Kategori: Allmänt

Inlägg som inte handlar om någonting annat än detta allmänna.

Nya ledamöter i Kungl. Örlogsmannasällskapet

Kungl. Örlogsmannasällskapet, en av de kungliga akademierna och instiftat 1771, har valt in nio nya ordinarie ledamöter och en korresponderande ledamot.

Kungl. Örlogsmannasällskapet är en av de kungliga akademierna och en av världens äldsta sjökrigsvetenskapliga akademier. Kungl. Örlogsmannasällskapet instiftades 1771 och har till syfte att följa och aktivt verka för utveckling av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet (sjöfart) i allmänhet. Sällskapets valspråk är: Med förstånd och styrka.

Vid valsammanträdet den 25 september vid Sjöhistoriska Museet invaldes som ordinarie ledamöter överste Patrik Gardesten, kommendörkapten John Timerdahl, teknologie doktor Roger Berg, bibliotekarie Andreas Nilsson, örlogskapten Daniel Pettersson, stabsläkare Johan Linders, överstelöjtnant Fredrik Herlitz, vice verkställande direktör Anders Hermansson och kommendörkapten Mattias Svedin. Som korresponderande ledamot invaldes den finske kommodoren Juha-Pekka Rautava.

De nya ledamöterna kommer att presenteras vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammankomst i Stockholm fredag den 15 november.

– Jag vill hälsa de nya ledamöterna välkomna till Kungl. Örlogsmannasällskapet. Jag ser fram emot goda arbetsinsatser för det maritimas bästa och stärkandet av Sveriges sjöförsvar, säger konteramiral Anders Grenstad, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.

Ledamöterna arbetar aktivt utifrån de vetenskapsgrenar som ledamoten fördelas till. Sällskapets vetenskapsgrenar är I Strategi, operationer och taktik, II Personal, utbildning och marinmedicin, III Maritim teknik och IV Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet.

 

Rösträkning efter balloteringen.

 

KÖMS representerade vid Nordiskt kadettmöte i Kalmar

Nordic Cadet Meeting, NOCA, genomfördes 7 – 11 augusti i Kalmar med Sjöstridsskolan som arrangör. NOCA är ett årligt återkommande arrangemang som inleddes 1948 i Lysekil där kadetter från Danmark, Finland, Norge och Sveriges mariner träffas för att bygga relationer mellan länderna. Under dessa dagar tävlade närmare 300 kadetter mot varandra i olika idrotter under eftermiddagarna medan fokus på förmiddagarna var gemensamma samtal och en möjlighet till kunskapsutbyte.

Nordiska marinkadetter samlade i Kalmar.

Som ordförande i Kungliga Örlogsmannasällskapet deltog amiral Anders Grenstad som huvudtalare och seminarieledare för de seminarier som genomfördes under NOCA i Kalmar. Kadetterna fick inför dagarna i Kalmar läsa en artikel som behandlade de Nordiska länderna i ett globalt säkerhetspolitiskt perspektiv skriven för 10 år sedan som senare skulle diskuteras i grupper, med representation från samtliga länder, hur utvecklingen de senaste åren påverkat uppgifter och fokus för respektive nations marin. Seminarierna inledes med ett anförande av ordföranden för Kungliga Örlogsmannasällskapet som introducerade vad akademien representerar och arbetar med för att sätta ramarna för seminariet utifrån sina egna erfarenheter som bakgrund. Seminarierna avslutades med att kadetterna fick presentera sitt resultat för amiral Grenstad samt skolcheferna från respektive nation med en efterföljande paneldiskussion.

 

 

 

 

Protokoll 20190821

Sammanträdet ägde rum på Sjöofficersmässen i Karlskrona onsdagen den 21 augusti 2019 med början klockan 1730 i närvaro av 30 ledamöter. Protokollet kan laddas hem i sin helhet nedan.

En marin för Sverige – Hur ska marinen bemannas?

En Marin för Sverige

Våren 2018 publicerade Kungl. Örlogsmannasällskapet sin skrift: En Marin för Sverige. Skriften har fått god uppmärksamhet och avhandlades därtill under ett välbesökt seminarium i maj 2018, till vilket såväl deltagare ur de sjömilitära som de politiska kretsarna kunde räknas.

