{"id":14803,"date":"2023-08-19T08:00:44","date_gmt":"2023-08-19T06:00:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.koms.se\/?p=14803"},"modified":"2023-08-19T08:03:08","modified_gmt":"2023-08-19T06:03:08","slug":"en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.koms.se\/en\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/","title":{"rendered":"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet"},"content":{"rendered":"

Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i mars 2022 – en m\u00e5nad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Den finns i originalformat, med bland annat k\u00e4llh\u00e4nvisningar och f\u00f6rfattarpresentationer att l\u00e4sa \u00e4ven i Tidskrift i Sj\u00f6v\u00e4sendets arkiv, d\u00e4r samtliga nummer sedan 1836 finns tillg\u00e4ngliga. Denna artikel \u00e5terfinns H\u00c4R.<\/a><\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Kriget i Ukraina har, n\u00e4r detta skrives, p\u00e5g\u00e5tt i en m\u00e5nad. Det enda vi vet om resultatet \u00e4r att det inte blev den promenadseger som Putin v\u00e4ntat sig. Kommer Ryssland till slut lyckas krossa Ukraina? \u00d6verg\u00e5r kriget till ett nytt Afghanistan \u2013 ett l\u00e5ngdraget gerillakrig? Faller Putin och, i s\u00e5 fall, vad ers\u00e4tts han av?<\/p>\n

I detta l\u00e4ge skall Sverige \u00e5terupprusta efter m\u00e5nga \u00e5r av nedrustning. Debatten om en eventuell Nato-anslutning rasar. Tyv\u00e4rr verkar det mer handla om partiintern och inrikespolitisk positionering \u00e4n om Sveriges s\u00e4kerhet. Hur som helst m\u00e5ste strategerna, dvs. i f\u00f6rsta hand \u00d6B och F\u00f6rsvarsberedningen utg\u00e5 fr\u00e5n att os\u00e4kerhet r\u00e5der b\u00e5de om den framtida politiska milj\u00f6n och om den svenska alliansl\u00f6shetens eventuella fortbest\u00e5nd.<\/p>\n

Vi kan dock dra n\u00e5gra viktiga iakttagelser redan nu.<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta pr\u00e4glas v\u00e5rt omr\u00e5de av tv\u00e5 motriktade krafter. Hotet kommer fr\u00e5n \u00f6ster medan den eventuella milit\u00e4ra hj\u00e4lpen fr\u00e5n v\u00e4ster \u2013 via Atlanten och Nordsj\u00f6n.<\/p>\n

F\u00f6r det andra, Ryssland har visat att man \u00e4r helt beredd p\u00e5 att f\u00f6ra ett terrorkrig med civilbefolkning och civil infrastruktur som m\u00e5l.<\/p>\n

F\u00f6r det tredje, Sverige \u00e4r inte Ukraina med en l\u00e5ng landgr\u00e4ns mot Ryssland och dess satellit Belarus. I st\u00e4llet bildar det nordiska omr\u00e5det en halv\u00f6 \u2013 tv\u00e5 med Danmark som sticker ut i Atlanten fr\u00e5n det europeiska fastlandet. Det \u00e4r ett maritimt pr\u00e4glat omr\u00e5de. En angripare \u2013 d.v.s. Ryssland \u2013 m\u00e5ste komma p\u00e5 eller \u00f6ver havet f\u00f6r att anfalla Sverige \u2013 s\u00e5vida man inte v\u00e4ljer att g\u00e5 genom Finland eller Nordnorge. Detta \u00e4r dock ett till stora delar ett v\u00e4gl\u00f6st land och starkt p\u00e5verkat av \u00e5rstiderna och v\u00e4dret. Gotland \u00e4r \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5dets viktigaste plats.<\/p>\n

F\u00f6r det fj\u00e4rde, hela det nordiskt-baltiska omr\u00e5det \u2013 inklusive Ryssland \u2013 \u00e4r beroende av en s\u00e4ker sj\u00f6fart fr\u00e5n och till Atlanten. G\u00f6teborg \u00e4r Nordens st\u00f6rsta hamn och har allts\u00e5 en central strategisk roll.<\/p>\n

F\u00f6r det femte, hela omr\u00e5det \u00e4r inb\u00f6rdes och gentemot omv\u00e4rlden hopknutet av bottenliggande el- och datakablar. Regeringen vill dessutom storsatsa p\u00e5 vindkraftverk till havs och kanske kommer h\u00e4lften av v\u00e5r framtida elf\u00f6rs\u00f6rjning fr\u00e5n havet.<\/p>\n

F\u00f6r det sj\u00e4tte, de nordiska l\u00e4nderna st\u00e5r varandra n\u00e4ra politiskt och historiskt. Vi har ett allt n\u00e4rmare milit\u00e4rt samarbete. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt Sverige och Finland. Alla nordiska l\u00e4nder har behov av att f\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkningar vid ett storkrig, vilket ocks\u00e5 blivit centrala faktorer i respektive lands f\u00f6rsvarspolitik.<\/p>\n

