personal är extremt viktigt, men det innebär i bästa fall att den förmåga som redan förväntas finnas nu förverkligas. Nya Moderaternas försvarspolitiker talade gärna om att försvaret före Alliansens försvarsreform enbart var ”pappersförband”. Som jag ser det handlar basplattan till stor del om att förvandla IO14 från just pappersförband till riktiga förband.

Men nu är verkligheten sådan att händelser och uttalanden som ”en-veckas försvaret, ryska påsken”, Krim och ökad rysk aktivitet ställer högre krav än att beslutet från 2009, d.v.s. IO14 slutförs. Det krävs mer än att bara gå från minus till noll. Försvarsförmågan måste stärkas och då handlar det om att gå från noll till plus.

Debatten runt försvaret måste fortsätta och det är nu av största vikt att de marina behoven lyfts fram. Ubåtsvapnet har förvisso vind i ryggen med anledning av att NGU/A26 nu blir av. Men ubåtsjaktförmågan och ytattackförmågan ligger kraftfullt i bakvattnet givet hur omvärldsutvecklingen ser ut. Här krävs kraftåtgärder som tyvärr ser ut att utebli. Vi har därför alla en plikt att bidra till att beskriva läget så sakligt som möjligt.

Niklas Wiklund
Örlogskapten, försvars debattör på bloggen ”Skipper”, krönikör i SvD och BLT

Kallelse sammanträde och seminarium 2015-02-18

Kallelse till ordinarie sammanträde med val av vice ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapets ledamöter kallas till ordinarie sammanträde och seminarium inom vetenskapsgren II i Stockholm. Sammanträdet äger rum onsdagen den 18 februari 2015 med början klockan 1700 i Försvarshögskolan Drottning Kristinas Väg 37. Lokal Sverigesalen. Med anledning av de stora utmaningar Försvarsmakten står inför när det gäller att bemanna organisationen med personal, genomför KÖMS ett seminarium, med avsikt att belysa bakgrunden till dagens utmaningar och diskutera möjliga lösningar.

Mer information om seminariet återfinns nedan

Protokoll 2015-01-19

Sammanträdet ägde rum måndagen den 19 januari 2015 med början klockan 1730 på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona i närvaro av 39 ledamöter och inbjudna gäster.

Nya ledamöter i Kungliga Örlogsmannasällskapet

Kungliga Örlogsmannasällskapet, en av de kungliga akademierna och instiftat 1771, har valt in nya ordinarie ledamöter, korresponderande ledamöter och en hedersledamot.

Kungl. Örlogsmannasällskapet är en av de Kungliga akademierna och en av världens äldsta sjökrigsvetenskapliga akademier. Kungl. Örlogsmannasällskapet instiftades 1771 och har till syfte att följa och aktivt verka för utveckling av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet.

Vid högtidssammankomsten i Karlskrona den 17 november presenterades ledamöter som invalts vid höstens valsammanträde, den nye hedersledamoten, generaldirektören vid FMV, Lena Erixon, de nya ordinarie ledamöterna kommendör Jens Nykvist, civilingenjör Evelina Hedskog, ordförande Folk & Försvar, Göran Arrius, kommendörkapten Anders Widén samt korresponderande ledamot professor Geoffrey Till.

Ledamöterna arbetar aktivt utifrån den vetenskapsgren som ledamoten fördelats till. Sällskapets vetenskapsgrenar är I. Strategi, operationer och taktik, II. Personal, utbildning och marinmedicin, III. Maritim teknik och IV. Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet. Kungl. Örlogsmannasällskapet ger ut en tidskrift – Tidskrift i Sjöväsendet (TiS), anordnar seminarier och symposier samt förvaltar och utvecklar ett vetenskapligt marint bibliotek i Karlskrona. Sällskapets valspråk är: Med förstånd och styrka.

– Jag vill hälsa de nya ledamöterna välkomna till Kungl. Örlogsmannasällskapet. De är väl kvalificerade för att aktivt arbeta inom akademien och stärka vår förmåga att uppnå vårt syfte, säger Michael Zell, ordförande för Kungliga Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information: Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet,
tel. mobil. 0766 323883 eller E-­post: secretary@koms.se
För koordination: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet,
tel. mobil. 070 7640100 eller E-­post: info@koms.se

 

Pressmeddelandet kan laddas ner nedan (i sin helhet)

Kungl. Örlogsmannasällskapet belönar och medaljerar

Vid Kungliga Örlogsmannasällskapets Högtidssammankomst på Marinbasen i Karlskrona den 17 november medaljerades och belönades ett antal förtjänta som genom sina prestationer agerat i akademiens anda och i enlighet med dess syften.