En Marin för Sverige pekar på sjöförsvarets betydelse för att skydda svenska intressen och den svenska marinens viktiga roll i alla konfliktnivåer – från djupaste fred till försvar mot ett väpnat angrepp riktat mot vårt land.

En Marin för Sverige slår fast att den svenska marinen efter decennier av nedskärningar (och i likhet med andra delar av Försvarsmakten och totalförsvaret) är underdimensionerad för de uppgifter den samtidigt förväntas kunna lösa på ostkusten, på sydkusten och kring våra sjöförbindelser på västkusten.

En Marin för Sverige argumenterar för en tredubbling av marinens krigsorganisation. En sådan utökning förutsätter stor materieltillförsel, förstärkning av den marina infrastrukturen och inte minst fler officerare, soldater och sjömän – såväl kontinuerligt tjänstgörande, men också reservpersonal och värnpliktiga. Det ställer också krav på ökat antal civilanställda, till del i krigsförbanden, men främst i de förutsättningsskapande delarna av marinen: skolor, utbildningsstöd, övningsanläggningar, förvaltning, materieltjänst mm.

I denna skrift, som har En Marin för Sverige som utgångspunkt, föreslås hur den framtida marinen ska bemannas och personalförsörjas. I skriften beskrivs hur den större organisationen ser ut, hur inflödet till marinen bör se ut och hur fördelarna med såväl frivillighet som värnplikt ska kunna kombineras för att rekrytera och behålla personal.

De olika personalkategorierna och personalgrupperna beskrivs, inklusive hur reservofficerare bör nyttjas och hur mariningenjörer kan återkomma liksom en tänkt utveckling för den medicinska personalen.

Skriften finns att ladda hem i sin helhet nedan.

Debatten om Flottan och Försvaret, inför försvarsbeslut 2020

Senast den 14 maj 2019 ska försvarsberedningen lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen. Rapporten ska utgöra beslutsunderlag (förhoppningsvis) inför försvarsbeslut 2020. 
Länk: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsberedningen/

Innan beredningen är inlämnad och innan försvarsbeslutet är taget så finns det utrymme att påverka beslutsfattarna i ”rätt riktning”. Nedan finner ni en liten sammanställning över försvarsdebatten i allmänhet men också om flottan och dess fartyg i synnerhet. Märk väl att sammanställningen inte gör något anspråk på att vara komplett. 

Flottan och Marinen behöver nya och flera fartyg, behovet är skriande, samtidigt som vårt kustförsvar är hopplöst litet i dagsläget. En Amfibiebataljon för att försvara 270 mil kust, skrattretande? 

Hoppas beslutsfattarna tar stor hänsyn till detta faktum. 

Viktig och trevlig läsning!  

Läsvärt från Oksanen. 
https://www.helahalsingland.se/artikel/ledare-centerpartistisk/oksanen-spela-inte-sanka-skepp-andersson

”Tredubbla marinen för en säkrare svensk ekonomi.” 
KÖMS förutvarande ordf. Örlogskapten Mikael Zell
DI Debatt 10 januari, 2018.
https://www.di.se/debatt/debatt-tredubbla-marinen-for-en-sakrare-svensk-ekonomi/

”Farligt bygga försvaret på gissningar om sannolikhet”
Anders Brännström, generalmajor, Bo Hugemark, överste Jan Mörtberg, överste, samtliga är ledamöter av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.
SvD debatt, 22 januari, 2018.
Planeringen av Sveriges försvar måste utgå från de reella militära förmågorna hos potentiella angripare – inte från gissningar om sannolikheten för ett angrepp. Sådana bedömningar bör avskaffas i försvarspolitiska sammanhang, skriver tre ledamöter av Kungl Krigsvetenskapsakademien.
https://www.svd.se/farligt-bygga-forsvaret-pa-gissningar-om-sannolikhet

”Glöm inte utrikeshandel i pånyttfött totalförsvar”
Bo G Hall, fil dr, kommerseråd emeritus och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.
SvD debatt, 3 februari, 2018.
https://www.svd.se/glom-inte-utrikeshandel-i-panyttfott-totalforsvar