Slutsatsen \u00e4r att de nordiska l\u00e4nderna \u00e4r s\u00e5 maritimt pr\u00e4glade och har s\u00e5 mycket gemensamt, att v\u00e5r s\u00e4kerhet b\u00f6r bygga p\u00e5 en gemensam maritim strategi. Denna b\u00f6r syfta till att undvika krig och om detta inte \u00e4r m\u00f6jligt, h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet. V\u00e5rt maritima l\u00e4ge utg\u00f6r d\u00e4rvid en stor f\u00f6rdel som m\u00e5ste utnyttjas.<\/p>\n

Det \u00e4r emellertid om\u00f6jligt att helt undvika flyganfall, anfall med fj\u00e4rrstridsmedel inklusive specialf\u00f6rband, samt luftburen trupp. Dock b\u00f6r det g\u00e5 att undvika att bli utsatt f\u00f6r en invasion d\u00e5 ryskt tilltr\u00e4de \u00e4r kanaliserat till Finska viken och Kaliningradomr\u00e5det. Detta s\u00e5vida inte Ryssland tidigt i en konflikt tar Gotland och\/eller \u00c5land och anv\u00e4nder dessa \u00f6ar som bas.<\/p>\n

Det finns tv\u00e5 l\u00e4gen att betrakta. I det f\u00f6rsta fallet st\u00e5r vi ensamma inf\u00f6r en hotande eller p\u00e5g\u00e5ende rysk aggression d\u00e4rf\u00f6r att hj\u00e4lp fr\u00e5n USA och\/eller \u00f6vriga Nato \u00e4nnu inte har kommit eller kanske inte kommer alls. Det senare kan bero p\u00e5 att USA \u00e4r upptaget av en konflikt med Kina eller Iran eller av t.ex. inrikespolitiska sk\u00e4l inte kan eller vill engagera sig.<\/p>\n

I det andra fallet \u00e4r hj\u00e4lp p\u00e5 v\u00e4g. Artikeln g\u00e4ller f\u00f6r det f\u00f6rsta av dessa tv\u00e5 fall. I det andra fallet torde huvuddelen av resonemangen vara giltiga, speciellt de om V\u00e4sterhavet. Om amerikansk och allierad hj\u00e4lp d\u00e4remot har anl\u00e4nt, s\u00e5 har vi sannolikt mycket liten handlingsfrihet utan f\u00e5r laga efter l\u00e4ge \u2013 d.v.s. efter vad amerikanarna best\u00e4mmer. Omr\u00e5dets maritima pr\u00e4gel \u00e4ndras emellertid inte. Allierat underh\u00e5ll \u2013 och den ryske angriparens \u2013 m\u00e5ste i huvudsak komma sj\u00f6v\u00e4gen.<\/p>\n

I dessa scenarier spelar det faktum att Norge och Danmark tillh\u00f6r Nato, medan vi st\u00e5r utanf\u00f6r, ingen st\u00f6rre roll. Vi kan ha en gemensam strategi f\u00f6r de situationer som skissats ovan utan att vara allierade. Om bara Norge och Danmark f\u00e5r Nato-f\u00f6rst\u00e4rkning f\u00e5r de alliansl\u00f6sa Sverige och Finland klara sig b\u00e4st de kan. \u00d6stersj\u00f6n kommer dock fortfarande, i varje fall f\u00f6r Sverige, utg\u00f6ra v\u00e5r strategiska tyngdpunkt.<\/p>\n

Vad \u00e4r en maritim strategi?<\/strong>
\nDen klassiska definitionen \u00e4r given av Corbett: \u201cBy maritime strategy we mean the principles, which govern a war in which the sea is a substantial factor. Naval strategy is but the part of it which determines the movements of the fleet when maritime strategy has determined what part the fleet must play in relation to the action of the land forces; for it scarcely needs saying that it is almost impossible that a war can be decided by naval action alone.\u201d<\/em><\/p>\n

Det framg\u00e5r tydligt att en maritim strategi inte bara handlar om marina stridskrafter, utan bygger p\u00e5 agerande i alla dom\u00e4ner \u2013 idag: mark, sj\u00f6, luft, rymd, cyber samt det elektromagnetiska spektrumet. Det specifika \u00e4r att den maritima dom\u00e4nen st\u00e5r i centrum \u2013 den \u00e4r det strategiska objektet. Det \u00f6verordnade politiska objektet \u00e4r givetvis de aktuella l\u00e4ndernas s\u00e4kerhet i vid mening.<\/p>\n

