Byggnader och anläggningar

I ritningsmaterialet finns också prov på bredden i Chapmans verksamhet. Lärdomar från åren utomlands och praktiken på olika varv hade gett Chapman blick för effektivitet och vad vi idag skulle kalla en rationell logistik. Dessa erfarenheter tillämpades fullt ut under åren i Karlskrona då han genom personalplanering, innovationer och effektiv materialhantering pressade ner produktionstiden för fartygen på ett avgörande sätt. Redan efter tiden på Sveaborg, i början av 1760-talet, hade han uttryckt sin frustation över den låga effektiviteten på de svenska kronovarven.

Tre ritningar visar skisser på olika lyft- och mastkranar som Chapman troligen studerat på utländska varv. En skiss är märkt ”Chatham”. Chapmans nyfikenhet tilldrog sig där de engelska myndigheternas intresse och han hamnade för en kort tid i husarrest och fick sina ritningar och anteckningar konfiskerade.

Samma år som han blivit delägare i Djurgårdsvarvet lät han uppföra ett åttakantigt såghussom ersatte de tidigare tvåmans såggroparna, där skeppstimmer sågades upp. Några år senare byggdes också ett nytt mastskjul.

Två stora Karlskronaprojekt

I samlingen finns också dokumentation av Chapmans engagemang i två stora projekt i Karlskrona, anläggandet av nya torrdockor och förslag till ett nytt sjukhus.

År 1724 invigdes örlogsvarvets första reparationsdocka, Polhemsdockan. Idén att bygga ytterligare dockor i Karlskrona inspirerades av den stora galärdockan på Sveaborg som påbörjades 1752. Tankarna här var primärt inte att skapa en docka för reparation och underhåll av fartygen utan mer en förvaringsdocka För att spara på underhåll tänkte man sig att förvara fartygen i dockan. Augustin Ehrensvärd hade lanserat idén om ”en flotta på torra land”.

Det nya dockprojektet i Karlskrona skulle omfatta tio dockor som tillsammans kunde förvara 31 skepp. Runt dockorna skulle en ny produktionsplats skapas. Beslutet fattades 1758 och året därpå kom ledaren för bygget på Sveaborg, Daniel af Thunberg, till Karlskrona. I Karlskrona valdes samma metod som på Sveaborg. Med en stor vall stängde man av en havsvik, Petter Ljungs vik, vattnet pumpades ut och från den torrlagda havsbotten byggdes dockorna upp. År 1762 var havsviken torrlagd och 1775 lades grundstenen till den första dockan. Efter hundra år var den femte dockan färdig och man beslutade att avbryta projektet. Dockorna torde vara ett av 1700-talet största industriprojekt

I en serie ritningar kan man följa de olika förslagen på var de nya dockorna skulle placeras inom varvsområdet. När man slutligen beslutat sig för Petter Ljungs vik, kom flera olika förslag om hur dockorna skulle disponeras. Ett av förslagen är daterat 1769 och undertecknat av Chapman och Johan Fellers, en av Thunbergs medarbetare. Det förslag som genomförde fick dock en annan utformning där de fem färdiga dockorna grupperades i en solfjäderform eller som en öppen hand, därav namnet femfingerdockorna.

Förslag till ett nytt sjukhus

Förslaget till ett nytt sjukhus finns i ett inbundet häfte med åtta ritninga ett löst ark med en sammanställning av behovet av material och arbetskraft. Antalet dagsverken. Ritningarna är daterade den 27 oktober 1789 och inleds med taxten: Till en sjuhusbyggnad för 2032 Sjuka och 422 convalecenter Med alla erforderliga inrättningar och Logement för Medicus, Chirurgus, Apthekare och Inspector, Präst och Alla slags övrig betjäning, att byggas på Bränneritomten i Carlscrona.

Bakgrunden till förslaget är följande: när flottan återvände från Finska viken till Karlskrona den 27 november 1788 efter första året i kriget mot Ryssland, fanns det ryska fartyget Wladislaus med. Fartyget hade erövrats i slaget vid Hogland i juli samma år. Ombord fanns en oerhört smittsam febersjukdom, Typhus recurrens. Smittan spred sig snabbt och fram till 1790 skulle 13 000 personer insjukna. Sjukhusresurserna i Karlskrona var otillräckliga. De sjuka fick placeras i tält och behovet av lokaler för de sjuka var uppenbart. Chapman sjukhus kom aldrig att uppföras. Det förslag som kom att byggas var ritat av majoren Magnus Ankarsvärd och stod färdigt i början av maj 1790 men brann ner reda den 17 juni i den stora stadsbranden. Sjukhusets grundmurar användes i början av 1800-talet till ett kasernbygge, en kasern som idag inhyser den statliga myndigheten Boverket.

2004*9012-10

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 10

Byggnadsritning Till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter Med alla erforderliga inrättningar och Logementer för Medicus, Chirurgus, Apothekare och...

Byggnader och anläggningar

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 10

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 9

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 8

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 7

Byggnadsritning Till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 6

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 5

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 4

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 3

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 2

Byggnadsritning till en Sjukhusbyggnad för 2032 och 422 Convalecenter – Bild 1

Grafisk tabell över solens upp- och nedgång

Att Anlägga Dåckor och Arsenal för 31 KrigsSkepp

Ritning till ett Mastskjul

Ritning till såghus

Ritningar till lyftkranar

Ritning till mastkran

Ritning till lyftkran

Karta på Gamla Varvet 1780 och Nya Varvet 1786