Akademiens medalj i guld utdelas till individ inom eller utom akademien för synnerligen framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Guldmedaljen har tilldelats försvarsbloggaren ”Skipper”, örlogskapten, Niklas Wiklund enligt tidigare meddelad motivering. Guldmedaljen tilldelades också Kungl. Örlogsmannasällskapets avgående ordförande konteramiral Thomas Engevall med motiveringen: Thomas Engevall har under dryga tolv år deltagit i akademiens styrelse och sedan 2010 som ordförande. Under Engevalls ledning har akademiens arbete fortlöpande vitaliserats och utvecklats där fokus har legat på att skapa ordning och reda samt att ta plats i försvarsdebatten. Engevall har under sitt ordförandeskap väl svarat för att Kungl. Örlogsmannasällskapet fortsatt har utvecklas i enlighet med stadgarnas § 1 där det bl.a. anges att akademien ”har till syfte att följa och aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet”.

Akademiens medalj i brons i Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvars anda utdelas på förslag från respektive förbandschef i marinen till gruppbefäl, soldater och sjömän i marinen som utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap. Bronsmedaljen har tilldelats: Andreas Blomqvist, 1. Ubåtsflottiljen, Elin Åsell, 3. Sjöstridsflottiljen, Viking Wulff, 4. Sjöstridsflottiljen, Robin Ivarsson, Sjöstridsskolan, Martin Nilsson, Marinbasen och Andreas Toresson 1. Amfibieregementet.

Akademiens hedersomnämnande tilldelas de som förtjänstfullt verkat i akademiens anda. Hedersomnämnande och penningbelöning har tilldelats fänrik fänrik Rikard Aldén för uppsatsen ”Svensk syn på sjökrigföring och dess koppling till sjömilitära teoretiker”, kommendörkapten Bernt Andersson för uppsatsen ”Ytstridskrafternas utveckling mellan 1990 – 2010 – vilka drivkrafter har varit avgörande?”, löjtnant Kristofer Bengtsson för kandidatuppsatsen ”Från dykbåtar till ubåtar. Det svenska ubåtssystemets utveckling 1945-1960” och kapten Johannes Johansson för tävlingsskriften ”Personalförsörjningen av Försvarsmakten – Starkare personalförsörjning för en osäker tid”.

– Jag vill tacka och gratulera alla idag synnerligen välförtjänta mottagare av medaljer och belöningar. Deras förtjänstfulla arbete är viktigt för akademiens syften och ändamål, de har alla arbetat i akademiens anda och för vårt syfte, att aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet säger, Michael Zell, nytillträdd ordförande för Kungliga Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:

Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

För koordination och bilder: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

Pressmeddelandet kan laddas ner i sin helhet nedan

 

Marin fartygsbyggnad i svensk regi

KÖMS inbjuder till seminarium i Karlskrona  10.00-13.00 den 17 November 2014 med titeln ”Marin fartygsbyggnad i svensk regi”. Mer information i inbjudan som kan laddas ned under denna text.

Video – Kungl. Örlogsmannasällskapet värd för Littoral OpTech – West

KÖMS höll en konferens Littoral OpTech-West 23-24 september och en video av Mårten Granberg, finns att beskåda på

https://vimeo.com/108702553

 

Den klickbara länken nedan leder till Saabs pressrelease som beskriver samma event ur ett annat perspektiv.

http://www.saabgroup.com/en/About-Saab/Newsroom/Press-releases–News/2014—9/Success-for-Littoral-OpTech–West-workshop/

 

 

 

 

Kallelse till ordinarie sammanträde – ändrad tid

Kungl. Örlogsmannasällskapets ledamöter kallas till ordinarie sammanträde i Göteborg.

