<\/p>\n
Svensk f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitik f\u00f6r\u00e4ndras i grunden n\u00e4r v\u00e5rt land blir medlemmar i Nato. F\u00f6r\u00e4ndringen att g\u00e5 fr\u00e5n en alliansfri politik till att bli medlem i en milit\u00e4rallians f\u00f6r kollektivt f\u00f6rsvar \u00e4r genomgripande och kommer att ha l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser inom m\u00e5nga omr\u00e5den f\u00f6r v\u00e5rt land. Ett omr\u00e5de som kommer att p\u00e5verkas \u00e4r v\u00e5r f\u00f6rsvarsindustri och dess f\u00f6ruts\u00e4ttningar att verka i och utanf\u00f6r landet.<\/p>\n
\u00c4ven EU har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan vi blev medlemmar. Unionens \u00f6vergripande m\u00e5l \u00e4r enligt f\u00f6rdraget om Europeiska unionen att fr\u00e4mja freden, unionens grundl\u00e4ggande v\u00e4rden (s\u00e5som frihet, demokrati och j\u00e4mlikhet) och folkens v\u00e4lf\u00e4rd. Men den s\u00e4kerhetspolitiska utvecklingen har gjort sig p\u00e5mind och f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitik kommer nu h\u00f6gt upp p\u00e5 agendan. En f\u00f6rsvarsfond \u00e4r redan en realitet f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra samarbete inom forskning och framtagning av nya materielsystem.<\/p>\n
V\u00e5rt lands l\u00e5nga alliansfria s\u00e4kerhetspolitik \u00e4r nu historia och vi ska f\u00f6rsvara oss och andra l\u00e4nder genom gemensamma f\u00f6rsvarsanstr\u00e4ngningar. Hur p\u00e5verkas v\u00e5r f\u00f6rsvarsindustri av de f\u00f6r\u00e4ndringar vi nu \u00e4r mitt uppe i och st\u00e5r inf\u00f6r? F\u00f6religgande artikel syftar till beskriva l\u00e4get och redovisa vilka statliga styrningar som nu erfordras. Jag skriver artikeln som ledamot i Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet, men jag arbetar \u00e4ven som timanst\u00e4lld p\u00e5 strategiavdelningen vid Saab Kockums AB.<\/p>\n
Inf\u00f6r Folk och F\u00f6rsvars Rikskonferens 2023 uttalades av tidningen Dagens Industri (DI) \u201d\u00c5ret var 1936. Europa stod p\u00e5 randen till \u00e4nnu ett storkrig. I det alliansfria Sverige talade statsminister Per Albin Hansson om behovet av att bli sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 vapen. Statsministern sa \u201datt varje n\u00f6dv\u00e4ndighet att ink\u00f6pa s\u00e5dana utifr\u00e5n g\u00f6r oss mer eller mindre beroende av andra stater\u201d. Han konstaterade att Sverige hade goda varv f\u00f6r att tillverka krigsfartyg och goda vapensmedjor f\u00f6r arm\u00e9n, men d\u00e4remot ingen tillverkning av stridsflyg. Bisatsen om stridsflyg fick omedelbara konsekvenser. 1937 bildades Saab AB.<\/p>\n
DI forts\u00e4tter; \u201dspola fram till 2023 och en del \u00e4r sig likt. Kriget pl\u00e5gar \u00e5terigen Europa och Saab levererar fortfarande stridsflyg till flygvapnet. Inom kort det hypermoderna JAS 39E Gripen. Men till skillnad mot 1930 \u00e4r den svenska alliansfriheten snart historia. F\u00f6r ett land med fallenhet f\u00f6r s\u00e4rl\u00f6sningar \u00e4r Nato-medlemskapet en revolution. Som en del av alliansens gemensamma f\u00f6rsvarsplanering inleds en s\u00e4kerhetspolitisk era i Sverige som kr\u00e4ver ett helt nytt t\u00e4nk \u2013 fokuset p\u00e5 nationella s\u00e4rl\u00f6sningar m\u00e5ste vidgas till kollektiv s\u00e4kerhet. Och d\u00e4r n\u00e5gonstans f\u00f6rsvinner det starkaste argumentet f\u00f6r Per Albins sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningslinje, inklusive f\u00f6r Gripen-programmet\u201d.<\/p>\n
Tidningen Expressen rubriks\u00e4tter att \u201dregeringen m\u00e5ste v\u00e5ga skrota JAS\u201d. F\u00f6rsvarsminister P\u00e5l Jonsson s\u00e4ger i en intervju med DI \u201dvikten av att sl\u00e5 vakt om den svenska utvecklingen av egna stridsflyg och ub\u00e5tar. D\u00e4remot beh\u00f6ver vi hitta internationella partners f\u00f6r vidareutveckling av Gripen E:s eftertr\u00e4dare tycker jag\u201d.<\/p>\n
