Sjökortssamlingen

SAMLINGENS BAKGRUND OCH INNEHÅLL

Franska sjökort utgör den största delen men danska, engelska, holländska och italienska sjökort finns också representerade i samlingen. Bakgrund och detaljer kring övriga länders sjökort framgår av den katalogtext som återges längre fram.

En trolig bakgrund till de franska sjökorten beskrivs i en text i Sällskapets jubileumsbok från 1921. För året 1838 antecknas: ” Ävenledes gjorde Befälhavande amiralen s.å. en förfrågan, om Sällskapet, likmätigt ändamålet för sin verksamhet, ville mottaga en hitväntad betydande samling franska sjökort, kust – och resebeskrivningar omfattande hittills kända delar av jordklotet, vilka till följd av H.K.H Storamiralens befallning skulle komma att härstädes deponeras, i ändamål att lämna flottans officerare av alla grader tillfälle och rättighet att studera dessa arbeten. Denna värdefulla samling mottogs naturligtvis med största tacksamhet.”

1838 får KÖMS en donation av franska sjökort på initiativ från HKH Storamiralen, den blivande kungen Oskar I. Det är en betydande gåva, särskilt med den, för sin tid, uttalade pedagogiska och jämlika ambitionen att officerare i flottan, av alla grader, skulle få möjlighet att studera materialet från de då kända delarna av världen.  Hur samlingen hanterades inom Sällskapet är okänt.

DOKUMENTATIONEN AV DE FRANSKA SJÖKORTEN

 1846 års kataloger

I biblioteket förvaras den första katalogiseringen av den franska sjökortssamlingen upprättad 1846 i två handskrivna exemplar. Gunnar Nordanförs har analyserat innehållet i de båda volymerna och skriver i en avsina rapporter:

”de båda volymerna var från början identiska varför man med viss säkerhet kan fastställa den ursprungliga gåvans omfattning; 1046 st. sjökort, 171 st. förtoningar från franska ostkusten år 1816 – 1824, 91 st. tabeller över hög och lågvatten runt Frankrikes kust från år 1816 samt 82 st seglingsbeskrivningar omfattande tiden 1794 till 1845. Därefter har den ena av katalogerna utökats med 430 st sjökort år 1845 – 1861 38 st seglingsbeskrivningar år 1845 – 1854 samt tillkommit utöver denna katalog 166 sjökort. Tillkomsten av dessa sjökort och beskrivningar vilar i dunkel.  

Totalt omfattar de franska sjökorten 1641 sjökort samt 377 seglingsbeskrivningar, tabeller och förtoningar.

I arkivet finns flera rapporter om sjökortssamlingen. De gjordes av Gunnar Nordanfors och Nicolas Ellis der åren1996/97 då man flyttade samlingar, som förvarats på gamla skeppsgossekasernens vind. Den skulle tömmas då Marinmuseum, skulle lämna för att flytta in i ett nytt museum på Stumholmen. Rapporterna om KÖMS sjökortsamling visar att det franska materialet är omfattande och visar också att franska sjökort har kommit till Sverige åtminstone fram till 1860-talet.

Redovisningen av de franska sjökorten på hemsidan saknar sökfunktions till det enskilda sjökortet. Samlingen är indelad i 28 enheter kallade Atlas 1-28. Varje atlas har en rubrik som i stora drag anger vilket geografiskt som atlasen omfattar område. Av de 28 atlasen är 13 inbundna folianter I atlas 20-28 har kartblad samlats som har koppling till franska upptäcktsresor.

Atlasförteckning

Atlas 1

Kusten längs Spetsbergen, Island och Färöarna. Vita havet.

Nordsjön, Skagerack och Östersjön.

Atlas 2

Tysklands kust, Nederländerna och Belgien.

Atlas 3

Kusten längs de brittiska öarna.

Atlas 4

Frankrikes västkust 1821-32.

Inbunden foliant omfattande sjökort 86- 88, 104-179.

Atlas 5

Frankrikes västkust.

Atlas 6

Frankrikes västkust.

Atlas 7

Kusten längs Spanien och Portugal.

Atlas 8

Medelhavet. Svarta Havets skärgård.

Atlas 9

Medelhavet. Svarta havets skärgård

Atlas 10

Kustsjökort över Corsika. Inbunden foliant daterad 1831 omfattande sjökort 232-263.

 

Atlas 11

Azorerna, Kanarieöarna, Cap Verde. Afrikas västkust.

Atlas 12

Afrikas östkust. Röda havet. Arabiens och Persiens kuster.