En modernare variant \u00e4r: \u201cmaritim strategi \u00e4r vetenskapen och konsten att utnyttja resurser \u2013 tillg\u00e4ngliga och potentiella \u2013 f\u00f6r att f\u00f6rverkliga de politiska m\u00e5l i den maritima arenan som best\u00e4ms av den \u00f6vergripande politiska strategin\u201d.<\/em><\/p>\n

En maritim strategi handlar mycket om kontroll av havsomr\u00e5den under, p\u00e5 och \u00f6ver ytan. Beroende p\u00e5 om man har eller inte har havskontroll, kan man eller kan man inte:
\n\u2022 I en offensiv strategi, hindra fiendens kommunikationer och attackera hans territorium fr\u00e5n havet.
\n\u2022 I en defensiv strategi, garantera egna kommunikationer och hindra fienden fr\u00e5n att attackera eget territorium fr\u00e5n havet.<\/p>\n

Det b\u00f6r dock observeras att havskontroll \u2013 eller h\u00e4r bara \u201dkontroll\u201d \u2013 aldrig \u00e4r fullst\u00e4ndig. Detta g\u00e4ller speciellt i undervattensdom\u00e4nen.<\/p>\n

Logistiken \u00e4r Rysslands stora akillesh\u00e4l. Tales\u00e4ttet att den ryska arm\u00e9n klarar att strida 300 km bortom j\u00e4rnv\u00e4gens slut har tydligt visat sig inte st\u00e4mma i Ukraina. S\u00e5ledes \u00e4r det nu \u00e4n viktigare att genom sj\u00f6operativ kontroll hindra ryska logistiktransporter \u00f6ver havet.<\/p>\n

Kraftfulla operationer i enlighet med en maritim strategi skapar inte bara handlingsfrihet i den \u00f6verordnade politiska strategin utan \u00e4r ocks\u00e5 st\u00e4rkande f\u00f6r operationer i andra dom\u00e4ner och p\u00e5 platser i yttre delar av v\u00e5rt n\u00e4romr\u00e5de. Nordkalotten och Arktis f\u00e5r en allt st\u00f6rre betydelse och det finns ett mycket stort amerikanskt intresse f\u00f6r vad Norden kan bidra med d\u00e4r. B\u00e4gge omr\u00e5dena har en maritim pr\u00e4gel och utg\u00f6r starka friktionsytor mellan Nato\/EU och Ryssland. Har Sverige och grannl\u00e4nderna en god f\u00f6rm\u00e5ga i \u00d6stersj\u00f6n och kan h\u00e5lla den flanken, s\u00e5 minskar risken f\u00f6r kraftsplittring mellan Arktis och \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det.<\/p>\n

I detta sammanhang skall en maritim strategi ses som ett alternativ till den \u201dtidsvinnande strategi\u201d som bl.a. f\u00f6rordades av general Helge Jung i dennes bed\u00f6mande inf\u00f6r 1948 \u00e5rs f\u00f6rsvarsbeslut men som fortfarande har sina anh\u00e4ngare. En s\u00e5dan strategi skulle ocks\u00e5 kunna kallas markterritoriell strategi eller terrester strategi. Medan en maritim strategi tar avstamp i v\u00e5r maritima omgivning s\u00f6ker en terrester strategi att utnyttja v\u00e5rt lands stora yta i f\u00f6rh\u00e5llande till folkm\u00e4ngden. Men detta inneb\u00e4r ocks\u00e5 att striderna f\u00f6rs bland den svenska civilbefolkningen; kriget i Ukraina har tydligt visat vad det inneb\u00e4r.<\/p>\n

En maritim strategi kr\u00e4ver givetvis ocks\u00e5 markstridskrafter bl.a. f\u00f6r att hantera insatser av fientliga specialf\u00f6rband, skydda hamnar och annan viktig infrastruktur. Befolkningsskyddet m\u00e5ste \u00e4gnas stor uppm\u00e4rksamhet. Kommer vi i efterhand m\u00e5ste markstridskrafterna kunna klara av en landstigning av en bataljonsstridsgrupp plus luftlands\u00e4ttningar. Brohuvudenas uth\u00e5llighet blir dock n\u00e4rmast helt beroende av sj\u00f6buren logistik.
\nB\u00e5de en maritim och en terrester strategi kr\u00e4ver ett starkt flygvapen \u2013 men i olika roller. I den h\u00e4r diskuterade maritima strategin utg\u00f6r flygstridskrafterna en integrerad del.<\/p>\n

Geopolitisk diskussion med marina f\u00f6rtecken<\/strong><\/p>\n

De stora \u00f6arna i \u00d6stersj\u00f6n \u2013 speciellt Gotland<\/strong><\/em><\/p>\n

\u00c5land \u00e4r liksom Gotland av stor strategisk betydelse. \u00c5lands folkr\u00e4ttsliga status inneb\u00e4r starka f\u00f6rbeh\u00e5ll avseende milit\u00e4ra f\u00f6rberedelser till dess att krig \u00e4r ett faktum. Detta g\u00f6r \u00c5land sv\u00e5rt att hantera proaktivt inom en maritim strategi.<\/p>\n

