Om Kungliga örlogsmannasällskapet

Kungl. Örlogsmannasällskapet är ett stockholmsbarn från den gustavianska tiden. Dess första sammanträde ägde rum på Skeppsholmen i Långa Raden den 15 november 1771, ungefär elva månader efter det att Gustav III (1746-1792, Kung 1771-1792) bestigit tronen. Något sammanhang mellan dessa båda händelser föreligger knappast. Akademien är närmast en skapelse av frihetstidens nyttobetonade krav på yrkesutbildning och nya pedagogiska idéer.

De unga officerare som stiftade Kungl. Örlogsmannasällskapet var besjälade av en stark vilja att genom vidgade kunskaper och fördjupade studier öka sin yrkesskicklighet och därmed hävda flottans betydelse i den försvarspolitiska debatten. Redan tidigt upptogs akademiska traditioner. En förebild torde ha varit Kungl. Vetenskapsakademiens verksamhet.

Den kände mösspolitikern och snart nog riksrådet Christoffer Falkengréen ivrade kraftigt för att höja sjöofficerarnas utbildning och var därför väl skickad för kallelsen till det nybildade sällskapets hederspreses, den förste i sitt slag.