Idag har vi ett skeppsvarv f\u00f6r att bygga ub\u00e5tar och ytstridsfartyg samt stridsb\u00e5tar, en stridsflygplansindustri och flera andra mycket framst\u00e5ende f\u00f6rsvarsindustrier bland annat BAE Bofors AB och BAE H\u00e4gglunds AB. Men bollen \u00e4r nu satt i rullning. Vilken f\u00f6rsvarsindustri beh\u00f6ver v\u00e5rt land och vad \u00e4r vi beredda att betala f\u00f6r de f\u00f6rsvarssystem vi beh\u00f6ver f\u00f6r v\u00e5rt och Nato-alliansens f\u00f6rsvar? Jag anser att v\u00e5r syn p\u00e5 materielsamarbeten spretar och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste anpassas till det nya l\u00e4get. Samtidigt m\u00e5ste f\u00f6rsvarsindustrin v\u00e4rnas. USA har tydligt uttryckt sitt st\u00f6d f\u00f6r v\u00e5rt lands ans\u00f6kan om medlemskap i Nato bland annat f\u00f6r v\u00e5r starka och innovationsdrivna f\u00f6rsvarsindustri och allm\u00e4nna starka industriella bas.<\/p>\n
Varf\u00f6r beh\u00f6vs en tydlig f\u00f6rsvarsmaterielstrategi?<\/strong><\/p>\n F\u00f6rsvarsmateriel anskaffas av staten f\u00f6r att f\u00f6rse det nationella f\u00f6rsvaret med de materielsystem som erfordras f\u00f6r att vid behov f\u00f6rsvara landet under kris och krig enligt de \u00f6vergripande politiska m\u00e5ls\u00e4ttningarna. Den politiska ambitionen genom landets medlemskap i EU, det n\u00e4ra samarbetet med Finland och medlemskapet i Nato leder till budskapet att f\u00f6rsvaret ska ske tillsammans med andra l\u00e4nder. F\u00f6r det kr\u00e4vs att f\u00f6rsvarsmaterielen s\u00e5 l\u00e5ngt m\u00f6jligt \u00e4r framtagen mot vissa gemensamma standarder f\u00f6r att underl\u00e4tta logistiken och att de \u00f6vergripande strategierna, operationsm\u00e5len, det taktiska genomf\u00f6randet samt stridstekniken fastst\u00e4lls i gemensamma doktriner och planer samt att planerna och materielens f\u00f6rm\u00e5ga pr\u00f6vas vid \u00f6vningar tillsammans med \u00f6vriga partners.<\/p>\n Anskaffning av f\u00f6rsvarsmateriel, till exempel fartyg \u00e4r kostsamt. Fartygen som ska verka under m\u00e5nga \u00e5r tas fram efter en bed\u00f6mning av tillg\u00e4nglig ekonomi, uppgifter, den bed\u00f6mda framtida hotmilj\u00f6n och bygger p\u00e5 m\u00e5ls\u00e4ttningar som baseras p\u00e5 h\u00f6gteknologisk forskning och utveckling, utprovning och byggnation oftast i sm\u00e5 serier vilket medf\u00f6r h\u00f6ga styckekostnader. Anskaffningsprocessen kan vara l\u00e5ng \u2013 upp mot tio \u00e5r. Samtidigt kan livscykelkostnaden vara l\u00e5g, d\u00e5 ett fartyg med sm\u00e5 bes\u00e4ttningar kan vara operativt under cirka 30 – 40 \u00e5r. Om anskaffningen kan g\u00f6ras tillsammans med andra l\u00e4nder kan serien g\u00f6ras l\u00e4ngre och d\u00e4rmed sjunker styckekostnaden.<\/p>\n F\u00f6r att samanskaffning ska vara m\u00f6jlig kr\u00e4vs tidsm\u00e4ssigt n\u00e5gorlunda anpassade planer, tydliga m\u00e5ls\u00e4ttningar hur och var materielen ska verka, arbetsf\u00f6rdelning mellan de nationella industrierna och en uttalad vilja att samarbeta och att dela arbetet mellan de nationella industrierna.<\/p>\n Ett lands f\u00f6rsvarsindustrier som med f\u00e5 undantag \u00e4r privata, ses ofta som nationella klenoder av stor betydelse f\u00f6r det nationella f\u00f6rsvaret, f\u00f6r teknik\u00f6verf\u00f6ring till samh\u00e4llet i \u00f6vrigt och som h\u00f6gteknologiska arbetsplatser. D\u00e4rf\u00f6r r\u00e5der det ofta motvilja mot samarbete d\u00e5 det anses uts\u00e4tta de nationella industrierna f\u00f6r hot om minskade int\u00e4kter, risk f\u00f6r s\u00e4mre l\u00f6nsamhet och d\u00e4rmed risk f\u00f6r nedl\u00e4ggning. F\u00f6r de privata industrierna kr\u00e4vs l\u00e5ngsiktighet f\u00f6r att kunna och v\u00e5ga egeninvestera i personal, maskinpark samt forskning och utveckling.<\/p>\n Mycket f\u00e5 l\u00e4nder har en f\u00f6rsvarsindustriell bas som kan ta fram h\u00f6gteknologisk materiel f\u00f6r strid inom alla dom\u00e4ner; mark, sj\u00f6, luft, rymd, cyber, biologisk och psykologisk krigf\u00f6ring. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs oftast upphandling fr\u00e5n andra l\u00e4nder av olika delsystem eller komponenter som sen integreras i det system som ska konstrueras. F\u00f6r produktionen kan upphandling av speciella verktyg vara n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n Ett lands f\u00f6rsvar m\u00e5ste vara robust och t\u00e5la b\u00e5de skiftande parlamentariska l\u00e4gen och yttre p\u00e5verkan (kris och krig). Samarbeten inom f\u00f6rsvarsmaterielomr\u00e5det kr\u00e4ver leveranss\u00e4kerhet \u00e4ven i krig.<\/p>\n Ett lands f\u00f6rsvarsindustriella utveckling och mognad kan ha skapat s\u00e4rskilt starka kompetensomr\u00e5den som dessutom bidrar till en gynnsam teknik\u00f6verf\u00f6ring till landet i sin helhet. Ett lands politiska ledning kan \u00e4ven ha ambitioner av hur den industriella basen ska utvecklas f\u00f6r att premiera en viss \u00f6nskad riktning.<\/p>\n Export av f\u00f6rsvarsmateriel f\u00f6rekommer och bidrar d\u00e5 till att minska landets kostnader f\u00f6r anskaffning av ett visst materielsystem. Men export av f\u00f6rsvarsmateriel \u00e4r omgiven av rigor\u00f6sa exportbest\u00e4mmelser och exporten kan kr\u00e4va statliga exportgarantier (krediter).<\/p>\n Mot ovanst\u00e5ende bakgrund b\u00f6r en statlig f\u00f6rsvarsmaterielstrategi tas fram som tydligt stakar ut riktningen inom f\u00f6ljande omr\u00e5den:<\/p>\n Strategidokumentet b\u00f6r lista olika teknikomr\u00e5den till exempel undervattensstrid och de statliga ambitioner avseende forskning som \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rd inom varje teknikomr\u00e5de samt vad slutm\u00e5let \u00e4r. Om vissa milit\u00e4ra teknikomr\u00e5den \u00e4ven ska agera draglok \u00e5t civila likartade teknikomr\u00e5den ska \u00e4ven det framh\u00e5llas. Teknikomr\u00e5den och ambitioner kan \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ras enligt f\u00f6ljande skiss:<\/p>\n <\/p>\n En materielf\u00f6rs\u00f6rjningsstrategi med dessa ing\u00e5ende komponenter ger f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att konkretisera f\u00f6rsvarssamarbetet i fred, skapa en stabil materielf\u00f6rs\u00f6rjning i fred, kris och krig och d\u00e4rmed l\u00e4gga grunden f\u00f6r att tillsammans med andra kunna f\u00f6rsvara v\u00e5rt land.<\/p>\n Sverige och EU vid intr\u00e4det<\/strong><\/p>\n Sverige blev medlem i EU den 1 januari 1995. Medlemskapet betydde kulmen p\u00e5 en l\u00e5ng period av integration och samarbete med l\u00e4nderna i EU. Redan 1972 undertecknades frihandelsavtalet mellan Sverige och EG och 1992 tecknades avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsomr\u00e5de (EES-avtalet). De tydliga mots\u00e4ttningarna mellan stormakterna som hade delat Europa under det kalla kriget hade gjort att Sverige fram till dess inte hade ansett att ett medlemskap kunde vara f\u00f6renligt med den f\u00f6rda neutralitetspolitiken. Starka argument f\u00f6r ett medlemskap var de fyra friheterna dvs fri r\u00f6rlighet f\u00f6r varor, tj\u00e4nster, personer och kapital. Men \u00e4ven att medlemmarna ska dela vissa grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingar. Farh\u00e5gorna om att Sveriges m\u00f6jligheter till att bedriva handel p\u00e5 lika villkor som EU medlemmarna skulle f\u00f6rs\u00e4mras utan ett medlemskap lyftes ocks\u00e5 fram starkt i debatten. Flera av Sveriges viktigaste handelspartners var redan medlemmar. Besluten att s\u00f6ka medlemskap i EG\/EU och Nato f\u00f6rskr\u00e4cker, Sverige var tydligt emot till den punkt d\u00e5 man tvingades vara f\u00f6r.<\/p>\n EU utveckling mot \u00f6kat f\u00f6rsvarssamarbete<\/strong><\/p>\n Under \u00e5rens lopp har EU utvecklats och samarbeten inom flera nya omr\u00e5den tagit form, varav f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitiken \u00e4r den som ska skydda innev\u00e5narna i EU samt f\u00f6rsvara de gemensamma v\u00e4rdena. Sverige har varit \u00e5terh\u00e5llsam till utvecklingen mot gemensam f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitik. Den senaste strategin f\u00f6r den gemensamma utrikes- och s\u00e4kerhetspolitiken (GUSP), antogs 2016 och inriktas mot att bygga upp motst\u00e5ndskraft, anta en integrerad strategi f\u00f6r konflikter och kriser samt att st\u00e4rka EU:s oberoende.