Gotland \u00e4r av uppenbara sk\u00e4l av stor betydelse f\u00f6r oss. F\u00f6r det f\u00f6rsta f\u00f6r att det \u00e4r en del av det svenska territoriet. F\u00f6r det andra kan Gotland utg\u00f6ra k\u00e4rnan i en svenskfinsk A2\/AD-strategi \u2013 d.v.s vi kan skapa en avgr\u00e4nsningszon omkring \u00f6n och d\u00e4rmed kontrollera norra och mellersta \u00d6stersj\u00f6n inklusive luftrummet d\u00e4r\u00f6ver. Detta kan g\u00f6ras med hj\u00e4lp av l\u00e5ngr\u00e4ckviddigt luftf\u00f6rsvar och sj\u00f6m\u00e5lsf\u00f6rm\u00e5ga med l\u00e5ng r\u00e4ckvidd: svenska arm\u00e9ns Patriot, svenska flygvapnets luftf\u00f6rsvars- och sj\u00f6m\u00e5lsf\u00f6rm\u00e5ga, de svenska och finska marinernas korvetter med luftv\u00e4rns- och sj\u00f6m\u00e5lsrobotar, markbaserade kustrobotar, samt de svenska ub\u00e5tarnas l\u00e5ngr\u00e4ckviddiga torpeder. Koordinerade inneb\u00e4r dessa system en styrkeprojicerade f\u00f6rm\u00e5ga som \u00e4r sv\u00e5r att sl\u00e5 h\u00e5l p\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6r USA och Nato vore Gotland ett naturligt bakre basomr\u00e5de i samband med f\u00f6rst\u00e4rkningar till eller strider i Baltikum. Ryssland skulle d\u00e4remot kunna utnyttja Gotland som framskjuten bas f\u00f6r marin \u2013 och flygstridskrafter och d\u00e4rigenom slippa ur sina tr\u00e5nga basomr\u00e5den i St Petersburg och Kaliningrad. En Gotlandsbas \u00f6kar m\u00f6jligheten att kunna skydda sj\u00f6trafiken mellan dessa basomr\u00e5den. Framf\u00f6r allt skulle Ryssland fr\u00e5n Gotland kunna kontrollera mellersta och norra \u00d6stersj\u00f6n s\u00e5 att Nato f\u00f6rst\u00e4rkningar till Baltikum starkt f\u00f6rsv\u00e5ras eller om\u00f6jligg\u00f6rs. Man skulle ocks\u00e5 f\u00e5 en bas varifr\u00e5n man skulle kunna ins\u00e4tta operationer mot Sverige och starkt f\u00f6rsv\u00e5ra v\u00e5ra flyg- och sj\u00f6operationer i \u00d6stersj\u00f6n inklusive hindra finsk sj\u00f6trafik.<\/p>\n

Gotlands n\u00e4ringsliv och dess befolkning kr\u00e4ver dagliga sj\u00f6transporter med f\u00f6rn\u00f6denheter, speciellt livsmedel. Inga andra transportslag kan m\u00f6ta behoven. Samtidigt m\u00e5ste Gotlands jordbruksprodukter \u201dexporteras\u201d l\u00f6pande till fastlandet. Gotland \u00e4r ocks\u00e5 beroende av elf\u00f6rs\u00f6rjning fr\u00e5n fastlandet. Allt detta g\u00f6r dels att vi \u2013 fr\u00e4mst flygvapnet och marinen \u2013 har en resurskr\u00e4vande uppgift i att skydda dessa transporter, dels att Ryssland h\u00e4r har viktiga p\u00e5tryckningsmedel. \u00c5 andra sidan skulle Ryssland bli tvungen att f\u00f6rs\u00f6rja sina eventuellt h\u00e4r stationerade f\u00f6rband \u2013 civilbefolkningen bryr man sig knappast om vilket visas med skr\u00e4mmande tydlighet i Mariupol Ukraina.<\/p>\n

Gotland ger oss allts\u00e5 f\u00f6rdelar om vi v\u00e4ljer att agera tidigt, men blir farligt om vi kommer i efterhand. I det senare fallet tillkommer fr\u00e5gan om hur vi skall agera f\u00f6r att st\u00f6dja den gotl\u00e4ndska befolkningen som givetvis kommer att uts\u00e4ttas f\u00f6r sv\u00e5ra p\u00e5frestningar.<\/p>\n

