N:r 3 / 2023
Ladda ned »Tredje utgåvan av TiS för 2023.
| Sida | Rubrik | Resumé | Författare | Ämnesområde |
|---|---|---|---|---|
| 221 | Meddelanden från KÖMS | Protokoll från sammanträden mm | Anders Johnson, KÖMS Sekreterare | Protokoll |
| 225 | C XVI G jubileum 50 år | Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungl. Krigsvetenskapsakademien högtidlighåller H.M. Konungen 50 år som statschef. | Ledamoten Per-Anders Emilson | Diverse |
| 227 | Ordföranden har ordet | Ledare för Nr 3. | Anders Grenstad, KÖMS Ordförande | Ledare |
| 228 | Redaktörens spalt | TiS Nr 3 presenteras av tidningens redaktör. | Bo Rask, TiS Redaktör | Litteratur m.m. |
| 233 | Nordostpassagen och dess potential för Sverige | Artikeln är den skriftliga versionen av Elvir Dzanic inträdesanförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet. I artikeln beskrivs Nordostpassagen och vad den kommer att innebära för världshandeln genom den kortare transportvägen från produktionen i Asien till marknaderna i Europa och vilken roll Sverige och Göteborgs hamn kan få och ta sig i detta. | Ledamoten Elvir Dzanic | Sjöfart m.m. |
| 241 | Sverige i NATO – behov av staber, förberedelser och möjliga uppgifter | Artikeln beskriver behov av staber, förberedelser och möjliga uppgifter inkluderande uppbyggnad av nödvändig infrastruktur. Slutsatsen är att de uppgifter som NATO bedöms komma att tilldela Sverige och Norge i de nya försvarsplanerna är mycket viktiga för alliansens avskräckning och eventuella operationer i gränsområdena mot Ryssland. | Hedersledamoten Bo Rask | Strategi, operationer och taktik |
| 249 | En svensk marin i NATO – nödvändigheten av civilt stöd | I artikeln kommenteras Dick Börjessons artikel i TiS Nr 1/23. Författaren delar de uppfattningar som Börjesson framförde och kompletterar med flera andra tunga argument varför totalförsvaret borde återuppstå och att beslut om detta inte borde få dras i långbänk. Slutsatsen blir att ett svenskt totalförsvar skulle göra NATO alliansen starkare. |
Hedersledamoten Göran Wallén | Strategi, operationer och taktik |
| 253 | Marinen – en oteknisk försvarsgren? | I artikeln argumenterar författaren för att marinen behöver öka den tekniska kompetensen inom officerskåren. Detta bör ske genom utbildning av tekniska officerare vid Karlberg, införande av en modern variant av den i ÄBO tidigare personalkategorin mariningenjör linje g (gymnasieingenjör) som rekryteras från specialistofficerskollektivet samt ett återinförande av en teknisk inriktning på det högre officersprogrammet (HOP) vid FHS. |
Hedersledamoten Thomas Engevall | Personal, utbildning och marinmedicin |
| 264 | Sveriges nya statsisbrytare – Behov, roller och uppgifter | Artikeln är ett referat av från det av akademien organiserade isbrytarseminariet den 9 maj. Sjöfartsverket omsätter för närvarande två isbrytare av Atle-klass men detta bedöms ej räcka för framtida behov. Ett rimligt antagande att det krävs tre medelstora och därutöver minst en ny mindre isbrytare för exempelvis Vänersjöfarten. Därutöver är det viktigt att planera för omsättning av Oden om Sverige har fortsatta ambitioner att stödja polarforskningen. Fartygen bedöms kunna tilldelas ett antal totalförsvarsuppgifter. |
Ledamöterna Niklas Granholm och Mattias Widlund | Sjöfart m.m. |
| 275 | En svensk handelsflotta i krig och kristider? | I artikeln argumenterar författarna för att den försämrade säkerhetssituationen ökar behoven av en säker förnödenhetsförsörjning till det mycket sjöfartsberoende Sverige. Detta beroende visades tydligt under pandemin och de två världskrigen. Den nuvarande lagstiftningen emanerar från det senaste kriget. Författarna argumenterar att med vissa tillägg till existerande lagstiftning, skulle tillgången till svenskflaggat tonnage och svenskt sjöfolk kunna öka vilket skulle förbättra läget. |
Professor Johan Schelin och ledamoten Mattias Widlund | Sjöfart m.m. |
| 289 | Sjökriget i Svarta havet – Russky voyenny korabl, idi na khuy! | Författaren som är Sveriges försvarsattaché i Ukraina beskriver hur viktigt Svarta havet är för Ukrainas spannmålsexport. Sjökriget, som till stor del i medierapporteringen om den pågående konflikten har seglat under radarn, har tydliga strategiska konsekvenser. I artikeln beskrivs hur Ukraina, som saknar sjöstridskrafter, ändå och med framgång har lyckats påverka Ryssland till exempel genom sänkningen av robotkryssaren Moskva och hur små obemannade ytstridsfarkoster framgångsrikt har kunnat bekämpa mål i de ryska basområdena på stora avstånd. | Ledamoten Hans Granlund | Strategi, operationer och taktik |
| 293 | Drönare i Sjökriget | Fölrfattaren argumenterar på samma tema som ledamoten Granlund och skriver initierat hur små obemannade ytstridsfarkoster fungerar tekniskt och om dessas betydande taktiska påverkan på krigshändelserna samt hur det skulle vara möjligt att skydda sig mot sådana attacker i ett basområde. | Ledamoten Jonas Kindgren | Maritim Teknik |
| 297 | Rysslands telekrig mot GNSS – Omvärldsbevakning och hotbild mot marinen | Författaren har, utgående från öppna källor, analyserat hur de Globala Navigationssatellitsystemen (GNSS) används såväl offensivt som defensivt av parterna i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Teknikens fördelar och sårbarheter beskrivs då systemen är beroende av att kunna ta emot GNSS-data via radiosändning från navigationssatelliterna. |
Förvaltare Magnus Thylin | Strategi, operationer och taktik |
| 307 | Patrullroboten i sjökriget | Författaren beskriver de vapensystem som på svenska kallas patrullrobotar (eng. loitering munitions). Slutsatsen är att dessa har stor potential i den marina krigföringen såväl vid amfibieförband som i fartyg då patrullroboten med sina ombordplacerade sensorer och stridsdel under lång tid kan spana av ett område. Vid upptäckt av ett något som ska bekämpas kan patrullroboten då mycket snabbt styras in mot målet. | Ledamoten Håkan Lindberg | Strategi, operationer och taktik |
| 312 | The Genesis and Role of Aircraft Carriers in China’s Geopolitics | Hugues Eudeline, som är en stor kännare av kinesisk sjömakt beskriver Kinas hangarfartygsprogram och drivkrafterna bakom detta. Grunden är att Kina bedömer att det krävs hangarfartyg med tillhörande flygsystem för att kunna utveckla sjömakt på stora avstånd från Kina. Därför utvecklar Kina nu sitt hangarfartygsprogram i snabb takt och man söker successivt anamma den tekniknivå som den amerikanska flottan har. | Korresponderande Ledamoten Hugues Eudeline | Strategi, operationer och taktik |