Sammanträdet ägde rum måndagen den 21 januari 2019 med början klockan 1730 Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona i närvaro av 34 ledamöter och inbjudna gäster. Den öppna delen av sammanträdet startade klockan 1800.
Protokollet finns att ladda ner i sin helhet nedan.
Föreläsning lördag 19 januari 14.00
Kungl. Krigsvetenskapsakadmien deltar tillsammans med Kungl. Örlogsmannasällskapet i en föreläsningsserie med fyra andra kungliga akademier. Temat är kyrkan, konsten och vetenskapen. Serien är fortsättningen på ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv. Föreläsningarna spänner således över så vitt skilda ämnen som kyrkans roll i Försvarsmakten, kyrkor som kosmologiska, rituella och sociala rum, präster- skapet som lantbrukets föregångsmän och orgelkonstens gyllene epok. Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Kungl. Örlogsmannasällskapet (1771), Kungl. Krigsvetenskaps- akademien (1796) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811). Föreläsningarna hålls kl. 14.00 i Konstakademiens Hörsal, Fredsgatan 12, Stockholm (förutom föreläsningen 16 februari som hålls i Gustaf Vasa kyrka, Karlbergsvägen 1–5, Stockholm).
Först ut är KKrVA och KÖMS Lördag 19 januari 2019 kl 14.00 i Konstakademiens Hörsal
VÅR GUD ÄR OSS EN VÄLDIG BORG – KYRKAN OCH FÖRSVARET
Kyrkan och religionen har historiskt spelat en mycket stor roll i de krig som Sverige utkämpat. Och fortsätter även i samtida insatser.
Dagens samhälle skiljer sig dramatiskt åt från ett 1600-talssamhälle präglat av lutheransk ortodoxi. Men moralen på judisk-kristen grund ligger djupt lagrad i vårt medvetande och i vår lagstiftning.
Under 1600-talets krig hade kyrkan, med fält- och fartygspräster vid varje regemente och flottans fartyg, två viktiga uppgifter; truppens själavård och att biträda med att upprätthålla krigstukt och stridsmoral. Prästerna var allestädes närvarande till stöd och hjälp; hemma i socknen, i fältlägren, ombord och i strid. Fältropen var ofta ”Med Guds hjälp”.
Så är det inte idag. Svenska insatser i Mali eller Adenviken sker knappast under de fältropen. Andra, syften, som folkrätten i vid bemärkelse, åberopas som moralisk grund. Men behovet av stöd från kyrkan lever kvar, inte minst påtagligt när ett förband eller fartyg utsätts för förluster. Behovet av reflektion och själavård blir starkt. Därför har varje svensk insats, på marken eller till sjöss, en fältpräst, inte för stridsmoral, nu chefens entydiga ansvar, men väl för att sörja för truppens själavård.
Kungl. Krigsvetenskapsakademiens föredrag kommer att belysa dessa aspekter på kyrkans och religionens roll för anda och moral – från Lützen till Adenviken och Mali.
Göran Frisk, kommendör, ledamot Kungl. Örlogsmannasällskapet
Jan Mörtberg, överste, ledamot Kungl. Krigsvetenskapsakademien
Mona Westerlund Lindberg, sjukhuspräst vid Karolinska universitetssjukhuset
Föranmälan krävs via konstakademien.se
Länk till poster och broschyr finns nedan
KÖMS genomförde studiebesök på Kockums 20181115 i samband med Högtidssammanträdet, några återfinns nedan.
Sammanträdet ägde rum på Sjöhistoriska Museet i Stockholm onsdagen den 28 november 2018 i närvaro av 54 ledamöter och inbjudna gäster.
Protokoll återfinns i pdf-format nedan
Pressmeddelande, Kungl. Örlogsmannasällskapet 16 november 2018
Kungl. Örlogsmannasällskapet belönar och medaljerar
Vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammankomst i Karlskrona den 15 november medaljerades och belönades ett antal förtjänta.
Akademiens medalj i guld utdelas till individ inom eller utom akademien för synnerligen framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Guldmedaljen tilldelades ordinarie ledamöterna Jacob Wallenberg och avgående ordförande Michael Zell.
Akademiens medalj i silver utdelas till individ inom eller utom akademien för framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Silvermedaljen tilldelades ordinarie ledamöterna Peter Bager, och Christer Svensén., professor Lars Ericson Wolke Försvarshögskolan, samt fänrik Jennifer Torstensson Amfibieregementet. Fänrik Torstensson tilldelades även en penningbelöning för goda studieresultat.