Med Gotland i v\u00e5ra h\u00e4nder som bas f\u00f6r en A2\/AD-strategi om\u00f6jligg\u00f6rs i princip en stor st\u00f6rre amfibieoperation mot s\u00f6dra halvan av Sverige. Nu ing\u00e5r inte stora amfibieoperationer i Rysslands modus operandi. Det man \u00e4r tr\u00e4nad och utrustad f\u00f6r \u00e4r taktiska landstigningar av bataljonstridsgrupps storlek. Dessa spelar emellertid traditionellt en stor roll i svensk f\u00f6rsvarsplanering och b\u00f6r forts\u00e4tta tas i beaktande trots att m\u00f6jligheten inte fullt ut har nyttjats mot Ukraina. Man b\u00f6r ocks\u00e5 notera att den ryska marinen \u00e4r kanaliserad genom Finska viken respektive utloppet i Baltijsk. Dvs. s\u00e5 l\u00e4nge vi och allierade\/partners kan operera med ub\u00e5tar utanf\u00f6r de ryska baserna blir det sv\u00e5rt att genomf\u00f6ra en st\u00f6rre operation, speciellt om den skall vara \u00f6verraskande. Detta g\u00e4ller ocks\u00e5 en eventuell amfibieoperation mot Sydsverige.<\/p>\n

Tyskland skall nu \u00e5terupprusta, Polen skall bygga tre nya fregatter och Estland k\u00f6per l\u00e5ngr\u00e4ckviddig kustrobot. Detta \u00f6ppnar intressanta m\u00f6jligheter f\u00f6r koordinerad strid till sj\u00f6ss. Detta skulle dock avsev\u00e4rt f\u00f6renklas genom ett NATO-medlemskap.<\/p>\n

\u00d6stersj\u00f6utloppen med \u00d6resundsregionen inklusive Stora B\u00e4lt och Western Scandinavia<\/strong><\/em><\/p>\n

\u00d6stersj\u00f6utloppen \u00e4r av synnerligen stor strategisk betydelse f\u00f6r alla \u00f6stersj\u00f6stater \u2013 inte minst f\u00f6r Ryssland \u2013 eftersom alla \u00e4r beroende av sj\u00f6trafik genom omr\u00e5det. Detta g\u00e4ller i alla t\u00e4nkbara l\u00e4gen utom storkrig. Som h\u00e4ndelserna i januari 2022 visat beh\u00f6ver Ryssland ocks\u00e5 kunna transitera sj\u00f6stridskrafter in och ut genom omr\u00e5det. Detta kan ge Ryssland incitament att f\u00f6rs\u00f6ka skaffa sig kontroll \u00f6ver omr\u00e5det. F\u00f6r oss, de nordiska l\u00e4nderna, \u00e4r det omv\u00e4nda lika viktigt.<\/p>\n

\u00d6resundsregionen \u00e4r Nordens folkrikaste region. Western Scandinavia omfattar geografiskt Oslos storstadsomr\u00e5de med fylkena Akershus och \u00d8stfold, samt de svenska regionerna V\u00e4stra G\u00f6taland, Halland och Sk\u00e5ne. B\u00e5da dessa omr\u00e5den \u00e4r av stor ekonomisk betydelse f\u00f6r de ber\u00f6rda l\u00e4nderna. G\u00f6teborg \u00e4r inte bara Sveriges utan ocks\u00e5 Norges och Danmarks st\u00f6rsta hamn. Andra stora hamnar i omr\u00e5det \u00e4r Helsingborg, Malm\u00f6\/K\u00f6penhamn, Trelleborg och Aarhus. Milit\u00e4ra f\u00f6rst\u00e4rkningar till Norden beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r tillg\u00e5ng till dessa hamnar. Det vore inte genomt\u00e4nkt att l\u00e5ta Trondheim vara mottagningshamn f\u00f6r f\u00f6rst\u00e4rkningar d\u00e5 hamnen \u00e4r f\u00f6r liten och transportn\u00e4tet f\u00f6r vidaretransporter f\u00f6r svagt.<\/p>\n

Men skall vi \u2013 de nordiska l\u00e4nderna \u2013 kunna ta emot f\u00f6rst\u00e4rkningar kr\u00e4vs ocks\u00e5 kontroll \u00f6ver havsomr\u00e5dena utanf\u00f6r: Nordsj\u00f6n, Skagerrak, Kattegatt och \u00d6resund. S\u00e4rskilt kustn\u00e4ra och inomsk\u00e4rs \u2013 speciellt g\u00e4llande f\u00f6r G\u00f6teborg \u2013 kan bara Sverige uppr\u00e4tth\u00e5lla denna kontroll.<\/p>\n

Omv\u00e4nt, om Ryssland kunde uppr\u00e4tta kontroll \u00f6ver denna zon skulle \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det avsk\u00e4ras fr\u00e5n Atlanten. D\u00e4rmed skulle v\u00e5rt n\u00e4ringsliv snabbt lamsl\u00e5s pga. brist p\u00e5 sj\u00f6transporter och ett av Sveriges ekonomiskt viktigaste omr\u00e5den g\u00e5 f\u00f6rlorat. L\u00e4get skulle bli n\u00e4stan lika allvarligt om Ryssland inte kunde kontrollera men effektivt bestrida v\u00e4sts kontroll \u00f6ver omr\u00e5det.<\/p>\n