Sammanträdet äger rum tisdagen den 28 oktober 2014 med början klockan 1730 (observera ändrat datum) i Sjöräddningssällskapets lokaler i Långedrag (Talattagatan 24. Spårvagn 11, hållplats: Långedrag). Mer info i kallelsen som kan laddas ned härunder.

Skipper medaljerad av Kungliga Örlogsmannasällskapet

Pressmeddelande

 

Kungliga Örlogsmannasällskapet, en av de kungliga akademierna och instiftat 1771, har beslutat att tilldela örlogskapten Niklas Wiklund akademiens guldmedalj. Wiklund tilldelas akademiens främsta medalj för synnerligen framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde under pseudonymen ”Skipper”. Mer detaljer återfinns i pressmeddelandet som kan laddas ner nedan.

Protokoll 20 augusti Karlskrona

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 20 augusti 2014 i närvaro av 33 ledamöter och speciellt inbjudna gäster (3 personer inkluderande akademiens auktoriserade revisor) på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona. Protokollet kan laddas ner enligt nedan.

Debatt och inlägg

Under fliken Tidskrift i Sjöväsendet återfinns från och med dagen underrubriken ”Fristående artiklar”. Innehållet består av artiklar och inlägg skrivna av ledamöter ur Kungl. Örlogsmannasällskapet eller särskilt inbjudna författare. Artiklarna är av den arten att de kvalitetsmässigt uppfyller de krav som krävs för publicering i Kungliga Örlogsmannasällskapets ”Tidskrift i Sjöväsendet” men att de av olika skäl (tidsmässiga, utrymmesmässiga eller andra skäl) inte kan publiceras där.

Först ut är ledamoten, konteramiral (PA), Göran R. Wallén med artikeln:

FA 1, Några kommentarer till Bengt Gustafssons artikel i TiS 2013.2, Göran Wallén

Marina aspekter på Försvarsberedningens betänkande

Kungl. Örlogsmannasällskapet har låtit analysera texten i Försvarsberedningens betänkande för att undersöka hur Försvarsberedningen föreslår att försvaret skall utformas efter försvarsbeslutet 2015. Slutsatserna presenteras vid ett miniseminarium på Kungl. Myntkabinettet tisdagen den 10 juni.

Lokal: Kungl. Myntkabinettet Hörsalen, Slottsbacken 6 Stockholm

Tidpunkt: Tisdag 2014-06-10 klockan 09.30–12.00

Program: 

09.00- -09.30 Samling, kaffe & kaka

09.30- -09.35 Välkomstord

09.35- – 11.00 Analys av betänkandet

11.00–12.00 Debatt/frågestund med och mellan Föredragshållarna.

 

Mer information finns i bifogad fil

Protokoll sammanträde 140416

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 16 april 2014 med början klockan 1730 i närvaro av 27 ledamöter i Försvarshögskolans lokaler Drottning Kristinas Väg 37. Lokal Sverigesalen.

Video – Krisen Ryssland – Ukraina – EU

Fredag den 14 mars avhölls ett seminarie på Myntkabinettet kring krisen Ryssland – Ukraina – EU. Ledamoten i Kunl. Örlogsmannasällskapet Christian Allerman och professor Kristian Gerner höll föredrag och seminariet avslutades med en paneldebatt. Se filmen genom att trycka på den översta länken nedan. I länk nummer två finns en fullständig ljudupptagning och slutligen finns några bilder i vårt arkiv enligt nedersta länken.

 

 

Extra seminarium den 14 mars om krisen Ryssland – Ukraina – EU

KÖMS genomför ett extra seminarium fredagen den 14 mars mellan klockan 14.00-15.30 på Myntkabinettet i Stockholm med anledning av krisen mellan Ryssland, Ukraina och EU. På seminariet belyses olika bakgrunder till krisen samt Rysslands pågående marina upprustning. Anmälan obligatorisk då antalet platser är begränsat. För anmälan och detaljer se bifogat program.

Seminarium krisen Ryssland – Ukraina

 

Protokoll 2014-02-20

Sammanträdet ägde rum i Sjöräddningssällskapets lokaler i Långedrag onsdagen den 20 februari 2014 med början klockan 1730 i närvaro av 19 ledamöter.

Sammanträdet avslutades med gemensam middag i Sjöräddningssällskapets lokaler.

Nyårspresent samt prenumerationserbjudande

Som avslutande present kommer här det senaste numret av TiS från 2013.