<\/p>\n Ett viktigt dokument \u00e4r den \u00e5rliga f\u00f6rsvars\u00f6versikten som syftar till att f\u00e5 b\u00e4ttre \u00f6verblick p\u00e5 EU-niv\u00e5n \u00f6ver f\u00f6rsvarsutgifter, nationella investeringar och forskningsinsatser. \u00d6versikten syftar till att ge \u00f6kad insyn i och politisk synlighet \u00e5t EU:s f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga d\u00e4r f\u00f6rdelarna anses vara:<\/p>\n Inom EU finns \u00e4ven det permanenta strukturerade f\u00f6rsvarssamarbetet (PESCO) sedan december 2017. PESCO syftar till att f\u00f6rdjupa det f\u00f6rsvarspolitiska samarbetet inom ramen f\u00f6r den gemensamma s\u00e4kerhets- och f\u00f6rsvarspolitiken. 25 av EU:s 27 medlemsstater deltar i PESCO. Sverige deltar, men inte Danmark och Malta. Idag inneh\u00e5ller samarbetet 60 projekt som omfattar:<\/p>\n EU har utvecklats markant under de 27 \u00e5r som Sverige har varit medlem. Sverige m\u00e5ste i ljuset av EU:s utveckling dock fortfarande anses vara vacklande i relationen till EU. Vi betonar vikten av gemensamma beslut i sv\u00e5ra fr\u00e5gor, men vi vill inte ha n\u00e5gon \u00f6verstatlighet eller en gemensam valuta. Redan vid intr\u00e4det i EU 1995, borde vi ha genomf\u00f6rt en omfattande och genomgripande analys b\u00e5de vad vi ville uppn\u00e5 med medlemskapet och vad det kommer att kr\u00e4va av oss. Vi saknar fortfarande en relevant id\u00e9 om och har inte haft f\u00f6rm\u00e5gan att formulera en l\u00e5ngsiktig strategi f\u00f6r utvecklingen av v\u00e5rt Europasamarbete. Kanske har de m\u00e5nga \u00e5ren av f\u00f6rd neutralitets- och alliansfri politik skapat en os\u00e4kerhet inf\u00f6r samarbete med andra och en \u201dh\u00e4rtill \u00e4r jag n\u00f6dd och tvungen\u201d attityd till Europa. Vi har glidit med i akterkant av de olika samarbetena inom f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitiken, f\u00f6ljt med n\u00e4r det har gynnat oss, medan vi har varit drivande inom andra mindre kontroversiella omr\u00e5den till exempel konkurrens p\u00e5 lika villkor, milj\u00f6fr\u00e5gor och demokratiutveckling mm.<\/p>\n <\/p>\n \u00c4ndrad politisk syn p\u00e5 f\u00f6rsvarssamarbete?<\/strong><\/p>\n Med det starkt f\u00f6rs\u00e4mrade s\u00e4kerhetsl\u00e4get och det p\u00e5g\u00e5ende kriget mellan Ryssland och Ukraina har dock insikten om att ensam inte \u00e4r stark med skr\u00e4mmande tydlighet nu \u00e4ven n\u00e5tt de finska och svenska politikerna. Flera av de svenska politiska partierna har sv\u00e4ngt i sin tidigare s\u00e5 rigida st\u00e5ndpunkt avseende ett svenskt medlemskap i Nato. Finland g\u00e5r tydligt f\u00f6re i samma riktning. En s\u00e4kerhetspolitisk analys har genomf\u00f6rts med resultat att Sverige och Finland har ans\u00f6kt om medlemskap i Nato. F\u00f6r n\u00e4rvarande har 28 av 30 av Nato medlemsl\u00e4nder ratificerat v\u00e5r ans\u00f6kan. Endast Turkiet och Ungern \u00e5terst\u00e5r.<\/p>\n Inom ramen f\u00f6r v\u00e5r s\u00e4kerhetspolitik har Sverige hittills varit helt kallsinniga till den franske presidenten Macrons id\u00e9er om att skapa ett suver\u00e4nt Europa med ett starkt f\u00f6rsvar, h\u00e5llbar energi och egen produktion av livsn\u00f6dv\u00e4ndiga varor. Sverige anser att detta \u00e4r ett utslag av protektionism. Men det hindrade inte Sverige och Finland att bara n\u00e5gon vecka efter det ryska angreppet p\u00e5 Ukraina den 24 februari 2022 skriva ett gemensamt brev till EU f\u00f6r att p\u00e5minna om f\u00f6rsvarsklausulen som s\u00e4ger att medlemsl\u00e4nder ska hj\u00e4lpa varandra vid v\u00e4pnade angrepp.<\/p>\n Hittills har Sverige allts\u00e5 inte velat se en EU-arm\u00e9. Men en majoritet av EU-medlemsl\u00e4ndernas medborgare \u00e4r faktiskt positiva till en EU-arm\u00e9. Det kan inte uteslutas att kriget i Ukraina kommer att \u00f6ka ambitionerna att skapa en s\u00e5dan EU-arm\u00e9. Det finns svenska politiker som tycker att det \u00e4r b\u00e4ttre att Sverige blir medlem i Nato.