V\u00e5rt stora problem h\u00e4r \u00e4r att Sverige inte har f\u00f6rm\u00e5ga att ha kvalificerade sj\u00f6stridskrafter som samtidigt kan upptr\u00e4da p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 V\u00e4st- som Ostkusten. F\u00f6rsvarsbeslutet 2020 l\u00f6ser inte detta problem eftersom detta i och f\u00f6r sig ger en kvalitets\u00f6kning, men inte en kvantitets\u00f6kning.<\/p>\n

Norska havet<\/strong><\/em>
\nOmr\u00e5det \u00e4r s\u00e4rskilt strategiskt viktigt av framf\u00f6r allt av tv\u00e5 sk\u00e4l. F\u00f6r det f\u00f6rsta gr\u00e4nsar omr\u00e5det till den ryska \u201dbastionen\u201d i Barentshavet \u2013 Karahavet. Det \u00e4r h\u00e4r den ryska andraslagsf\u00f6rm\u00e5gan i form av de strategiska atomub\u00e5tarna opererar. Att skydda denna \u201dbastion\u201d \u00e4r en rysk strategisk prioritet. F\u00f6r det andra m\u00e5ste de ryska attackub\u00e5tarna passera Norska havet p\u00e5 sin v\u00e4g till Atlanten \u2013 och till Nordsj\u00f6n, Skagerrak och Kattegatt. Kontrollen av Norska havet \u00e4r allts\u00e5 utomordentligt viktig ocks\u00e5 f\u00f6r Sverige.<\/p>\n

Norska havet bildar ocks\u00e5 Nordkalottens sj\u00f6flank. En eventuell rysk markoffensiv in i omr\u00e5det f\u00f6r att utvidga skyddet av \u201dbastionen\u201d, exempelvis med markbaserat luftv\u00e4rn, skulle starkt underl\u00e4ttas om ryska marinen fick handlingsfrihet i detta omr\u00e5de. En s\u00e5dan handlingsfrihet skulle m\u00f6jligg\u00f6ra dels taktiska landstigningar, dels st\u00f6d av markstriden fr\u00e5n havet bl.a. genom logistik.<\/p>\n

Vindkraft<\/strong><\/p>\n

Regeringen vill nu storsatsa p\u00e5 vindkraftverk till havs \u2013 kanske upp till 120 terawattimmar per \u00e5r motsvarande n\u00e4stan ett \u00e5rs elf\u00f6rbrukning idag. Planen, om den f\u00f6rverkligas, f\u00e5r strategiska, operativa och taktiska konsekvenser.
\nDen strategiska konsekvensen \u00e4r att Sverige f\u00e5r nya vitala intressen till sj\u00f6ss, och det i alla havsomr\u00e5den. Dessa m\u00e5ste skyddas i fred, kris och krig. Vilket inneb\u00e4r nya uppgifter f\u00f6r Kustbevakningen och marinen. Vidare kr\u00e4vs en omfattande infrastruktur i land och specialfartyg f\u00f6r att st\u00f6tta byggnation och underh\u00e5ll av kraftverken. Detta leder i sin tur till att en stor maritim industri skall byggas upp p\u00e5 ett antal platser l\u00e4ngs kusten med \u00e5tf\u00f6ljande transportbehov mm.<\/p>\n

I princip inneb\u00e4r kraftverken att en ny, artificiell sk\u00e4rg\u00e5rd skapas. En uppenbar operativ konsekvens \u00e4r att vindkraftverken tar fysisk plats vilket p\u00e5verkar v\u00e5ra m\u00f6jligheter att genomf\u00f6ra verksamhet till sj\u00f6ss p\u00e5, under och \u00f6ver ytan. En angripare kan d\u00f6lja exempelvis miniub\u00e5tar i kraftverksomr\u00e5dena. Men vi kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda dessa omr\u00e5den som dolda utg\u00e5ngsl\u00e4gen. Vidare kan vi placera spaningsmedel av olika slag p\u00e5 kraftverken.<\/p>\n

Taktiskt inneb\u00e4r kraftverken intressanta utmaningar. Hur kontrollerar man dessa omr\u00e5den? Kan man t.ex. jaga ub\u00e5t i ett s\u00e5dant omr\u00e5de? Vilka effekter p\u00e5 sensorer av olika slag f\u00e5r vibrationerna fr\u00e5n snurrorna som fortplantas ner i vattnet? Hur p\u00e5verkas den markbaserade sensorkedjan? Hur ser s\u00e5rbarheten ut \u2013 vilka \u00e4r de k\u00e4nsliga punkterna?<\/p>\n