Kommentar: ”Glöm inte undervattenshotet!”
Emil Svensson, pensionerad kommendör av första graden och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
SvD debatt, 16 februari, 2018.
https://www.svd.se/kommentar-glom-inte-undervattenshotet

”Så här kan försvarsbeslutet 2020 bli”
Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Om att moderaternas försvarspolitiska rapport kan bli plattform för Försvarsberedningens förslag till utformningen av det svenska försvaret 2021-2025.
SvD debatt, 30 juni, 2018.
https://www.svd.se/sa-har-kan-forsvarsbeslutet-2020-bli
 
”Därför behöver vi ha en ”krigsavhållande” förmåga”
Krister Andrén, försvarsanalytiker som tidigare arbetat inom FOI, Försvarsmakten och Regeringskansliet. Han har bl a varit rådgivare till två överbefälhavare. Om att den anorektiska insatsstruktur som bestämdes för femton år sedan fortfarande ligger fast trots all politisk retorik om ett nationellt försvar.
SvD debatt, 24 oktober, 2018.
https://www.svd.se/darfor-behover-vi-en-krigsavhallande-troskelformaga

”Aktiv utrikespolitik kräver starkt försvar”
Stefan Ring, tidigare huvudlärare i strategi vid Försvarshögskolan. Om den oroväckande obalansen mellan idealism och realism.
SvD debatt, 11 november, 2018.
https://www.svd.se/aktiv-utrikespolitik-kraver-starkt-forsvar

”Omräkning av index äter upp ökning av försvarsbudget” 
SvT Nyheter Inrikes, 23 november, 2018.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/omrakning-av-index-ater-upp-okning-av-forsvarsbudget?fbclid=IwAR3FJ8HeZnZoTKg7QL85WxdnxbG7ZQUq66nNh05cer1FxeVcCH8JK_qMy2g

”Det krävs ett tydligt och fast ledarskap på alla nivåer”
Jan Hyllander, om att försvarsreformen är underfinansierad men att genomförandet dessutom präglas av okunskap, ovilja och oförmåga.
SvD Ledare, 21 december, 2018.
https://www.svd.se/det-kravs-ett-tydligt-och-fast-ledarskap-pa-alla-nivaer?fbclid=IwAR3GT-1uAd5d95UIS2Y3PdBu0OKXBH1izdubegWyG7MfeZSCPIfDue_HvBE

”Sverige måste stärka det marina försvaret.”  
Bo Rask, sekreterare KÖMS och kommendör. DI debatt, 7 januari, 2019.
https://www.di.se/debatt/sverige-maste-starka-det-marina-forsvaret/?fbclid=IwAR21cADLjhFsrtkI5a6KgNmcI-wekP7XNE6lnhqFeLRf6Nl-s61g1yFnfRM

”Utan personal blir det inget försvar” 
Carl Bergqvist, om att personalförsörjningen är det svenska försvarets stora ödesfråga.
Svenska Dagbladet, 14 januari, 2019.
https://www.svd.se/utan-personal-blir-det-inget-forsvar?fbclid=IwAR3Ogc52I3FSUiUEZG7_-vS2TIeoDEB0fVvOfvM2bTo3jNVQYQNvngnTLzU

”Sverige behöver en stark marin.”
Jens Nykvist, Konteramiral, Marinchef.
SvD debatt, 16 februari, 2019.
https://www.svd.se/sverige-behover-en-stark-marin?fbclid=IwAR3Q7PxTw8nIfq1IypXUcavwm3_Go7kOBw1oDRTD4SulhlDup1syoko71R4

”Om Sverige ska försvaras måste landet kunna försörjas.” 
Bo Rask, sekreterare KÖMS och kommendör. Om att Försvarsberedningens uteblivna prioritering av nya ytstridsfartyg visar man inte inser att svenskt territorium även omfattar sjöterritoriet.
SvD debatt, 20 februari, 2019.
https://www.svd.se/om-sverige-ska-forsvaras-maste-landet-kunna-forsorjas?fbclid=IwAR1pOwq82aZEQTacbLSeqiZ1ilksI9UrbM8rZq1Jdj96rB2D9D7BEX22cIY

”Kustflottan går åter till Sjöss”
Kommendör Göran Frisk, ledamot KÖMS
Försvar och Säkerhet, 5 mars, 2019.
http://kkrva.se/kustflottan-gar-ater-till-sjoss/