<\/p>\n Det ligger mycket positivt i den uppfattningen d\u00e5 EU \u00e4nnu saknar s\u00e5 mycket av det som Nato har; ledningsstrukturen, den operativa f\u00f6rsvarsplaneringen och k\u00e4rnvapenavskr\u00e4ckningen. Samtidigt anser m\u00e5nga Nato-l\u00e4nder inom EU att ambitionen att skapa en EU-arm\u00e9 vore en on\u00f6dig och kostsam dubblering som inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 mycket l\u00e5ng sikt skulle ge den s\u00e4kerhetspolitiska f\u00f6rsvarseffekt som Nato ger redan idag. Sveriges framtida position \u00e4r som sagt oklar.<\/p>\n <\/p>\n EU:s p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rsvarsmaterielsamarbeten<\/strong><\/p>\n Tempot i f\u00f6rsvarsmaterielsamarbetet inom EU har redan och kommer tydligt att p\u00e5verkas av kriget i Ukraina. EU beslutade redan l\u00e5ngt f\u00f6re angreppet i juni 2017, om en f\u00f6rsvarsfond i tv\u00e5 delar, en f\u00f6r forskning och en f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5gor. En f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r allt som bidrar till att utr\u00e4tta en viss uppgift som exempelvis materiel, kunskap, teknologi och planering. Medlemsl\u00e4ndernas ska kunna anv\u00e4nda pengar ur fonden f\u00f6r gemensamma f\u00f6rsvarsinvesteringar och forskningsprojekt. Ett viktigt memento \u00e4r att l\u00e4nderna ska samarbeta mot gemensamma m\u00e5l och system f\u00f6r att minska konkurrensen inom f\u00f6rsvarsindustrin och d\u00e4rmed kostnaderna f\u00f6r upphandling av f\u00f6rsvarsmateriel. EU j\u00e4mf\u00f6rs ofta med USA som har f\u00e4rre f\u00f6rsvarsindustrier \u00e4n vad som finns i Europa. F\u00f6rsvarsindustrierna \u00e4r ofta nationella klenoder av stor betydelse f\u00f6r det nationella f\u00f6rsvaret, f\u00f6r teknik\u00f6verf\u00f6ring till samh\u00e4llet i \u00f6vrigt och som h\u00f6gteknologiska arbetsplatser.<\/p>\n Vad vill Sverige och hur ser vi p\u00e5 ett ut\u00f6kat materielsamarbete? Hur kommer svensk f\u00f6rsvarsindustri l\u00e5ngsiktigt att p\u00e5verkas av de konsolideringsstr\u00e4vanden av f\u00f6rsvarsindustrin som hittills har drivits inom EU? Analysen lyser tyv\u00e4rr med sin fr\u00e5nvaro!<\/p>\n En annan dimension i den svenska s\u00e4kerhetspolitiken \u00e4r nu att bygga och bi- och multilaterala f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitiska samarbeten. S\u00e4kerhet bygger vi nu tydligt uttalat med andra och det \u00e4r genom samarbete och informationsutbyte vi anser att vi b\u00e4st kan m\u00f6ta samtidens hot. Samarbetet med Finland \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt.<\/p>\n Fr\u00e5getecken kring f\u00f6rsvarsindustrisamarbete<\/strong><\/p>\n Det allvarliga s\u00e4kerhetspolitiska l\u00e4get kr\u00e4ver att staten i n\u00e4rtid formulerar strategier b\u00e5de f\u00f6r v\u00e5rt EU-medlemskap ocks\u00e5 f\u00f6r det kommande Nato-medlemskapet. Svensk f\u00f6rsvarsindustri b\u00f6r trycka p\u00e5 s\u00e5 att s\u00e5dana strategier kommer till st\u00e5nd.<\/p>\n \u00c4ven en nationell f\u00f6rsvarsmaterielstrategi borde tas fram. En s\u00e5dan skulle dock med f\u00f6rdel gemensamt kunna tas fram av de tre stora f\u00f6rsvarsmaterielf\u00f6retagen (Saab, H\u00e4gglunds och Bofors) tillsammans med F\u00f6rsvarsmakten och F\u00f6rsvarets Materielverk samt i f\u00e4rdigt skick f\u00f6rel\u00e4ggas politiken f\u00f6r beslut. Med en s\u00e5dan strategi skulle den samlade f\u00f6rsvarsindustrin kunna f\u00f6resl\u00e5 prioriteringar och vad som kr\u00e4vs f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt stabil materielf\u00f6rs\u00f6rjning i fred och krig.<\/p>\n Avsaknaden av \u00f6vergripande strategier har medf\u00f6rt att de svenska f\u00f6rsvarsindustrif\u00f6retagen \u00e4r vacklande i uppfattning om f\u00f6rsvarsindustrisamarbeten och i st\u00e4llet har utvecklat en ovilja att bilda l\u00e5ngsiktiga allianser. Strikta exportbest\u00e4mmelser har \u00e4ven bidragit till detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. En k\u00e4nd f\u00f6re detta medarbetare i Saab Kockums AB har uttalat att \u201dsvensk f\u00f6rsvarsindustri \u00e4r som en bisv\u00e4rm som s\u00f6ker nektar d\u00e4r det f\u00f6r tillf\u00e4llet finns blommor, f\u00f6r att sedan flyga vidare till n\u00e4sta blomma\u201d. L\u00e5ngsiktiga