TiS nr 5 2013

För dig som ännu inte prenumererar på TiS finns möjligheten att under januari göra det till reducerat pris, 225 kronor för hela 2014, vilket inkluderar 5 nummer av tidningen. Genom att sätta in beloppet på plusgiro 12517-9 samt ange namn och adress blir du snabbt och enkelt en av TiS prenumeranter och får alla artiklar direkt när respektive nummer kommer ut.

Tidigare klappar från TiS första två årgångar återfinns på nedanstående länkar. Alla äldre nummer läggs successivt ut på hemsidan och innehållsförteckningarna fylls på i den takt som medges.

TiS nr 4 1837

TiS nr 3 1837

TiS nr 2 1837

TiS nr 1 1837

TiS nr 4, Årg 1, 1836

TiS Nr 3, Årg 1, 1836

TiS Nr 2, Årg 1, 1836

TiS nr 1, Årg 1, 1835

Gott Nytt År!

 

Marin föreläsning och diskussion på FHS den 28 oktober

KÖMS i samverkan med FHS inbjuder KÖMS Ledamöter samt marint intresserade till en föreläsning med följande diskussion på FHS måndagen den 28 oktober med början klockan 17.30. Föreläsare är den kände amerikanske marinstrategen Peter M Swartz som är verksam vid Centre for Naval Analyses i USA. Föreläsningens rubrik är ”The US Strategic shift towards Asia-Pacific – naval implications for Europe and Scandinavia” För anmälan mm se bifogat dokument på länk: Marin diskussionskväll FHS 2013-10-28

Protokoll från valsammanträdet

Protokoll från valsammanträdet 2013 med val av funktionärer, inval av nya ledamöter samt belöningar. Sammanträdet ägde rum på Sjöhistoriska museet den 25 september i närvaro av 43 ledamöter.

Diskussionsunderlag inför debattkvällen den 2 september på FHS

Bifogade artiklar på blå länk enligt nedan kommer, utom vad avser Henrik Mandéus artikel att införas i det under september utkommande tredje numret av Tidskrift i Sjöväsendet (Mandéus artikel var införd i TiS nr 4 2012).

Artiklarna utgör grunden för måndagens debattkväll och Henrik Mandéus och Christian Hoas kommer själva att presentera sina artiklar och de argument som ligger bakom. Anton Sjödin, som är elev på Officersprogrammet och för närvarande på SSS, har inte möjlighet att närvara och Anders Persson är till sjöss.

Debatten kommer att vara fri och givetvis kunna beröra andra ämnen än de som presenteras men vi kommer inledningsvis att säkerställa att författarna ges det debattutrymme som deras ansträngningar med sina artiklar förtjänar.

En genomläsning av artiklarna inför debattkvällen rekommenderas.

Varmt välkomna!

Thomas Engevall

Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet

Underlag debattkväll KÖMS

Förlängt ”presstopp” till den 18/8 för Marinens yngre personal att skriva i TiS n:r 3 2013

Sluttidpunkten för Marinens soldater, sjömän, gruppbefäl, specialistofficerare (tom OR 7 – fanjunkare) och officerare (tom OR 2 – kapten) att skriva debattartiklar kring marinens framtid som kommer att publiceras i TiS n:r 3/2013 (i likhet med TiS n:r 4/2012) är senarelagt till den 18 augusti! Bidrag ska vara redatkören tillhanda senast 2013-08-18 på e-post: editor@koms.se  Omfattning 1200-1800 ord. Detaljanvisningar mm i bifogad fil (utom vad gäller datumet). Alla som inkommer med debattförslag i enlighet med anvisningarna kommer att ges en tvåårig prenumeration på TiS oaktat om inlägget ryms i det aktuella debattnumret eller inte.

Tag chansen att påverka genom öppen debatt!

