N:r 2 / 2022

Ladda ned »

Andra numret av TiS för 2022 med...

Sida Rubrik Resumé Författare Ämnesområde
130 Meddelanden från KÖMS Protokoll mm KÖMS Sekreterare, Anders Johnson Protokoll
135 Ordföranden har ordet Ledare KÖMS Ordförande Anders Grenstad Ledare
136 Redaktörens spalt Det aktuella numret av TiS presenteras. TiS Redaktör, Bo Rask Litteratur m.m.
139 Kungl. Örlogsmannasällskapet och Marinen 500 år KÖMS aktiviteter i samband med firandet av Marinen 500 år presenteras. Ledamoten Per-Anders Emilson Diverse
141 Ledarskap – behovet av en marin kultur Artikeln, som är den skriftliga versionen av Jonas Källestedts inträdesanförande i KÖMS, argumenterar för behovet av att på ett målmedvetet och genomtänkt sätt utveckla och vårda en marin kultur. Ledamoten Jonas Källestedt Personal, utbildning och marinmedicin
153 Officer – Quo vadis? Artikeln, som är den skriftliga versionen av Fredrik Peedus inträdesanförande i KÖMS, argumenterar för att högre krav måste ställas på morgondagens officersutbildning och på officerarna själva. Genom en sådan utveckling möjliggörs att officerskåren och de enskilda officerarna fås att tänka
kreativt och fatta beslut på osäkra underlag baserat på det egna intellektuella självförtroendet, vilket är nödvändigt för att driva utveckling och förmåga.
Ledamoten Fredrik Peedu Personal, utbildning och marinmedicin
163 Collateral damage for the Baltic region? Författaren ställer sig frågan om hur den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön kan komma att utvecklas i skenet av bl.a. USA:s större fokus på Asien och den skapade "pakten" AUKUS, mellan USA, Storbritannien och Australien. En slutsats som framkommer är att de marina förmågorna kommer att öka i betydelse såväl globalt som regionalt. Generalmajor Mats Engman Strategi, operationer och taktik
165 Vilka slutsatser för den svenska marinen kan vi dra av kriget i Ukraina? Se rubrik. Ledamoten Jonas Hård af Segerstad Strategi, operationer och taktik
173 En maritim strategi för att hålla angriparen utanför landet Författarna argumenterar för att en maritimt fokuserad strategi, vars syfte är att hålla en fiende utanför rikets gränser, bör utformas och genomföras. Författarna visar att en maritim strategi inte bara handlar om marina stridskrafter, utan bygger på agerande i alla domäner – idag: mark, sjö, luft, rymd, cyber samt det elektromagnetiska spektrumet. Det specifika är att den maritima domänen står i centrum – den är det strategiska objektet. Ledamöterna Carl Bergqvist och Lars Wedin Strategi, operationer och taktik
181 Vi behöver en modern nationell säkerhetsstrategi Författaren skisserar hur ett modernaare samhällsförsvar skulle kunna skapas och argumenterar för ett "riktigt" medlemskap i NATO i stället för de samverkansformer som rått under lång tid, vilka inte alla varit fullt ut transparenta och öppna. Ledamoten Magnus Haglund Strategi, operationer och taktik
187 En Maritim Strategi för Sverige Dick Börjesson, CM under åren 1990-94, argumenterar för en utbyggnad av de maritima resurserna samt att vi snarast möjligt utarbetar en maritim strategi som leder till att vi får maximal försvarsförmåga för landet Hedersledamoten Dick Börjesson Strategi, operationer och taktik
191 Säkerhetspolitisk och strategisk utveckling i Sveriges närområde – marina implikationer I artikeln utvecklar författaren utifrån ett marint perspektiv vad en NATO-anslutning av Sverige och Finland skulle innebära. Hedersledamoten Bo Rask Strategi, operationer och taktik
200 Sänkningen av robotkryssaren Moskva En kort artikel kring sänkningen av robotkryssaren Moskva som ställer frågan hur fartyget kunde sjunka och förloras så snabbt efter de erhållna stridsskadorna. Implicit framgår att en bristande skyddstjänstorganisation ombord med mycket stor sannolikhet bidrog till att fartyget sjönk. Ledamoten Jarl Ellsén Maritim Teknik
203 Klart skepp cyberförsvar! Författaren beskriver några av de senare årens större cyberförsvarsövningar och pekar på vilka slutsatser och förslag till åtgärder som krävs för att stärka vår cyberförmåga, såväl den offensiva som den defensiva. Ledamoten Håkan Lindberg Maritim Teknik
207 Fransk sjöofficersutbildning Den franska sjöofficersutbildningen beskrivs. Att notera är att den franska sjökrigsskolan, École Navale, räknas till de franska elitskolorna i likhet med Ecole Polytechnique, Sorbonne Université m.fl. Ledamoten Lars Wedin Personal, utbildning och marinmedicin
212 Six Cornerstones and Beyond “I am not finished”, part one I artikeln beskrivs den relativt nyligen bortgångne professorn Wayne Hughes (verksam vid US Naval Postgratuate School) teser som han framförde i sitt verk "Fleet Tactics", vilekt räknas till en av de stora marina verken. Hughes kallade teserna "hörnpelare" (cornerstones) och hade successivt utvecklat dessa till sex, man han jobbade in i det sista på en eventuell sjunde. Artikeln är skriven av Stephen Benson som är tidigare sjöofficer och numer VD för företaget Littoral Solutions Inc.
Artikeln är uppdelad i två delar och del två återfinns i TiS Nr 3 2022.
Stephen Benson, President Littoral Solutions Inc. Strategi, operationer och taktik
221 China’s Maritime Geopolitics Kinas mycket ambitiösa marina och maritima syften och mål beskrivs. Korresponderande ledamoten Hugues Eudeline Strategi, operationer och taktik
227 Sjömän och amfibiesoldater: Framtidens huvudrollsinnehavare? Författaren går igenom tankar och metoder som beskrivs i boken "Ces Guerres qui nos attendent 2030-2060" (Dessa krig som väntar oss) som är författade av konsortiet "Red Team". Boken är framtagen på uppdrag av den franska försvarsstaben med stöd av forskare, författare och serietecknare ur science fiction-genren. Ledamoten Patrik Selling Strategi, operationer och taktik
232 News from the seas of China and Indo-Pacific Region Se rubrik. Översikten gäller perioden 24 januari-25 mars 2022. Korresponderande ledamoten Hugues Eudeline Strategi, operationer och taktik
Våra vetenskapsgrenar

Vi verkar för vårt syfte inom fyra vetenskapsgrenar, där vi studerar utvecklingen och redovisar förändringar, m.m., inom vetenskapsgrenen årligen.

Läs mer »

Historik

Sveriges och förmodligen även världens äldsta militärvetenskapliga samfund kan se tillbaka på en mer än 200-årig verksamhet.

Läs mer »

Biblioteket

Samlingarna i Karlskrona bedöms ha ett synnerligen stort värde för forskningen inom sjökrigsvetenskap och sjöväsende i allmänhet.

Läs mer »

Tävlingsskrifter

Tävlingsskrift får avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskapen, främst inom de vetenskapsgrenar och fack som akademien tillämpar.

Läs mer »