allianser har varit paria. Trots detta finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 framg\u00e5ngsrika exportaff\u00e4rer varav ub\u00e5ten HMAS Collins till Australien, JAS 39E\/F Gripen till Brasilien, stridsfordonet CV 90 till flera l\u00e4nder, stridsb\u00e5t 90H till flera l\u00e4nder samt artilleripj\u00e4ser, granatgev\u00e4r och ammunition till ett stort antal l\u00e4nder \u00e4r bara n\u00e5gra i raden av fina exportframg\u00e5ngar. Det har \u00e4ven funnits en ovilja att dela med sig av svenska forskningsresultat vilket skulle kunna leda till att produkter i st\u00e4llet kommer att tillverkas och exporteras av andra l\u00e4nders st\u00f6rre och mer ekonomiskt starka f\u00f6rsvarsindustrier. Konsekvensen av samarbete skulle allts\u00e5 kunna bli en o\u00f6nskad nedl\u00e4ggning av svensk f\u00f6rsvarsindustri inom ramen f\u00f6r de konsolideringsstr\u00e4vanden och allm\u00e4nna rationalisering som har f\u00f6respr\u00e5kats inom EU. Detta har inom Sverige generellt tolkats som att det \u00e4r bara de stora industrierna som l\u00e5ngsiktigt kommer att \u00f6verleva. Men nu n\u00e4r m\u00e5nga l\u00e4nder kraftigt investerar i sina f\u00f6rsvarsmakter \u00e4r nog dessa konsolideringsstr\u00e4vanden \u00e5tminstone f\u00f6r tillf\u00e4llet lagda p\u00e5 is. De h\u00f6ga kraven p\u00e5 anskaffning av allsk\u00f6ns milit\u00e4ra produkter g\u00f6r att det nu finns en marknad f\u00f6r flera akt\u00f6rer. Dessutom \u00e4r det verkligen tid f\u00f6r att visa upp vad svensk f\u00f6rsvarsindustri kan.<\/p>\n Det har \u00e4ven funnits farh\u00e5gor om att f\u00f6rsvarsprodukter konstruerade av andra nationer f\u00f6r andra (globala) operationsomr\u00e5den inte skulle fungera i den svenska operationsmilj\u00f6n. Vidare \u00e4r leveranss\u00e4kerhet i kris och krig fundamental. D\u00e4rf\u00f6r har en inhemsk f\u00f6rsvarsindustri ansetts vara mycket viktig f\u00f6r v\u00e5rt land. Industrin har v\u00e4rnats b\u00e5de politiskt och av F\u00f6rsvarsmakten, F\u00f6rsvarets Materielverk samt av industrin sj\u00e4lv. Samarbetsformer som skulle kunna riskera f\u00f6rsvarsindustrin har undvikits.<\/p>\n Det kommande Nato-medlemskapet inneb\u00e4r dock att Sveriges milit\u00e4ra och civila f\u00f6rsvar \u00e4r en del av alliansens gemensamma avskr\u00e4ckning. V\u00e5ra milit\u00e4ra f\u00f6rband kommer att beh\u00f6va st\u00e4lla upp d\u00e4r alliansen anser att svenska f\u00f6rband g\u00f6r b\u00e4st total f\u00f6rsvarsnytta. Det kan mycket v\u00e4l bli s\u00e5 att svenska marina fartyg och b\u00e5tresurser m\u00e5ste kunna operera i andra farvatten \u00e4n v\u00e5ra traditionella.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste framtida m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r nya materielsystem alltid ta h\u00e4nsyn till andra operationsomr\u00e5den och d\u00e5 m\u00e5ste ocks\u00e5 v\u00e4rdet av samarbete med andra Nato och EU medlemmar v\u00e4ga tungt.<\/p>\n Inom Nato utnyttjas konceptet Nato smart defence. Uttrycket myntades vid s\u00e4kerhetskonferensen 2011 i M\u00fcnchen av den d\u00e5varande Generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen. Rasmussen presenterade id\u00e9n som \u201chow Nato can help nations to build greater security with fewer resources but more coordination and coherence, so that together we can avoid the financial crisis from becoming a security crisis.\u201d och upprepade att: \u201cwe need a new approach: Smart Defense \u2013 ensuring greater security, for less money, by working together with more flexibility\u201d. Vid den norska upphandlingen av ers\u00e4ttare till Ula-klassens ub\u00e5tar anv\u00e4ndes konceptet som ett argument d\u00e5 det ans\u00e5gs att en samanskaffning med Tyskland skulle minska kostnaderna. Beslutet blev fyra ub\u00e5tar av typen 212 CD (common design) till Norge och tv\u00e5 till Tyskland.