Thomas E. Engevall, Flottiljamiral, Ordförande KÖMS

Regeringen har fastställt KÖMS nya stadgar

Regeringen fastställde den 5 juni KÖMS nya stadgar. Förra gången detta skedde var 1986. De nya stadgarna med tillhörande tillämpningsföreskrifter innebär en förändrad indelning av sällskaptes ledamöter, moderniserade vetenskapsgrenar där bl.a. sjöfarten fått en egen verksamhetsgren, förnyade arbets- och mötesformer mm. Syftet med förändringen är att säkerställa att Kungl. Örlogsmannasällskapet, såväl på kort som på lång sikt, skall kunna leva upp till sitt syfte; ”att verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet”. Läs de nya stadgarna på denna länk: KÖMS stadgar 2013 (Regeringsbeslutet är inklippt i stadgefilen på sidan 2).

Digitalisering av Tidskrift i Sjöväsendet

I dagarna har projektet ”Digitalisering av Tidskrift i Sjöväsendet” startat.  Innebörden är att samtliga nummer av Tidskrift i Sjöväsendet som utkommit sedan starten 1835 successivt kommer att göras tillgängligt via akademiens hemsida i syfte att underlätta för såväl forskare, studenter och andra marint intresserade att kunna ta del av allt det material som genom åren publicerats. Projektet har möjliggjorts genom det anslag som nyligen beviljats KÖMS från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och kommer att pågå under ett drygt år. Först ut är årgången från 2005 och ambitionen är att innan årets slut ha lagt ut samtliga nummer som utgivits sedan 1920 och att resterande nummer (1835-1919) läggs ut innan augusti månad 2014. Numren läggs ut i PDF-format i ett format som avväger bildkvalitet och filstorlek.

Bilder från KÖMS högtidssammanträde 2012

Bilder från KÖMS högtidssammanträde i Göteborg den 15 november 2012 kan nås via länk;
Det är fritt fram för de som är med på bilderna att använda dem för privat bruk. Om någon vill ha bilder i högre upplösning för att själv göra förstoringar, kostar det 500 kr (plus moms) per bild. Det går även att beställa förstoringar på fotopapper. Kontakta fotografen  Per-Anders Hurtigh (per-anders@eugenwilliam.se) för prisuppgifter. Om bilderna skall användas av tredje part (tidskrifter etc.) är de välkomna att kontakta mig för prisuppgift. Priset är beroende av upplaga, publiceringsställe och placering.

Den hotbildsbefriade flottan

I kommande nummer av TiS skriver KÖMS ledamoten Christer Hägg om ”Den hotbildsbefriade flottan – kan den finnas” och hur förmågor måste ses i ett helhetsperspektiv och inte genom stokastiska ändringar av ”hotbilden”. Mycket läsvärt och du kan redan nu läsa särtrycket genom att klicka på länken Den hotbildsbefriade flottan, C Hägg

Protokoll februarisammanträdet

Sammanträdet ägde rum i Sjöräddningssällskapets lokaler i Långedrag onsdagen den 20 februari 2013 med början klockan 1730 i närvaro av 22 ledamöter. Vid sammanträdets öppna del deltog 79 medlemmar ur föreningarna WISTA och Göta Älvklubben och Föreningen för Göteborgs Försvar samt regionala representanter för Sveriges Redareförening, Sjöfartsforum och Sveriges Skeppsmäklareförening till gemensam paneldebatt.

Protokoll från januarisammanträdet

Sammanträdet ägde rum måndagen den 21 januari 2013 med början klockan 1730 i närvaro av 26 ledamöter på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona. Vid sammanträdets öppna del deltog 41 i övrigt marint intresserade i Karlskrona bl a ur de marina förbanden och Kockums AB.

KÖMS yttrande över SOU 2012:48 Maritim Samverkan

KÖMS biträder i stort samtliga utredarens förslag för att nå en ökad grad av maritim samverkan men KÖMS anser också att det i ett antal fall är avgörande att gå fram  snabbare och något mer radikalt än vad utredaren föreslår. Huvudskälet bakom  denna uppfattning är att det i rådande struktur med den flora av berörda departement  och myndigheter som återfinns inom området kommer att krävas ett stort mått av handfast ledning och styrning av såväl departement som myndigheter för att åstadkomma önskvärda effekter.

 

Yttrandet i sin helhet  finns att ladda ner nedan.

TiS nr 4 2012

Ett extranummer med en vitaliserad debatt om Marinens framtid. E-utgåvan kan laddas ned via länk nedan.

