Hyllningsdikt till Polhemsdockan

Bild på texten till dockan

Det första fyndet vi publicerar här är en tidigare okänd hyllningsdikt från 1725 till Polhemsdockan på Örlogsvarvet i Karlskrona. Tom Ohlsson, tidigare 1:e intendent på Marinmuseum, har renskrivit och översatt dikten från tyskan. Fil Dr. Daniel Möller, Lunds universitet, beskriver den litteraturvetenskapliga bakgrunden till denna märkliga dikt.

Här hittar ni dokumenten i fulltext:

Orginaltext docka

Renskrift och översättning 

Daniel Möllers litteraturhistoriska kommentar

Om volymen

I samband med en genomgång av Kungliga Örlogsmannasällskapets bibliotek i Karlskrona påträffades en tunn, oansenlig volym med titel ”Ett kort diarium”. Volymen består av 13 sammanbundna ark med smärre tryck, förordningar, reglemente och korta rapporter. Som nummer 13 i samlingen finns ett ark som inleds med texten: ” Als die karlscronsche Wunder-Docke” vilket är inledningen till en hyllningsdikt till Polhemsdockan på örlogsvarvet i Karlskrona.

Om dikten

Dikten skildrar i högstämda ordalag en händelse på örlogsvarvet i Karlskrona tisdagen den 23 oktober 1725. Då dockades skeppet Kung Karl ut efter fullbordad reparation. Hon hade legat i dockan sedan september året innan. Skeppet Skåne väntade på sin tur att tas in i dockan för reparation. Och det är denna händelse, då ett fartyg tas ut ur dockan och ett annat tas in, som skildras. Författaren har säkerligen varit åsyna vittne till den här manövern, som förefaller ha gått snabbt och smärtfritt.

Dockan som byggnadsverk hyllas i alla tonarter, männen bakom projektet likaså, men framför allt prisas Vår Herre för den välsignelse som vederfarits Karlskrona. I dikten refereras till en rad antika gudaväsen och till bibliska händelser. I dag är kanske dessa referensen inte allmänt bekanta men i början av 1700-talet en självklar kunskap hos den bildade eliten.

Dikten är ett exempel på en tillfällesdikt, en genre som var populär under många hundra år, från medeltid till början av 1700-talet. Begravningar, bröllop och andra viktiga händelser uppmärksammades i mer eller mindre konstfulla diktverk. Man kan väl förmoda att poeterna förväntades sig ersättning för sina bemödanden. Säkerligen också i detta fall; författaren förväntade sig nog att diktens hejdlösa hyllning av dockan, av varvsledningen och av Amiralitetskollegiet skulle ge en rejäl dusör i ersättning som erkänsla och uppskattning. Hur det blev med den saken är okänt.

Om översättningen

Den översättning som presenteras här är preliminär. Hellre än att i det oändliga arbeta med översättningen har vi valt att offentliggöra detta nyupptäckta dokument om Polhemsdockan i Karlskrona på detta sätt. Det rimmade original har fått en prosaöversättning och skall därför i huvudsak ses som ett stöd när man läser den tyska originaltexten. Ett visst försök till att ge språket en ålderdomlig karaktär har gjorts. Men här kan läsaren själv hitta sina former och sina uttryck. Det finns säkert i översättningen någon passage där det tyska originalet har missförståtts. Likaså finns säkert enstaka enskildheter som inte funnit sin bästa formulering.. Kommentarer och förslag till förbättringar av den svenska texten är naturligtvis mycket välkomna.

 

Om Polhemsdockan

På örlogsvarvet i Karlskrona har man byggt och underhållit fartyg till den svenska flottans sedan mitten av 1680-talet. På varvsområdet finns byggnader och anläggningar bevarade, som berättar om skeppsbyggeri och skeppsunderhåll i äldre tider. Den äldsta anläggningen, som fortfarande används för sitt ursprungliga syfte, är Polhemsdockan. Den invigdes i september 1724 och var den första fungerande dockan i Nordeuropa.

Dockan började byggas 1717 på direkt uppmaning av Karl XII. Kungen gav Christoffer Polhem uppdraget att genomföra projektet. Ledningen kom senare att gå över till skeppsbyggmästaren Charles Sheldon. Dockan, 65 meter lång, 15 meter bred och 5 meter djup, sprängdes in i berget på Lindholmen. I slutet av 1718 var sprängningsarbetena avslutade. Då hade cirka 4 000 kubikmeter bergs sprängts bort.

Dockan i Karlskrona inspirerades av liknande anläggningar i England och Frankrike. I Portsmouth i England fanns en docka redan i slutet av 1400-talet. Gemensamt för dessa dockor var att de tömdes genom tidvattnets rörelser; vid flod togs fartyget in i dockan, vid ebb torrsattes fartyget och dockportarna stängdes.

Dockan i Karlskrona måste emellertid tömmas med pumpar. Flera olika pumpsystem konstruerades och de drevs med handkraft fram till 1848 då den första ångmaskinen för att driva pumparna installerades.

Tömningen av dockan var från början ett stort problem. Vid den första dockningen i september 1724 behövdes 270 man indelade i tre pumplag som pumpade i fyra dygn för att få dockan torrlagd. De följande pumpkonstruktionerna var effektivare men det krävdes, fram till att ångmaskinen installerades, arbetet från ett par hundra man i 12 – 15 timmar för att tömma dockan.

Att projektet med en reparationsdocka kunde genomföras är beundransvärt, ja, nästa obegripligt, med tanke på omständigheterna: stora nordiska kriget rasade, Karls XII blev skjuten 1718 och efter freden i Nystad 1721 var statsfinanserna helt uttömda. Till detta kommer stora tekniska svårigheter under arbetets gång, bland annat med att få dockportarna täta, samt en katastrofal personalsituation på varvet. Trots detta kunde dockan tas i bruk efter åtta års hårt arbete.

 

Flyg

Intill Polhemsdockan på Lindholmen ligger repslagarbanan från 1690-talet samt den täckta stapelbädden

Vasaskjul från mitten av 1700-talet. Bilden godkänd för publicering.

Dockan

Plan- och profilritning av dockan i Karlskrona. Ritningen signerad av skeppsbyggmästaren Charles Sheldon.

Krigsarkivet.

Kung Carl

Tredäckaren Kung Karl, varvets största bygge under karolinsktid, sjösatt. Samtida målning av

Etienne Compardel. Statens maritima museer.

Kung Carl docka

Den 9 september 1724 var det fest på varvet. Flottans största fartyg, Kung Karl, dockades in i den

nybyggda reparationsdockan. Efter åtta års hårt arbete var dockan äntligen färdig och kunde tas i

bruk. En särskild ritning gjordes för att föreviga händelsen. Krigsarkivet.

Översättningen är gjord av Tom Ohlsson, som nås på ohlsson-strom@telia.com

Här hittar ni dokumenten i fulltext:

Orginaltext docka    

Renskrivning och översättning