Utvecklingen i Europa går efter Rysslands militära anfall mot Ukraina mycket fort. Ordinarie ledamöterna Robert Dalsjö och Niklas Granholm, respektive hedersledamoten Michael Zell har skrivit två debatterande artiklar kopplade till säkerhetsläget, vilka kommer att publiceras i Tidskrift i Sjöväsendet.
I ljuset av den snabba utvecklingen har Kungl. Örlogsmannasällskapet gjort ett undantag och väljer att publicera artiklarna redan före tidskriften kommer ut.
Artiklarna finns i sin helhet på länkar nedan, och de båda författarna introducerar sina artiklar så här:
Robert Dalsjö och Niklas Granholm om Europas ödesstund
Det krig som Ryssland sedan 14 dagar bedriver mot Ukraina är historiskt – det markerar det definitiva slutet på den fredliga och optimistiska tidsålder som följde på det kalla kriget och början på en ny tidsperiod, vars karaktär vi ännu inte känner men som ser ut att bli ett nytt kallt krig.
Det krig som nu rasar kommer att bli den nya tidsperiodens formativa kris, liksom Berlinblockaden och Koreakriget formade det kalla kriget. De första två veckorna har Ukraina överraskat med sin inspirerande motståndsvilja och bjudit ett skickligt motstånd ur underläge, medan den ryska armén inte har imponerat. Om Putins soldater går på en rejäl militär bakstöt i Ukraina, eller på allvar kör fast i segt motstånd, kan kanske Ukraina delvis räddas och Putins välde till och med falla – misslyckade krig har lett till revolutioner förr i rysk historia. Men Putin kan också lyckas att brutalt mala ner motståndet, kuva Ukraina och tvinga det tillbaka som en lydstat i Moskvas välde. Eller så kanske västvärlden i slutänden säljer ut Ukrainas frihet för att själv få vara i fred, åtminstone ett tag. Just nu ser det kanske inte ut så, men det skulle ändå kunna bli resultatet om Ryssland vinner militärt och västvärlden lyssnar till de röster som säger att man ska göra upp med Putin om storpolitiken för att få lugn och ro. Slutligen så kan vi inte utesluta att en allt mer isolerad och irrationell Putin väljer att använda kärnvapen för eskalera sig ur ett trångmål, eller för att få västvärlden att hålla sig borta.
I vilket fall är de förändringar som kommer framöver både genomgripande och troligen oåterkalleliga. Det finns ingen väg tillbaka till den lätt idylliska och liberala säkerhetsordning många i västvärlden i det längsta hållit fast vid. Den är nämligen sedan länge stendöd. Anledningen till dödsfallet är att den alltigenom anständiga säkerhetsordning som utformades efter Berlinmurens fall var en vackert-väders-konstruktion där alla länder är med i klubben, förutsätts vilja väl och följa reglerna, och där klubbens medlemmar gemensamt ska straffa regelbrytare. En typ av säkerhetsordning som har större utsikter att fungera och att överleva även i hårt väder är kollektivt försvar, det vill säga där ett antal länder sluter sig samman för gemensamt försvar mot rovgiriga grannar. Det är detta vi nu behöver ställa om till.
Mycket om detta krigs utgång och dess följder är ännu högst osäkert, men två slutsatser verkar säkra. För det första, vi går mot hårda och mörka tider där det gäller för små stater att vara alerta på faror och se om sitt hus. För det andra, en europeisk säkerhetsordning kan antingen innehålla Ryssland som medlem, eller den kan vara anständig och demokratisk, men inte båda samtidigt.
TiS 19-23 2022, Europas ödesstund, R Dalsjö & N Granholm
Hedersledamoten Michael Zell om Samtal med Nato
Den artikel jag redan i julas skrev om det brådskande behovet av att Sverige, med Finland, närmar sig Nato i syfte att få ett ordnat möjligt inträde, har redan besannats.
Det är uppenbart att önsketänkande inte är något man överger i en handvändning. Men för den som ännu tror att allianslöshet gynnar oss, inbjuder serien Georgien 2008, Krim 2014 och i all synnerhet Ukraina 2022 till ett stort mått av oro för vad ett nästkommande steg från Putin kan betyda för ett Sverige utanför en traktatsbunden försvarsgemenskap. Nu än mer påtagligt än när jag skrev artikeln.
Oron är uppenbar, både i tanke och handling. Det finns inte ett campingkök att uppbringa, alla lager av apotekens jodtabletter är slut. Det har bildats facebook-grupper med tips om hur man förbereder sig, att bli en s k ”prepper”. Många familjer planerar för att snabbt flytta från sin storstad till landet, har kontaktat släktingar för ev samboende, de med den möjligheten att flytta utomlands.
Vad statsministern också måste beakta är att hennes bindande vid den alliansfria masten, försvårar och förstorar den ändring som utvecklingen nu ändå tvingar fram. Den retorik som statsministern har byggt upp kring saken, gör den kommande anslutningen till Nato mer dramatisk och utmanande än den hade behövt vara. Såväl i Rysslands ögon, som i vårt eget framtida förhållningssätt till ett Nato-medlemskap. Just det jag ville undvika med min artikel. Det hade kunnat ske genom ett mer långsiktigt resonerande kring Sveriges förhållningssätt i saken och inte en väntan till sista minuten. Som också kan vara för sent.