Undervattensdom\u00e4nen<\/strong>
\nUtvecklingen g\u00f6r att undervattensdom\u00e4nen blir allt viktigare. Tidigare var denna milit\u00e4rt viktig i samband med spaning och sj\u00f6m\u00e5lsbek\u00e4mpning. Nu har, som ovan antytts, dom\u00e4nen f\u00e5tt allt st\u00f6rre betydelse genom de eloch datakablar som finns d\u00e4r. Resultatet \u00e4r att en svensk strategi f\u00f6r undervattensdom\u00e4nen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Denna b\u00f6r ha f\u00f6ljande m\u00e5l avseende havsbottnarna i oss omgivande farvatten:
\n1. Kunskap om topografi och sammans\u00e4ttning.
\n2. \u00d6vervakning av havsbottnarna och vattenpelaren d\u00e4r\u00f6ver.
\n3. Agera p\u00e5, fr\u00e5n och mot havsbottnarna.
\nPunkt 3 ovan b\u00f6r omfatta:
\n\u2022 S\u00e4kra v\u00e5ra sj\u00f6stridskrafters handlingsfrihet
\n\u2022 S\u00e4kra vital infrastruktur i havet, dvs.
\n\u2022 Minl\u00e4ggning och \u2013 r\u00f6jning
\n\u2022 Utl\u00e4ggning och reparation av kablar och annan infrastruktur
\n\u2022 Omh\u00e4ndertagande av viktiga objekt
\n\u2022 R\u00e4ddningstj\u00e4nst.<\/p>\n

V\u00e5ra nya ub\u00e5tar av Blekinge-klassen f\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att agera p\u00e5 havsbotten och vattenpelaren ovanf\u00f6r genom att de kan ta dykare, dykfarkoster och obemannade undervattensfarkoster. Tyv\u00e4rr verkar de bara bli tv\u00e5 till antalet.<\/p>\n

Rymden<\/strong>
\nRegeringen har i en skrivelse fr\u00e5n 2017 \u201dEn strategi f\u00f6r svensk rymdstrategi\u201d angett att \u201dStatlig rymdverksamhet ska hanteras p\u00e5 ett strukturerat och samordnat s\u00e4tt s\u00e5 att medvetenheten om rymdverksamhetens inverkan p\u00e5 Sveriges s\u00e4kerhet och \u00f6vriga utrikes-, s\u00e4kerhetsoch f\u00f6rsvarspolitiska intressen \u00f6kar\u201d.<\/p>\n

Rymden \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande i maritim verksamhet f\u00f6r spaning, kommunikation och navigering. S\u00e5 l\u00e4nge vi inte har egen f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r vi tvungna att lita till vad partners \u2013 i framtiden kanske allierade \u2013 vill dela med sig.<\/p>\n

En egen svensk rymdf\u00f6rm\u00e5ga skulle bidra till den l\u00e4gesbild som inh\u00e4mtats med andra inh\u00e4mtningsresurser. Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att detta bara handlar om egna satelliter, men det g\u00e5r idag att ha god milit\u00e4r rymdbaserad inh\u00e4mtningsf\u00f6rm\u00e5ga genom att k\u00f6pa civila produkter. Detta \u00f6kar v\u00e5r f\u00f6rvarning och m\u00f6jligheter till att vara aktiva i den marina strategin. Likaledes viktigt \u00e4r att det att skapa en egen rymdl\u00e4gesbild f\u00f6r att b\u00e5de skydda egna resurser, men \u00e4ven kunna utnyttja glapp i fiendens l\u00e4gesbild.<\/p>\n

Samarbete i rymdfr\u00e5gor borde f\u00f6r \u00f6vrigt passa utm\u00e4rkt i en nordisk maritim ram. Vi borde alla ha ungef\u00e4r samma behov. En nordisk kommunikations- och eller kommunikationssatellit vore kanske m\u00f6jlig att f\u00f6rverkliga.<\/p>\n

Cyberrymden<\/strong>
\nCyberarenan inkluderar alla former av n\u00e4tverkade, digitala aktiviteter. Enkelt kan detta uttryckas s\u00e5 att varje digital enhet kan uts\u00e4ttas f\u00f6r en cyberattack. N\u00e4stan allting i v\u00e5rt samh\u00e4lle, inklusive F\u00f6rsvarsmakten, \u00e4r p\u00e5verkade eller beroende av digital teknik (it) som medel eller i form av hot av varierande slag. V\u00e5ra plattformar \u00e4r alla delar i ett system av system med ett n\u00e4tverksberoende f\u00f6r att kunna utveckla h\u00f6g stridseffekt. Kriget i Ukraina har visat att omfattande cyberattacker \u00e4r en integrerad del av modern krigf\u00f6ring. En god cyberhygien \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av avg\u00f6rande betydelse. Varje sj\u00f6man och soldat skall ses som en cybersoldat.<\/p>\n