Atlas 13

Indiens kuster, Asiens östkust, Kinesiska havet, Javasjön, kringliggande öar

Atlas 14

Nordamerikas atlantkust

Atlas 15

Mexikanska golfen och Antillerna.

Atlas 16

Kusten längs Martinique. Inbunden foliant daterad 1827-31 omfattande sjökort 383-391

Atlas 17

Kustsjökort över Brasilien. Inbunden foliant daterad 1826 omfattande sjökort 398-415

Atlas 18

Mellanamerikas atlantkust.  Mellan- och Nordamerikas västkust.

Atlas 19

Karta över gemensamma områden av jorden. Atlantiska oceanen, nya Holland (Australien) nya Zeeland och Oceanien.

Atlas 20-28 inbundna kartblad kopplade till franska upptäcktsresor

Neptune Oriental de D Ápres. Inbunden foliant (utan år) omfattande sjökort 469-537. Se bilagor.

Atlas 21

Atlas du voyage de la Perose. Inbunden foliant, 1758-88 omfattande sjökort 538-571. Se bilaga

Atlas 22

Atlas du voyage de Vancouver. Inbunden foliant, 1800, omfattande sjökort 572-587. Se bilaga.

Atlas 23

Atlas du voyage du Dentreccasteaux, 1807, Inbunden foliant, 1807, omfattande sjökort 588-626. SE Bilaga

Atlas 24

Atlas du voyage de Baudin aux terre Australes. Inbunden foliant, 1812, omfattande sjökort 627-658. Se bilaga.

Atlas 25

Atlas du voyage de de Freycinet autour  du monde. Inbunden foliant 1826, omfattande sjökort 659-680

Atlas 26

Atlas du voyage de Duperrey. Inbunden foliant 1827 omfattande sjökort 681-729.

Atlas 27

Atlas du voyage de Dumont-d Urville, Inbunden foliant1823 omfattande sökort 738-779S

Atlas 28

Atlas du voyage deLaplace autour du monde, Inbunden foliant 1833 omfattande sjökort 807-

816

I en annan rapport förtecknas ytterligare sjökort, svenska, danska, engelska, holländska,

italienska, norska, ryska och italienska sjökort dessutom ytterligare franska sjökort inbundna

i 4-5 folianter, uppskattningsvis ca 150-200  kort. Detaljer kring de svenska sjökorten finns i

Nordanfors katalog som anges här:

 

KÖMS OCH SJÖKARTEVÄSENDET

Erbjudandet från Storamiralen 1838 accepterades naturligtvis av Sällskapet, som redan från

starten 1771visade Sällskapet stort intresse för navigation och sjökartor och flera ledamöter

hade sin bakgrund i sjökarteväsendet. 1791 upplöstes Amiralitetskollegiet och ersattes 1795

av Storamiralsämbetet med hertig Karl som storamiral. Här skulle en lotsdirektör omhänderta

sjökarteväsendet och till tjänsten utsågs översten Erik Klint.

 

Sjökarteverkets ställning i storamiralsämbetet och det följande Förvaltningen av sjöärenden

(inrättat 1803) var svag, t.o.m. eget kontor saknades, varför Erik Klints son Gustav Klint,

kapten och lärare på Krigsakademien på Karlberg, skrev till Kungl. Majt. och påtalade

behovet av ett sjökartearkiv där gamla kartor och kartmanuskript kunde förvaras och nya

’kartutgåvor planeras. Kungl. Majt visade inget intresse för saken varför Gustav Klint

föreslog att på egen entreprenad ordna detta. Förslaget accepterades och avtal skrev 1798.

Mellan åren 1797 0ch 1820 utgav Gustav af Klint svensk sjöatlas som omfattade över 50

kartor över Östersjön men och Kattegattkusten och Norges kust. Från 1818 hade

publikationen haft statligt stöd. Gustav af Klints son, Erik Gustav af Klint fortsatte

verksamheten fram till 1846 då han omkom i samband med korvetten Karlskronas förlisning

utanför Kuba. Gustav af Klints son, Erik Gustav af Klint fortsatte verksamheten fram till 1846

då han omkom i samband med korvetten Karlskronas förlisning utanför Kuba. Efter Erik

Gustav af Klints död löste staten in sjökarteverket och från 1849 kallat Sjökartekontoret från

1871 med eget hus, tryckeri och gravering på Skeppsholmen.

 

Familjen Klints ledamöter i KÖMS

Erik Klint 1732-1812                               KÖMS 1784

Gustav af Klint 1771-1840                      KÖMS 1798

Carl af Klint 1774-1840                           KÖMS 1809

Erik Gustav af Klint 1801-1846