Skärgårdsfregatter

Samarbetet mellan Augustin Ehrensvärd och Fredrik Henrik af Chapman på 1760-talet resulterade i nya fartygstyper för skärgårdsflottan, däribland skärgårdsfregatterna.  Fartygen var avsedda för tjänstgöring i den finska skärgården. Finska landskap har namngett fartygstyperna, som byggdes på varven i Stralsund, Sveaborg och på Djurgårdsvarvet i Stockholm.

Pojama (Österbotten). Mellan 1760 – 1776 byggdes fyra fartyg

Pojaman, ett av de mindre skärgårdsfregatterna som Chapman konstruerade, var ca 25 meter långt och ca 5 meter brett  med två master . Djupgåendet var ca 2 meter. Klassen var bestyckad med två kanoner föröver och två akteröver. Längs relingen fanns 10 nickhakar För- och akterkanonerna kunde flyttas in mot mitten av fartyget och möjliggjorde eldgivning över sidorna. Hon hade en besättning på ca 100 man. Klassen var grundgående och lättrörlig med sina 14 par åror. Pojaman användes i huvudsak för rekognoseringar och deltog mindre i skärgårdsflottans operationer.

Udenma (Nyland). Mellan 1760 – 1776 byggdes tre fartyg.

Tremastat, endäckat, 30 meter långt fartyg med 126 mans besättning. 14 par åror. Bestyckat med 10 st. 12 pundiga kanoner som stod på vridbara lavetter i fartygets mittlinje. Ingeborg, byggd 1776 på Djurgårdsvarvet i Stockholm , var något längre, 37 meter, hade 8 st. 12 pundiga kanoner i mittlinjen, 2 st. 18 pundiga kanoner i fören samt 2 st. 6 pundare i aktern. Ingeborg var ett av få förlorade fartyg i andra slaget vid Svensksund den 9 juli 1790.

Turuma (Åboland). Mellan 1761 – 1790 byggdes fjorton fartyg.

Fartygstypen hade tre master, två däck, 16-19 par åror och en besättning på 220 – 260 man, mellan 35 – 39 meter långa, 9 meter breda. Beväpningen bestod av 24 – 28 st. större kanoner och upp till 24 st. nickhakar för närstrid. Fartygstypen var den vanligaste bland skärgårdsfregatterna och utgjorde kärnan i den skärgårdsflottilj som var stationerad på Sveaborg.

Hemmema (Tavastland).  Mellan 1764 – 1809 byggdes sju fartyg

Skärgårdsfregatterna, en- eller tvådäckade, ersatte och var överlägsna de tidigare galärerna. De var bättre seglare, mer sjödugliga och hade bättre besättningsutrymme. Fartygen drevs fram med rodd eller segel. De nya fartygen var en kombination av roddfartygens snabbrörlighet med de seglande fartygens bättre sjövärdighet och förmåga att bära tyngre bestyckning .

MKS 0797

FartygsritningTurkoma

Fartygsritning Turkoma Tuschritning 32x28 cm.

Läs mer »

2004*9040

Ritning till Turkoma, 3

Fartygsritning Ritning till Turkoma, 3 av 3 Tuschritning 30x23 cm

Läs mer »

2004 * 9040

Ritning till Turkoma 2

Fartygsritning Ritning till Turkoma 2 av 3 Tuschritning 33x121 cm.

Läs mer »

2004*9040

Ritning till Turkoma 1

Fartygsritning Ritning till Turkoma 1 av 3 Tuschritning 43x112 cm

Läs mer »

MKS  0548

Ritning till Udenma Ingeborg

Fartygsritning Ritning till Udenma Ingeborg 110 lång, 25 bred, 6 ½ diupgående. Tuschritning 48x87 cm.

Läs mer »

MKS 0548 a

Ritning till Udema Ingeborg

Fartygsritning Ritning till Udema Ingeborg Lång 110 fot, Bred 25 fot, Djupgående 6½ fot. Text: Udema Ingeborg Tuschritning 29x22 cm.

Läs mer »

2004*9041

Tackelritning till Udenma Ingeborg

Tackelritning Tackelritning till Udenma Ingeborg (?) Lång öfver Stäf 121, Bred mallad 29, Diupgående, armerad 8½. Stockholm May 1772 F.H....

Läs mer »

2004*9029

Ritning på en Pojama

Fartygsritning, kopia Ritning på en Pojama: hwilken så nära som det varit möjeligt i anledning av lösa Annotationer, är lika med den af Hans Kong. Majtt till...

Läs mer »

2004*9055

Ritning till Pojama Brynhilda

POJAMA Fartygsritning Ritning till Pojama Brynhilda Tusch ritning 38x 23 cm Ritningen är en kopia av den vänstra delen av ritningen MKS 0851 MKS 0851

Läs mer »

Våra vetenskapsgrenar

Vi verkar för vårt syfte inom fyra vetenskapsgrenar, där vi studerar utvecklingen och redovisar förändringar, m.m., inom vetenskapsgrenen årligen.

Läs mer »

Historik

Sveriges och förmodligen även världens äldsta militärvetenskapliga samfund kan se tillbaka på en mer än 200-årig verksamhet.

Läs mer »

Biblioteket

Samlingarna i Karlskrona bedöms ha ett synnerligen stort värde för forskningen inom sjökrigsvetenskap och sjöväsende i allmänhet.

Läs mer »

Tävlingsskrifter

Tävlingsskrift får avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskapen, främst inom de vetenskapsgrenar och fack som akademien tillämpar.

Läs mer »