Historik
Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges äldsta och förmodligen även en världens äldsta militärvetenskapliga samfund – kan snart se tillbaka på en mer än 250-årig verksamhet sedan instiftandet den 15 november 1771 i viceamiral Christoffer Falkengréens bostad Långa Raden 4 på Skeppsholmen.
Akademien instiftades i Stockholm och hade sin verksamhet där under åren 1771 – 1784. År 1777 omorganiserades galärflottan (den skulle därefter tillhöra arméns flotta och med såväl befäl som trupper förenas). Därmed blev ledamöterna efter hand skingrade, dels till Sveaborg dels till örlogsflottans station i Karlskrona. Mot slutet av denna period var akademiens verksamhet mycket begränsad och skulle med stor säkerhet ha avvecklats om inte Otto Henrik Nordensköld fått akademien att fullfölja beslutet att flytta sin verksamhet till Karlskrona.
Den 21 april 1784 höll Kungl. Örlogsmannasällskapet sitt sista sammanträde i Stockholm varvid Nordensköld blev vald till preses.
Den 5 juni 1784 hölls det första sammanträdet i Karlskrona. Vid sammanträdet den 26 juni 1805 lät Gustav IV Adolf (1778-1837, Kung 1792-1809) meddela:
Till Oss haven I underdånigst avgivit berättelse om det i Karlskrona varande Örlogsmanna-Sällskapets uppkomst och tillväxt samt till befrämjande av sällskapets ytterligare förkovran i underdånighet anhållit om Vårt omedelbara nådiga hägn för detsamma samt tillstånd att såsom ett dyrbart vedermäle av detta hägn och beskydd få kalla sig Kungliga Örlogsmannasällskapet, varjämte I till oss överlämnat de stadgar, varom sällskapet vid dess inrättning år 1771 överenskommit, och tillika begärt, att Wi i nåder täcktes tilldela detsamma sådana stadgar, som Wi pröva det efter en ökad vikt och betydelse till framtida efterlevnad hava av nöden. I anledning härav är till Eder Vår nådiga vilja och befallning, att I försäkren detta nyttiga samfund om det nådiga hägn och beskydd, varmed Wi vilja detsamma omfatta, ävensom det Wi tillåta, att det hädanefter får kalla sig Kungl. Örlogsmanna-Sällskapet; viljandes Wi oss framdeles i nåder yttra över de för sällskapet till Vår nådiga prövning inlämnade stadgar.
Stockholms slott den 9 maj 1805
Den 15 november 1821 högtidlighöll Kungl. Örlogsmannasällskapet sitt 50-årsjubileum i ett eget hus i Karlskrona Amiralitetstorget 7 , där akademien än i dag har sitt bibliotek. Genom förnyelse av stadgarna i mitten av 1800-talet ändrades benämningen preses till ordförande. Högsta antalet arbetande (ordinarie) ledamöter utökades successivt från 50 år 1876 till 75 år 1912 och till 100 år 1952.
Kungl. Örlogsmannasällskapet var mycket aktivt i Karlskrona under större delen av 1800-talet även om vissa perioder karaktäriserades av svårigheter av olika slag. Akademien tog många initiativ till utveckling av örlogsflottan och utarbetade många reglementen som överlämnades till myndigheterna i Stockholm. Den var också remissmyndighet åt Kungl. Maj:t. Statsförvaltningens utveckling kring sekelskiftet 1800 – 1900 medförde att arbetet efter hand ändrade karaktär. Sedan flottans stab år 1896 fått en fast organisation, upphörde arbetet med stabsärenden och skrivelser i tjänsteärenden till chefen för sjöförsvarsdepartementet.
Kungl. Örlogsmannasällskapets verksamhet bedrevs fram till mitten av 1950-talet i Karlskrona. De tidigare propåerna om att återflytta delar till Stockholm började då förverkligas. Den grundläggande anledningen till detta var att bereda ett större antal ledamöter tillfälle att deltaga i akademiens sammanträden och verksamhet. Det första sammanträdet ägde rum i Stockholm den 9 februari 1956 i närvaro av Gustav VI Adolf (1882-1973, Kung 1950-1973). Sedan dess har Stockholm blivit den ort varifrån verksamheten leds och där de flesta sammanträden äger rum. En strävan är dock att så långt möjligt årligen hålla minst två sammanträden i Göteborg och två i Karlskrona. Högtidssammanträdena hålls också i dessa städer efter ett rullande schema.