Innehåll nr 4/12

Meddelande
Redaktörens spalt

Hur vi får våra Sjömän att stanna
Av SarahLinn Håkansson

Ta bort specialistofficersutbildningen!
Av Johan Granberg & Magnus Lindstedt

Taktik eller stridsteknik, vad är vad och vad utbildar vi i?
Av Daniel Eklund

Vägskäl för ytstriden
Av Henrik Mandéus

Motståndaren och övningsverksamheten
Av Johan Ebeling

Militär Sjökaptensutbildning – ett Pseudobegrepp?
Av David Forslund

Bemanning av SSS lärartjänster – piska eller morot?
Av Anders Persson.

Frivilligorganisationerna – en outnyttjad resurs för återtagande
Av Håkan Lindberg

Försvarsförmågan måste vara det centrala inför marinens framtida vägval
Av Skipper

Ett plus ett är mer än två
Av Wiseman

Sprid äggen på fler korgar
Av Chefsingenjören

En marin i användning det bästa receptet
Av Johan Wiktorin

Marinen skall inte bara tacka och ta emot. NAVY-GO!
Av Jarl Ellsén

Det marina arvet
Av Claes-Göran Dahl

STB
Av Göran Frisk

Signaltabeller Bibeln

Det av dåvarande C1.ytattackflottiljen, kommendör Göran Frisk, fastställda sambandsreglementet ”Signaltabeller Bibeln” som är införd i TiS nr 4 från 2012 återges här som särtryck. Klicka på den blåa länken nedan för att komma till filen.

Kallelse till ordinarie sammanträde 20121212

Kungl. Örlogsmannasällskapets ledamöter kallas till ordinarie sammanträde i Stockholm. Sammanträdet äger rum i Kastellet onsdagen den 12 december 2012 med början klockan 1730.

Ärenden 

Slutbehandling av stadgeändringsförslaget (finns som separat fil nedan). Omröstning om nu liggande förslag innebärande att stadgeändringsförslaget, i oförändrat skick, antingen antas eller förkastas. Några ytterligare textändringar är således ej möjliga i detta läge. Avgivna poströster kommer att räknas under mötet.

Orientering och diskussion om nu känt planeringsläge för Försvarsmakten. Redovisning av Flottiljamiral Jonas Haggren C Prodmarin HKV och Flottiljamiral Andreas Olsson C AK Sjö FMV.

Anmälan om deltagande görs till akademiens sekreterare Bo Rask senast söndagen den 9 december klockan 1200
(ytterligare detaljer i pdf nedan)

Sammanträdesplan för KÖMS 2013

Återfinns också som separat fil nedan.

Onsdagen den 12 december 2012 i Stockholm, kl 1730 

Ordinarie sammanträde i Stockholm på Kastellet. Stadgeenliga förhandlingar. Slutbehandling av stadgeändringsförslag. Diskussion i aktuella marina frågor med bl.a. flottiljamiralerna Jonas Haggren (C Prod Marin och Andreas Olsson C AK Sjö FMV).

Måndagen den 21 januari 2013 i Karlskrona, kl 1730 

Ordinarie sammanträde i Karlskrona. Plats enligt senare besked. Stadgeenliga förhandlingar. Klockan 1800 inträdesanförande av OL Magnus Jönsson samt diskussion i aktuella marina frågor med yngre officerare ur marinen som har publicerat sig i TiS 4/2012.

Onsdagen den 20 februari 2013 i Göteborg, kl 1730 

Ordinarie sammanträde i Göteborg i Sjöräddningssällskapets lokaler i Långedrag. Stadgeenliga förhandlingar. Klockan 1830 inträdesanförande av OL Anna Risfelt-Hammargren samt diskus-sion kring moderna navigationsmetoder.

Onsdagen den 27 mars 2013 i Stockholm, kl 1730 

Ordinarie sammanträde i Stockholm på Kastellet i Stockholm. Stadgeenliga förhandlingar. In-trädesanförande av OL Kenneth Raun. Årsberättelsen inom vetenskapsgren I, strategi och stridskrafters användning presenteras.

Onsdagen den 24 april 2013 i Stockholm, kl 1730 

Ordinarie sammanträde i Stockholm på Försvarshögskolan. Stadgeenliga förhandlingar (revi-sionsberättelse för 2012 och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen). Klockan 1800 inträdes-anförande av HL Michiel Hijmans.