Territoriellt f\u00f6rsvar<\/strong>
\nEtt f\u00f6rsvar med en maritim tyngdpunkt kr\u00e4ver ocks\u00e5 markstridskrafter. Det g\u00e5r aldrig att helt hindra tillf\u00f6rsel av fientliga markstridsf\u00f6rband. Hamnar, flygf\u00e4lt och viktiga transportv\u00e4gar m\u00e5ste skyddas annars fungerar varken samh\u00e4llet eller f\u00f6rsvaret. Gotland m\u00e5ste st\u00e4ndigt ha starka markstridsf\u00f6rband med h\u00f6g beredskap. Tillf\u00f6rsel av milit\u00e4r hj\u00e4lp m\u00e5ste s\u00e4kras och st\u00f6djas. Men detta \u00e4r inte platsen f\u00f6r denna strategiska diskussion.<\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00e4nk till artikeln i original H\u00c4R<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-14803","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allmant"],"acf":[],"yoast_head":"\nEn maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet - Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i mars 2022 - en m\u00e5nad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Den finns i\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet - Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i mars 2022 - en m\u00e5nad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Den finns i\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2023-08-19T06:00:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2023-08-19T06:03:08+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Webmaster\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Webmaster\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"15 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Webmaster\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/015161cfff5437553acdee33b0106e4a\"},\"headline\":\"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet\",\"datePublished\":\"2023-08-19T06:00:44+00:00\",\"dateModified\":\"2023-08-19T06:03:08+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/\"},\"wordCount\":3671,\"commentCount\":0,\"articleSection\":[\"Allm\u00e4nt\"],\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/\",\"name\":\"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet - Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2023-08-19T06:00:44+00:00\",\"dateModified\":\"2023-08-19T06:03:08+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/015161cfff5437553acdee33b0106e4a\"},\"description\":\"Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i mars 2022 - en m\u00e5nad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Den finns i\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/en\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/\",\"name\":\"Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet\",\"description\":\"Sveriges maritima akademi\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.koms.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/015161cfff5437553acdee33b0106e4a\",\"name\":\"Webmaster\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/7b665e3e786f3d7347c9564e773b86f468893617c536afac8967dbd46ba9fb90?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/7b665e3e786f3d7347c9564e773b86f468893617c536afac8967dbd46ba9fb90?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/7b665e3e786f3d7347c9564e773b86f468893617c536afac8967dbd46ba9fb90?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Webmaster\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet - Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet","description":"Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i mars 2022 - en m\u00e5nad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Den finns i","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet - Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet","og_description":"Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i mars 2022 - en m\u00e5nad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Den finns i","og_url":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/","og_site_name":"Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet","article_published_time":"2023-08-19T06:00:44+00:00","article_modified_time":"2023-08-19T06:03:08+00:00","author":"Webmaster","twitter_misc":{"Written by":"Webmaster","Est. reading time":"15 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/"},"author":{"name":"Webmaster","@id":"https:\/\/www.koms.se\/#\/schema\/person\/015161cfff5437553acdee33b0106e4a"},"headline":"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet","datePublished":"2023-08-19T06:00:44+00:00","dateModified":"2023-08-19T06:03:08+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/"},"wordCount":3671,"commentCount":0,"articleSection":["Allm\u00e4nt"],"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/","url":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/","name":"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet - Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.koms.se\/#website"},"datePublished":"2023-08-19T06:00:44+00:00","dateModified":"2023-08-19T06:03:08+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.koms.se\/#\/schema\/person\/015161cfff5437553acdee33b0106e4a"},"description":"Ledam\u00f6terna Lars Wedin och Carl Bergkvist skrev nedanst\u00e5ende artikel i mars 2022 - en m\u00e5nad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Den finns i","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.koms.se\/en-maritim-strategi-for-att-halla-angriparen-utanfor-landet\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.koms.se\/en\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"En maritim strategi f\u00f6r att h\u00e5lla angriparen utanf\u00f6r landet"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.koms.se\/#website","url":"https:\/\/www.koms.se\/","name":"Kungl. \u00d6rlogsmannas\u00e4llskapet","description":"Sveriges maritima akademi","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.koms.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.koms.se\/#\/schema\/person\/015161cfff5437553acdee33b0106e4a","name":"Webmaster","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/7b665e3e786f3d7347c9564e773b86f468893617c536afac8967dbd46ba9fb90?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/7b665e3e786f3d7347c9564e773b86f468893617c536afac8967dbd46ba9fb90?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/7b665e3e786f3d7347c9564e773b86f468893617c536afac8967dbd46ba9fb90?s=96&d=mm&r=g","caption":"Webmaster"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14803","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14803"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14803\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14806,"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14803\/revisions\/14806"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14803"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14803"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.koms.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14803"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}