<\/p>\n Insikten om att samarbete skulle kunna leda till l\u00e4gre totalkostnad f\u00f6r ett f\u00f6rsvarsprojekt kan \u00f6kas inom svensk f\u00f6rsvarsindustri. Snarare p\u00e5st\u00e5s ofta att samarbete komplicerar, f\u00f6rdyrar och f\u00f6rsenar! Ukrainakriget visar med all tydlighet att l\u00e4nder inte l\u00e4ngre vill k\u00f6pa vapensystem. De vill allt oftare k\u00f6pa s\u00e4kerhet, allianser och f\u00f6rs\u00e4kringar om hj\u00e4lp i v\u00e5tt och torrt. Ett n\u00e4raliggande exempel inom stridsflygomr\u00e5det \u00e4r Norges och Finlands val av flygsystemet Lockheed Martin F-35 Lightning II eller Joint Strike Fighter (JSF) f\u00f6re JAS 39 E\/F Gripen. Det s\u00e4kerhetspolitiska samarbetet med USA ans\u00e5gs viktigare \u00e4n l\u00e5ga ink\u00f6ps- och driftkostnader.<\/p>\n Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r h\u00f6g tid att svensk f\u00f6rsvarsindustri b\u00f6rjar analysera m\u00f6jliga partnerskap och utveckla l\u00e5ngsiktiga relationer med likasinnade l\u00e4nder och utvecklad f\u00f6rsvarsindustri. Syftet borde vara att b\u00e5de s\u00e4kerst\u00e4lla leveranss\u00e4kerhet av vitala komponenter f\u00f6r svenska produkter som till exempel ub\u00e5tar, ytfartyg och flygplan, men \u00e4ven att skapa l\u00e5ngsiktiga samarbetsprojekt med nationer d\u00e4r taktiken \u00e4r likartad och inom omr\u00e5den d\u00e4r till exempel Saab Kockums AB \u00e4r starka. Ett exempel skulle kunna vara ett gemensamt minr\u00f6jningsprojekt med tysk f\u00f6rsvarsindustri.<\/p>\n Det har n\u00e4mnts att den svenska marinen har en annan kravprofil \u00e4n till exempel det tyska minr\u00f6jningsprojektet. Det l\u00e4r skilja ca 20 meter i l\u00e4ngd p\u00e5 fartyget. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att den svenska marinen \u00e4nnu inte fullt ut har insett konsekvenserna av Nato-medlemskapet och vad det kommer att inneb\u00e4ra avseende operationer i andra geografiska operationsomr\u00e5den och inte heller har kunnat ta st\u00e4llning till kostnadsbilden vid ett samarbete. Industrin b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r proaktivt f\u00f6resl\u00e5 samarbetsl\u00f6sningar \u00e4ven om den svenska marinen kravprofil avviker n\u00e5got.<\/p>\n P\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rsvarsmaterielprojekt i Europa<\/strong><\/p>\n Flera samarbetsprojekt p\u00e5g\u00e5r inom Europa. Saab Kockums AB har till exempel p\u00e5 eget initiativ aktiverat sig i n\u00e5gra samarbeten:<\/p>\n Sea Naval med huvudkontor i Bryssel \u00e4r ett samarbetsforum f\u00f6r europeisk marin f\u00f6rsvarsindustri med syfte att diskutera \u00e4renden av gemensamt intresse f\u00f6r den marina industrin och att definiera en gemensam position f\u00f6r marina program inom EU f\u00f6rsvarsfond EDF DG-DEFIS (The Directorate-General for Defence Industry and Space (DEFIS) leads the European Commission\u2019s activities in the Defence Industry and Space Sector).<\/p>\n Sea Naval st\u00f6djer vid behov europeiska institutioner med expertis och organiserar gemensamt deltagande i EU bekostade projekt. Syftet med Sea Naval \u00e4r att ge EU och dess medlemsstater tillg\u00e5ng till expertis, teknologi och f\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6r att garantera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt agerande (freedom of action).<\/p>\n Sea Naval samordnar aktivt svar p\u00e5 forskningsuppdrag (Research call responses) f\u00f6r EDF. Sea Naval st\u00f6djer med projektadministration f\u00f6r vissa EDF projekt.<\/p>\n Saab Kockums AB deltar aktivt i arbetsgrupper men svensk nationell position \u00e4r oklar. Statlig styrning vore d\u00e4rf\u00f6r \u00f6nskv\u00e4rd syftande att klarl\u00e4gga vad Sverige l\u00e5ngsiktigt vill g\u00f6ra inom EDF. Vore till exempel ett deltagande (\u00e5tminstone som observat\u00f6r) i utvecklingen av det Europeiska Korvett Programmet (EPC) inom PESCO f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r Sverige inf\u00f6r det kommande Nato-medlemskapet? Produktion av prototyper \u00e4r planerad till 2026\u20132027.<\/p>\n Den svenska h\u00e5llningen till detta projekt b\u00f6r klarl\u00e4ggas d\u00e5 det kan vara ett viktigt ing\u00e5ngsv\u00e4rde f\u00f6r den framtida svenska ytfartygsstrategin.