”Därför måste Sverige dubbla Marinen”
Dag Sundström, partner på InterPares och Per Egon Johansson, entreprenör och f.d. statssekreterare.
Om vikten av en stark svensk marin i tider av såväl fred som kris och krig.
SvD debatt, 15 mars, 2019.
https://www.svd.se/darfor-maste-sverige-dubbla-marinen
 

”Med 270 mil kust behöver vi fler än sju ytstridsfartyg”
Niklas Wiklund, försvarsdebattör och fristående krönikör på BLT:s ledarsida. Ledare, Blekinge Läns tidning, 16 mars 2019.
http://www.blt.se/ledare/med-270-mil-kust-behover-vi-fler-an-sju-ytstridsfartyg/?fbclid=IwAR1iHBY87t7xL0JevBei2yb03lokVPV2EPVVhZmzO05gki9CCap8Ilxds2U

”Sjöfartsskydd – för att samhället ska fortsätta fungera”
Försvarsmaktens hemsida, 19 mars, 2019.
Samhället är helt beroende av att handelsfartygstrafiken fungerar utan friktioner. Blir det avbrott i tillförseln av varor och drivmedel tar det inte många dagar innan det påverkar vårt samhälle. Delar av marinen genomför denna vecka en övning i skyddet av den civila fartygstrafiken till och från Sveriges viktigaste hamn.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/03/sjofartskydd-for-att-samhallet-ska-fortsatta-fungera/?fbclid=IwAR0qetXUt03mq04SqcceXft07P-L8G_iFuYjqiSz72atTptoCVBpadlGN9A

”1 000 soldater deltar i marin beredskapsövning på Västkusten”
SvT Väst – nyheter, 16 mars, 2019.
Under helgen kommer runt 1000 soldater och 35 fartyg genomföra en stor beredskapsövning på Västkusten. Anledningen är ett osäkert säkerhetsläge tillsammans med Göteborgs hamn centrala roll för hela den svenska handeln.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/stor-marin-beredskapsovning-pa-vastkusten?fbclid=IwAR2NcDiqeV9L4cThpArfl9oFsY53NjkoqGZcPjU0N2ORkKxq-lL3YYAX5oo
 
”Så snabbt börjar Sverige svälta”
Adam Cwejman, journalist och skribent.
Göteborgs Posten, ledare. 24 mars, 2019.
Stänger Göteborgs hamn så tar mat och drivmedel i Sverige slut efter en vecka. Därför behövs såväl större permanent marin närvaro som ordentliga matlager.
https://www.gp.se/ledare/s%C3%A5-snabbt-b%C3%B6rjar-sverige-sv%C3%A4lta-1.14141612

”Marinen riskerar halka efter – behövs nya korvetter”
SvD Nyheter, lördag 13 april, 2019.
– Det vore olyckligt om man skulle ställa försvarsgrenarna mot varandra, säger ÖB i en SvD-intervju.
https://www.svd.se/ob-marinen-riskerar-halka-efter–behovs-nya-korvetter?fbclid=IwAR3GVInCTwaHsEa30UUjf4ftTTwQsqZ8ySEdcvHzI_w83tetRAOwPRQm6_w

Protokoll 20190410

Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska museets hörsal onsdagen den 10 april 2019 med början klockan 1730 i närvaro av 39 ledamöter. Sammanträdet var slutet d.v.s. endast KÖMS ledamöter var välkomna att delta i sammanträdet. 

Sammanträdet avslutades med en gemensam middag för ledamöterna. 

Protokoll 20190320

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 20 mars 2019 med början klockan 1730 ombord i s/s Marieholm i Göteborg i närvaro av 32 ledamöter och inbjudna gäster. Den öppna delen av sammanträdet startade klockan 1800. 

Till sammanträdet hade inbjudits gäster från Försvarsmakten, organisationer med intresse för sjöfart, Föreningen för Göteborgs Försvar samt medlemmar i Sjöofficerssällskapet i Göteborg. 

Protokoll 2019-03-20

Sammanträdet äger rum onsdagen den 20 mars 2019 med början klockan 1730 ombord i s/s Marieholm i Göteborg i närvaro av 32 ledamöter och inbjudna gäster.