KÖMS uttalande enligt nedan (inklusive karta) finns även att ladda ner längst ner på sidan:
-
Vindkraftpark i Hanöbukten
Företaget Blekinge Offshore AB planerar en större byggnation av en vindkraftpark i den inre västra delen av Hanöbukten utanför Listerlandet. Parken kommer att omfatta mellan 500-700 kraftverk för en investeringskostnad enligt företaget om ca 50 miljarder kronor. Ärendet ligger sedan 2013-02-14 hos miljödepartementet för handläggning inom regeringen. Det är i dagsläget oklart hur regeringen resonerar och när i tid som ett regeringsbeslut kan kommer att fattas. Klart är dock att projektet ställer flera motstridiga krav mot varandra.
Likheten vad avser komplexitet är betydande med regeringsärendet om Nordstream II behov av Slite och Karlshamns hamnar för rörhantering.
Försvarsmakten har yttrat sig över projektet då objekt som uppnår en högre höjd än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse, alltid riskerar att påverka riksintressen för totalförsvaret. Exempel på höga objekt som kräver remiss till Försvarsmakten är vindkraftverk, telekommunikationsmaster, skorstenar, skyltar med mera. Vad Försvarsmakten har anfört till regeringen är okänt för akademien.
Enligt företagets hemsida kommer projektet att generera flera arbetstillfällen och bidra till ökad produktion av miljövänlig energi (när vinden blåser och elnätet har byggts ut KÖMS kommentar) motsvarande de avvecklade två reaktorerna i Barsebäck. Vidare påstår företaget att projektet reducerar dagens elunderskott inom södra Sverige. Det är alla goda effekter av investeringen. Men vindkraftparken medför även mycket negativa effekter för vårt lands militära försvar vilka måste beaktas före regeringsbeslut.
Påverkan på militärgeografin
Parken planeras att byggas fritt till sjöss sydost om Listerlandet utanför Hanö. Den placeringen är illa vald utifrån ett militärt perspektiv. Se kartan nedan;
Placeringen förändrar på ett markant sätt militärgeografin i Hanöbukten innebärande att ett skyddsvärt infrastrukturobjekt placeras utanför den viktiga hamnen Karlshamn som har stor betydelse för försvaret av södra Sverige.
Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, i Östersjön, har försämrats på ett påtagligt sätt under de senaste åren. Det kan därför inte uteslutas att sjöstridskrafterna tillsammans med flygstridskrafterna i framtiden kan komma att behöva genomföra strid till sjöss i Hanöbukten för att försvara vårt lands frihet och oberoende. Vindkraftparken påverkar negativt förutsättningarna att genomföra strid till sjöss i Hanöbukten. Det gäller alla typer av stridsuppgifter från spaning till vapeninsatser med artilleri, robot eller torped.
Som förberedelser för stridsinsatser måste fartyg, flygplan och helikoptrar öva olika typer stridsförlopp. Det innebär bland annat luftvärnsskjutningar, artilleriskjutningar mot sjömål, olika typer av övningar med flyg och med ubåtar inklusive torpedskjutningar från ubåt mot fartyg samt andra typer av övningar vars gemensamma nämnare är att de samtliga kräver stort utrymme till sjöss. Marinens övningsområde är i kartan markerat med streckade gränser.
Söder om övningsområdena i Hanöbukten går det tätt trafikerade sjötrafikstråket mellan Bornholmsgattet och Hoburgen på södra Gotland. Sjötrafiken stör ofta övningarna genom att det kan föreligga en risk för vådabekämpning av handelsfartyg och genom att trafikbullret från dessa fartyg stör övningar med olika aktiva och passiva sonarsystem. Sjötrafiken flyttar man inte på annat än i krigstid, då trafiken kan behöva konvojeras runt kusten. Sjöstridskrafterna är därför hänvisade till att öva i övningsområdena norr om sjötrafikstråket mellan sjötrafikstråket till och från Karlshamn i väster och väster om sjötrafikstråket till och från Karlskrona i öster. Det kan tyckas vara ett stort område, men det är det inte, då flera förband samtidigt ska öva och särskilt då övningarna har olika karaktär som inte får störa varandra.
Den planerade vindkraftparken begränsar övningsområdena till sjöss inom svenskt territorialhav med ca 40 – 50%. I praktiken påverkas förutsättningar att genomföra samtliga typer av artilleriskjutningar genom att skjutning i västliga bäringar kan riskera att träffa vindkraftverken. Innebörden är att skjutande fartyg måste dra sig så långt österut som möjligt eller att endast skjuta i sydliga bäringar ut över sjötrafikstråket. Det är oacceptabla inskränkningar i den taktiska frihet som krävs för et bra övningsresultat.
I Karlskrona har sedan försvarsbeslutet 2004 genomförts omfattande investeringar så att staden med dess örlogshamn skall kunna fungera som flottans huvudbas. Som bekant flyttades flera förband och skolor från Berga och Hårsfjärden för att spara pengar. Närheten till övningsområdena i Hanöbukten är därvid avgörande för sjöstridskrafterna för att kunna bedriva en kostnadseffektiv övningsverksamhet. Närheten till övningsområdet för flygstridskrafterna och helikoptrarna baserade på F17 Kallinge skapar också goda möjligheter till samverkansövningar.