Onsdagen den 21 augusti 2013 i Göteborg, kl 1730 

Ordinarie sammanträde (nomineringssammanträde) i Sjöräddningssällskapets lokaler i Långe-drag. Stadgeenliga förhandlingar (beslut om högsta antalet ledamöter som får väljas in under 2013 och fastställande av vallistor). Klockan 1830 seminarium om Arktis inkluderande inträ-desanförande av OL Martin Jakobsson.

Onsdagen den 25 september 2013 i Stockholm, kl 1730 

Ordinarie sammanträde (valsammanträde) i Stockholm på Sjöhistoriska Museet. Stadgeenliga förhandlingar (val av styrelseledamöter, revisorer, valberedning och nya ledamöter samt beslut om tilldelning av stipendier och belöningar). Inträdesanförande av OL Jerker Widén årsberät-telse inom en av akademiens vetenskapsgrenar.

Onsdagen den 30 oktober 2013 i Karlskrona, kl 1730 

Ordinarie sammanträde i Karlskrona. Plats enligt senare besked. Stadgeenliga förhandlingar. Stadgeenliga förhandlingar med fastställande av årsavgift och sammanträdesdagar 2014. Klockan 1800 diskussion i aktuella marina frågor med elever vid Sjöstridsskolan.

Fredagen den 15 november 2012 i Stockholm, kl 1730 

Kungl. Örlogsmannasällskapets 242.a Högtidssammanträde på Sjöhistoriska Museet. Program: 1730-1800 Mottagning, klockan 1800-1945 Högtidssammanträde med redovisning av det gångna årets verksamhet, minnesteckningar över avlidna ledamöter samt anföranden. Kvällen avslutas med högtidsmiddag för akademiledamöterna med damer/herrar samt inbjudna gäster.

Ny hemsida

Som den uppmärksamme läsaren redan konstaterat är hemsidan ny. Vi hoppas det skall falla er alla i smaken. Vi ber också om viss fördragsamhet med att allt innehåll inte är på plats och att vissa problem kan finnas då den kommer uppdateras med både nytt och gammalt material allt eftersom. Om ni vill hitta något på den gamla hemsidan finns den kvar under

https://www.koms.se/gammal/

Vi är också tacksamma om ni kan förmedla åsikter eller problem så skall vi försöka åtgärda det så fort som möjligt.

Mycket nöje!

Martin Norsell

Kontaktformulär

Sjöminan under Kalla Kriget

Minan som vapen till sjöss har en mer än hundraårig historia i fråga om teknisk utveckling och användning. Minkrigföringens betydelse och inverkan inte bara sett från den rent sjömilitära aspekten utan även dess påverkan på och svårigheter för den civila sjöfarten belyses i boken Sjöminan under Kalla Kriget. Mer info i filen nedan.

Oktobersammanträde

Sammanträdet ägde rum i Kastellet på Skeppsholmen onsdagen den 3 oktober 2012 i närvaro av 43 ledamöter.

Protokollet återfinns nedan.

Pansarbåtsinsamlingen 100år

Flottans Män, tillsammans med Kungliga Örlogsmannasällskapet och Sjöofficerssällskapet i Stockholm med stöd av Försvarshögskolan och Sjöhistoriska museet, håller ett symposium med anledning av 100 års minnet av Pansarbåtsinsamlingen. Symposiet kommer att äga rum i Sverigesalen på Försvarshögskolan den 9 november kl 13.00-16.30. Därefter intas högtidsmiddag på Sjöhistoriska museet kl 18.30.

För mer information se filen nedan.

Sjöminan

SJÖMINAN under kalla kriget är titeln på en bok som publiceras inom kort. Den ingår i ett fristående forskningsprojekt som heter Försvaret och det kalla kriget (FoKK) och är nummer 35 av de skrifter, som getts ut med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Tiotalet författare med stora kunskaper om och erfarenheter från området medverkar i boken SJÖMINAN under kalla kriget. Boken som omfattar ca 270 sidor inklusive bilagor är rikt illustrerad och innehåller alla fakta om minan, dess tekniska utveckling och användning.