Akademiens medalj i brons i Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvars anda utdelas på förslag från respektive förbandschef i marinen till gruppbefäl, soldater och sjömän i marinen som utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap. Bronsmedaljen tilldelades vicekorpral Jonathan Bodén 1. Ubåtsflottiljen, vicekorpral Kevin Nilsson 3. Sjöstridsflottiljen, korpral Fanny Holck Clausén 4. Sjöstridsflottiljen, korpral Erik Axelsson Amfibieregementet, korpral Joel Hedberg Marinbasen och korpral Andreas Lyman skonertdivisionen Sjöstridsskolan.
Akademiens hedersomnämnande och penningbelöning tilldelades kommendörkapten Jonas Forsmark samt överstelöjtnant Claes Berg.
– Mina varma gratulationer till alla synnerligen väl förtjänta medaljörer och belönade. De har alla i olika form verkat för Kungl. Örlogsmannasällskapets syften och ändamål, jag ser fram emot att de fortsatt aktivt verkar för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet säger, Anders Grenstad, nytillträdd ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.
För ytterligare information:
Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se
För koordination och bilder: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se
Besök även: www.koms.se alt följ oss på Twitter
Ett urval bilder återfinns nedan:
Sammanträdet ägde rum torsdagen den 15 november i Sparresalen Östra Prinsgatan 4
Karlskrona, i närvaro av 87 ledamöter och inbjudna gäster. Högtidsmiddagen intogs på
Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 Karlskrona.
Protokollet återfinns som pdf nedan
Sammanträdet ägde rum ombord i s/s Marieholm onsdagen den 17 oktober 2018 i närvaro av 41 ledamöter och inbjudna gäster. Till den öppna delen av sammanträdet hade gäster från Försvarsmakten, Föreningen för Göteborgs Försvar, sjöfartsintresserade organisationer och medlemmar i sjöofficerssällskapet i Göteborg inbjudits att delta.
Diskussionen i Sjöfartstidningen avseende isbrytare finns i denna länk Länk till sjöfartstidningen
Protokollet finns att ladda ner som pdf nedan.
Sammanträdet ägde rum på Sjöhistoriska Museet i Stockholm, i närvaro av 45 ledamöter
onsdagen den 26 september 2018 med början klockan 1730.
Protokollet återfinns i sin helhet nedan.
Sammanträdet ägde rum onsdagen den 22 augusti 2018 på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget
7 i Karlskrona i närvaro av 25 ledamöter och en inbjuden gäst.
Protokollet kan laddas ner i sin helhet nedan.
Ett stort antal skogsbränder härjar i flera delar av landet varav flera är utom kontroll. Det varma vädret gör att brandrisken är extremt hög. Räddningstjänsterna landet runt gör fantastiska insatser, men går på knäna av utmattning. Politiskt käbbel har redan börjat om vilken typ av resurser som bör anskaffas, varför inte genomförda utredningsförslag har implementerats samt anmäls behov av nya analyser och utredningar. Vidare ges svulstiga uttalanden om att vår krisberedskap är god.
Jag har många års erfarenhet från Försvarsmakten i befattningar inom taktisk och operativ stabsverksamhet. Jag har deltagit i ledningen av de militära resurserna som stabschef Ostkustens Marinkommando vid Tyrestabranden 1999 och som Försvarsmaktens operationsledare vid Tsunamin 2004 samt vid stormen Gudrun 2005. Jag påstår att jag har god kunskap om behoven av ledning för att genomföra verksamhet. Nu vill jag ge min syn på bristen på ledning.
Jag påstår att räddningstjänsten som den nu är organiserad, aldrig kommer att effektivt kunna hantera skogsbränder av den omfattning som nu härjar i landet.
Med räddningstjänst avses i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. En kommun är ansvarig för all räddningstjänst utom sex speciella former av räddningstjänst som är statens uttalade ansvar:
All övrig räddningstjänst är den kommunala räddningstjänstens ansvar. Dit hör till exempel skogsbrandsläckning. Varje kommun ska med de förutsättningar som råder i kommunen, göra riskanalyser och sätta upp samt organisera sin räddningstjänst.
Normalt är krisledningen underdimensionerad, dåligt övad och det är vanligt att ledningsstrukturen vid större kriser kommer på plats alldeles för sent. Dålig och senfärdig ledning leder normalt till att resursbehoven underskattas. Man är rädd för kostnaderna. Därför får inte de beslutade åtgärderna den önskade effekten och riskerna ökar för skador på liv, egendom och miljö.