I Hanöbukten bedrivs även fiske som under åren alltid har inneburit störningar i övningsverksamheten. Fiskeverksamheten kan hanteras genom olika överenskommelser med fiskarna och genom att den inte ständigt bedrivs. Om vindkraftparken byggs, så kommer den för alltid att störa marinens och flygvapnets verksamhet. Det går inte att diskutera med ett vindkraftverk om att ta hänsyn till marinens och flygvapnets övningar eller strid. Väl anlagd så gäller störningarna för alltid och skadan är irreversibel.
Kan inte marinen och flygvapnet öva effektivt i närheten till flottans huvudbas måste övningarna sannolikt flyttas dit där det är möjligt att öva. Närmaste övningsområde ligger norr om Öland utanför Västervik och därefter upp till områdena mellan Landsort
och Huvudskär utanför Stockholms södra skärgård. Sådana förflyttningar tar tid och kostar därför dyrbar arbetstid. Konsekvensen kan därför bli att förbanden väljer att kontinuerligt öva och basera i dessa mer nordligt belägna områden. Om detta blir verklighet minskar värdet av investeringen som har genomförts efter försvarsbeslutet 2004. Förlorare blir återigen Försvarsmakten som ofta tvingas betala flera gånger som ett resultat av ryckigheter och betydande oförutsägbarhet i det politiska beslutsfattandet.
I Kallinge, är Försvarsmaktens enda sjöoperativa helikoptrar baserade. Helikoptrarna har stor betydelse för effekten av marin strid. Om fartyg och ubåtar måste flytta sin övningsverksamhet från övningsområdena i Hanöbukten till ovan nämnda övningsområden, är konsekvensen att övningar mellan helikoptrar, fartyg och ubåtar i praktiken omöjliggörs på daglig basis. Resultatet är sämre operativ effekt av de marina förbanden.
I Karlskrona ligger varvet Saab Kockums AB. Företaget genomför underhåll och nybyggnation av fartyg för marinen. Efter underhållsinsatser eller nybyggnation genomförs alltid provturer, inledningsvis i FMV senare i marinens regi. Dessa provturer t ex med ubåtar har ett mycket högt skyddsvärde och måste skyddas så långt möjligt från underrättelseinhämtning från främmande makt. Med mindre områden tillgängliga för provtursverksamhet ökar förutsättningarna för främmande makt att inhämta värdefulla underrättelser om de system som svenska skattebetalare har investerat i.
Vindkraftparkens geografiska belägenhet kommer även att störa radarspaning och radiokommunikation med fasta sensorer och radioantenner belägna runt kusten vid Hanöbukten. Sådan störning påverkar negativt Försvarsmaktens förmåga till lägesuppföljning och därmed att operativt leda stridsinsatser och övningar till sjöss.
Det har genom en av företagets kunskapare påståtts att det skulle vara en fördel för Sverige att sjö- och flygstridskrafterna fick lära sig att öva och uppträda i ett område som innehåller en vindkraftpark. Det är rent nonsens! Vindkraftparken kommer att störa alla typer övningar och eventuella stridsinsatser till sjöss. Vi kan inte bjuda en eventuell motståndare på så tydliga självmål på våra fåtaliga försvarssystem.
Krav på bevakning och resurser för skydd av infrastrukturen
Som tidigare nämnts så är avsikten att placera ut ett skyddsvärt infrastrukturobjekt med stor betydelse för elförsörjningen i södra Sverige i havet utanför Listerlandet. Vindkraftparken kommer sannolikt att klassas som ett skyddsobjekt och i likhet med övriga skyddsobjekt i landet, att kräva bevakning och skydd. Ett skyddsobjekt fritt till sjöss kommer därför att kräva en omfattande investering i sjöstridskrafter för dess skydd vid förhöjd beredskap. Omfattande investeringar i sjöstridskrafter är förvisso nödvändiga av en mängd andra skäl men detta skyddsobjekt ökar också kraven på nya skyddsresurser.
Sammanfattning
Vindkraftparken som planeras att anläggas i de västra delarna av Hanöbukten påverkar på ett mycket negativt sätt försvarsmakten möjligheter att öva inom marinen eller tillsammans med flygvapnet och vid behov att genomföra strid mot sjömål i Hanöbukten.
Investeringen i ett skyddsvärt infrastrukturobjekt av stor betydelse för totalförsvaret kommer dessutom att kräva investeringar i nya örlogsfartyg för skyddet av vindkraftparken då placeringen till sjöss gör parken sårbar för yttre påverkan i form av sabotage eller vapenverkan.
Det är Kungl. Örlogsmannasällskapets uppfattning att vindkraftparken i sig är en angelägen infrastruktursatsning, men den föreslagna placeringen i västra Hanöbukten i Försvarsmaktens viktiga övningsområden nära marinbasen i Karlskrona samt flyg- och helikopterbasen i Kallinge, leder sammantaget till allvarliga negativa konsekvenser för Försvarsmakten i dess uppgift att värna rikets frihet och oberoende.
Bo Rask
Akademiens sekreterare