<\/p>\n Europeiska f\u00f6rsvarsfonden (EDF). I de uppmaningar f\u00f6r forskning som \u00e4r aktuella f\u00f6r 2022 \u00e5rs (calls for proposals), \u00e5terfinns f\u00f6ljande omr\u00e5den och ekonomi inom det marina och undervattensomr\u00e5det;<\/p>\n Som synes borde b\u00e5de de aktuella teknikomr\u00e5dena och den stora ekonomin vara intressant f\u00f6r v\u00e5rt land. \u00c4ven h\u00e4r borde det finnas l\u00e5ngsiktiga f\u00f6rdelar av ett mer proaktivt svenskt deltagande. Idag f\u00f6refaller f\u00f6r mycket av arbetet vara p\u00e5 ad hoc-basis \u201dvi borde v\u00e4l vara med\u201d utan att l\u00e5ngsiktigt syfte eller f\u00f6r- och nackdelar har klarlagts.<\/p>\n ASD, AeroSpace and Defence Industries \u00e4ven de med huvudkontor i Bryssel, \u00e4r ett samarbetsforum f\u00f6r Europeisk F\u00f6rsvarsindustri med syfte att aktivt st\u00f6dja en konkurrenskraftig utveckling av den industrisektorn. ASD agerar som ett europeiskt SOFF. Generalsekreteraren heter Jan Pie och \u00e4r f\u00f6re detta ordf\u00f6rande i SOFF (S\u00e4kerhets- och F\u00f6rsvarsf\u00f6retagen).<\/p>\n Detaljsynpunkter<\/strong><\/p>\n Saab och Saab Kockums deltar idag i olika samarbetsfora inom europeisk f\u00f6rsvarsindustri. Samarbetet saknar tydliga statliga styrningar och m\u00e5ls\u00e4ttningar och mycket av samarbetet verkar vara p\u00e5 ad hoc-basis.<\/p>\n Denna arbetsmetod kan bed\u00f6mas b\u00e5da vara resurskr\u00e4vande och ger rimligen inte det \u00f6nskade slutresultatet. M\u00e5h\u00e4nda kan \u00f6ver \u00e5ren vissa samarbetsprojekt leda till vissa int\u00e4kter, men n\u00e5gra garantier kan inte ges. Ett mer beslutsamt arbete med statliga direktiv och st\u00f6d borde efterstr\u00e4vas.<\/p>\n Utan statlig styrning uppkommer \u00e4ven fr\u00e5gor om k\u00e4nslig svensk teknologi som svensk industri kanske inte f\u00e5r eller vill dela med partners i l\u00f6st sammansatta arbetsgrupper. NDA (Non Disclosure Agreement) kr\u00e4vs f\u00f6r s\u00e5dant utbyte av information. Vad \u00e4r Sveriges (FM, FMV, FOI) uppfattning?<\/p>\n Tidsm\u00e4ssig koordinering av marina anskaffningsplaner \u00e4r sv\u00e5rt men inte om\u00f6jligt. Ett aktivt deltagande i samarbetsfora med tydliga statliga mandat och m\u00e5ls\u00e4ttningar om gemensamma anskaffningar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r grundl\u00e4ggande. Finns dessa \u00f6vergripande f\u00f6ruts\u00e4ttningar p\u00e5 plats, s\u00e5 kan ocks\u00e5 anskaffningsplanerna tidsm\u00e4ssigt justeras och koordineras.<\/p>\n Svensk f\u00f6rsvarsindustri m\u00e5ste vara mer proaktiva mot FM, FMV och FOI och kr\u00e4va strategidiskussioner samt delfinansiering f\u00f6r internationella utvecklings- och samarbetsprojekt.<\/p>\n Den svenska rigida exportlagstiftningen vad avser f\u00f6rsvarsmateriel har redan luckrats upp som en f\u00f6ljd av ans\u00f6kan om medlemskap i Nato och ytterligare l\u00e4ttnader kan inte uteslutas. Nu g\u00e4ller det f\u00f6r svensk f\u00f6rsvarsindustri att vara proaktiva mot F\u00f6rsvarsdepartementet och p\u00e5visa synergier och m\u00f6jligheter till reducerade svenska kostnader vid samarbeten och export.<\/p>\n Det finns tydliga tidsm\u00e4ssiga, tekniska och kostnadsm\u00e4ssiga f\u00f6rdelar att delta i gemensamma materielprojekt. Svensk f\u00f6rsvarsindustri har inget att sk\u00e4mmas f\u00f6r. Det tekniska kunnandet \u00e4r h\u00f6gt. Tiden f\u00f6r l\u00e5ngsiktiga allianser \u00e4r h\u00e4r. Nu g\u00e4ller att g\u00e5 fr\u00e5n ord till handling och ge de vackra orden om samarbete ett inneh\u00e5ll samt att f\u00f6rhindra att vi hamnar p\u00e5 efterk\u00e4lken och missar m\u00f6jligheterna att g\u00f6ra goda aff\u00e4rer med bibeh\u00e5llen f\u00f6rsvarsindustri.<\/p>\n Framtagande av strategidokument f\u00f6r svenskt f\u00f6rsvarsmaterielsamarbete inom EU och Nato p\u00e5 statlig niv\u00e5 br\u00e5dskar och det vore bra att p\u00e5b\u00f6rja arbetet redan under det svenska ordf\u00f6randeskapet i EU under det f\u00f6rsta halv\u00e5ret 2023.<\/p>\n <\/p>\n o – 0 – o<\/p>\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.koms.se\/content\/uploads\/2023\/08\/skiss-bo-rask.jpg\")
<\/p>\n\n
\n
\n