Inom Försvarsmakten talar man om tre olika ledningsnivåer; taktisk, operativ och strategisk. Ledning på dessa nivåer sker samtidigt och parallellt. Högre nivåer informeras av lägre nivå med dagliga lägesrapporter. Stabsorienteringar utnyttjas dagligen för att samtliga befattningshavare i respektive stab ska ha samma lägesbild och förstå chefens prioriteringar.
Den högre nivåns uppgift är att fördela ansvar, tilldela uppgifter och resurser, följa upp läget samt vid behov tillföra ytterligare resurser för att de uppsatta målen ska uppnås.
Översatt till de aktuella bränderna, så bör en kommun där en större brand uppstår omedelbart påbörja släckningsarbetet med sina resurser, orientera aktuell länsstyrelse om läget samt begära stöd med lednings- och ytterligare resurser. Rapporterna bör vara utformade efter standardmallar för att undvika missförstånd och säkerställa att relevanta fakta redovisas. Kommunen ägnar sig åt taktisk ledning av resurserna i brandområdet med en tidshorisont för insatsen om några enstaka dygn.
Länsstyrelsen bör omedelbart upprätta ledningsplats och utse ledningslag för dygnet runt verksamhet. Med tidshorisonten vecka till veckor planeras räddningsinsatsen och görs bedömningar om länets samlade räddningsresurser räcker till. Vidare görs omfallsplanering om de uppsatta målen inte uppnås. Det kan behövas om t ex vädret ändras eller utlovade resurser försenas. Länsstyrelsen genomför operativ ledning innefattande att tillföra länets samlade resurser, att tillföra logistik som mat och vatten till personalen i brandområdet, inkallande av avlösningspersonal, anskaffa förläggningsplatser, tillförsel av drivmedel, reparationer av räddningsmateriel, transporter av personal och materiel inom länet samt att ge direktiv för vägbyggen och brandgator mm. Avlysning av området är också länsstyrelsens uppgift.
Länsstyrelsen rapporterar dagligen enligt standardmall till strategisk nivå på nationell krisledningsplats. Utifrån dessa rapporter beslutas om tillförsel av ytterligare resurser samt görs bedömningar om landets samlade räddningstjänstresurser räcker till. Vidare bedöms om andra myndigheters resurser och ev. internationellt stöd erfordras. Den strategiska ledningen genomförs med tidshorisont veckor till månad (-er).
Vid en väl utvecklad stabstjänst, förstår högre chef vad lägre nivå behöver redan innan den lägre nivån har insett behoven. Stabstjänst är en konstart som måste övas ofta. Det är en dödssynd om högre chef petar i detaljer på lägre nivå.
Tillämpas principerna enligt ovan undviks att de olika nivåerna dubbelarbetar, uppnås stringens i stabsarbetet samt skapas och tillförs resurserna när och där de behövs.
Dagens räddningstjänst bygger på tre principer; ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen. Förenklat, den som har ansvar i normala situationer har motsvarande uppgifter under kriser samt att högre samhällsnivåer i huvudsak har en stödjande roll. Det är som princip rätt, men det duger inte. Det har branden i Västmanland och de nuvarande bränderna visat.
Hur ska en liten kommun kunna leda en stor räddningsinsats som pågår under lång tid och går över flera kommungränser? Vilken av flera likvärdiga kommuner leder vem?
Det är inget annat än en ledningskollaps när länsstyrelserna i Västmanland och Gävleborgs län efter ca en veckas brandbekämpning tar över ledningen. Stödjande roller och samordningsansvar för högre samhällsnivåer i all ära, men bättre är att fördela uppgifter och beslutsmandat. God ledning kräver tydlig ansvarsfördelning. Då säkerställs det att uppgifterna blir utförda även i oklara situationer.
För att kunna utföra god ledning krävs även att stabspersonalen på de olika nivåerna övas genom att dagligen arbeta med ledningsfrågor. Stabstjänst är som alla andra arbeten något som måste övas ofta för att uppnå och vidmakthålla goda kunskaper och färdigheter. Med välövad personal förhindras kaos och ledningen kan på ett effektivt sätt stödja brandbekämparna i skogen.
Mellan insatserna bör länsstyrelserna genomföra ledningsövningar, sköta sina tillsynsuppdrag i kommunerna genom att granska riskbedömningar, planer och räddningstjänstens organisation.
I en transparent organisation är det naturligt att skriva ”Lessons Learned” d.v.s. att efter en insats rapportera det som har varit positivt och negativt under en insats på samtliga ledningsnivåer. Så skapas en lärande organisation som tar tillvara och implementerar erfarenheter från tidigare kriser. Även högre chef måste tåla kritik.
Bo Rask
Kommendör
Sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet
Sveriges Marina Akademi