Minan som vapen till sjöss har en mer än hundraårig historia bakom sig i fråga om teknisk utveckling och användning. Allt detta liksom den internationella folkrättens regler och hur dessa har efterlevts, redovisas liksom minkrigföringens betydelse och inverkan inte bara sett från den rent sjömilitära aspekten. Minkrigets påverkan på och svårigheter för den civila sjöfarten belyses även.

För mer information se bifogad fil.

Marinens framtid, Miniseminarium

Avveckling eller utveckling? Ett miniseminarium 2012-10-02 om Marinens framtid. Mötet sker i Kungl. Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Stockholm tisdagen den 2/10 klockan 08.30-11.30

I skenet av sommarens diskussioner kring Försvarsmaktens framtida ekonomi och den av Regeringen nyligen fastlagda inriktningen för Gripensystemet har Marinens behov av utveckling, såväl vad gäller materiel som bemanning, hamnat i skymundan, trots att behoven och utmaningarna inom det marina och maritima området är minst lika stora som de som gäller för försvaret i övrigt. I syfte att belysa de viktigaste frågeställningarna och även peka på möjligheter anordnar Kungl. Örlogsmannasällskapet (KÖMS) ett miniseminarium där ett antal av de viktigaste frågorna kommer att belysas och diskuteras.

För mer information se filen nedan.

Inbjudan debatt

KÖMS bjuder in marinens yngre officerare till debatt angående marinens framtid

Inför framtiden står Försvarsmakten i allmänhet och kanske Marinen i synnerhet inför en rad stora utmaningar. Det nya personalförsörjningssystemet med soldater och sjömän skall fås att fungera, tvåbefälssystemet införas, fartyg med tillhörande vapen och ledningssystem skall underhållas och måste även nyutvecklas, ett ökande operationstempo med tillhörande krav på logistikfunktionen mötas mm. Samtidigt som denna bild framträder så finns det få eller inga tecken på att marinens del av försvarets ekonomi kommer att stärkas.

Sammantaget innebär detta att alla nya och goda idéer som kan bära mot framtiden måste lyftas och tas fram i ljuset samtidigt som vi även argumenterar för vikten av att satsa tillräckligt stora resurser på de marina förmågorna.

Kungliga Örlogsmannasällskapet (KÖMS), har till syfte att följa och aktivt verka för sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänt. För att möta detta syfte ger KÖMS bl.a. ut Tidskrift i Sjöväsendet, bedriver biblioteksverksamhet för forskning i Karlskrona samt anordnar möten och seminarier. I syfte att möjliggöra för yngre officerare att komma fram i debatten (annat än i bloggvärlden) inbjuder KÖMS soldater, sjömän, gruppbefäl, officerare och speciallistofficerare (inkl reservofficerare) tom graden OF 2 (kapten) att skriva debattinlägg till Tidskrift i Sjöväsendet nr 4 2012 rörande tankar, idéer och förslag rörande marinens nuvarande position samt lämplig kurs mot framtiden.

Instruktioner, tidpunkter mm enligt bifogad fil

Nytt nummer av TIS 2/2012

Ett kostnadseffektivt nyttjande av marinens kvalificerade enheter
Ledamoten Fredrik Norrby

Försvarsmaktens omstrukturering – ett nytt personalförsörjningssystem
Ledamoten Per-Ola Johansson

Stig H:son-Ericsons marina tänkande – ett sätt att förstå dagens strategiska problem?
Ledamoten Per Edling

Teknikens påverkan på taktikutvecklingen inom de marina stridskrafterna
Kommendörkapten Erik Öhrn

Reservofficer i insats – några erfarenheter
Örlogskapten Peter Thomsson

Våra vetenskapsgrenar

Vi verkar för vårt syfte inom fyra vetenskapsgrenar, där vi studerar utvecklingen och redovisar förändringar, m.m., inom vetenskapsgrenen årligen.

Läs mer »

Historik

Sveriges och förmodligen även världens äldsta militärvetenskapliga samfund kan se tillbaka på en mer än 200-årig verksamhet.

Läs mer »

Biblioteket

Samlingarna i Karlskrona bedöms ha ett synnerligen stort värde för forskningen inom sjökrigsvetenskap och sjöväsende i allmänhet.

Läs mer »

Tävlingsskrifter

Tävlingsskrift får avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskapen, främst inom de vetenskapsgrenar och fack som akademien tillämpar.

Läs mer »