Vår franska systerakademi Académie de marine ger regelbundet ut ett nyhetsbrev, vilket bifogas här.
Utöver nyhetsbrevet har akademien också publicerat en läsvärd artikel av den tidigare franske marinchefen Alain Oudot de Dainville, som beskriver situationen i Röda havet och Bab-el-Mandeb.
En av de mest produktiva ledamöterna är utan tvekan Lars Wedin. Den 25 april håller European Rim Policy and Investment Council (ERPIC) ett webbseminarium kring hans senaste bok Strategic Thoughts and Other Delusions.
Seminariet hålls 25 april, kl 14-15 och nås via denna länk: https://us02web.zoom.us/j/88083749061?pwd=SGJyQVh0bTVVb25VVUFqWGJQeVYvZz09
Kod för att ansluta: 513243
Mer information finns i kalendariet.
Redan 1927 startade fartygsuttagningskommissionens sitt arbete med att inventera och krigsplacera civila fartyg för totalförsvarets behov i tider av krig eller krigsfara. Som så mycket annat i totalförsvaret lades den ned i början av 2000-talet. Dess då sista ordförande var ordinarie ledamoten av KÖMS, kommendör Christer Nordling.
Nu har kommissionens arbete återupptagits! Läs mer om detta i sjöfartstidningens reportage HÄR.
Trafikverkets chefsstrateg Rikard Engström har haft regeringens uppdrag att bland annat analysera om det finns skäl att avskaffa stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. I direktiven har också ingått att föreslå finansiering för utgiftsdrivande eller skatteintäktsminskande förslag.
Kungl. Örlogsmannasällskapet har lämnat ett remissvar med anledning av Rikard Engströms utredning ”Vågade skatter”. I yttrandet framhålls att Sverige i transportgeografiskt hänseende närmast är att jämställa med en ö. Totalförsvarets tillgång till viss kritisk fartygskapacitet, med svensk flagg, vid kris och krig är således avgörande för landets motståndskraft och förmågan att klara stora samhällspåfrestningar.
Mot den bakgrund är det mycket angeläget med näringspolitiska åtgärder som kan leda till en ökad tillgång till fartygskapacitet som är kritisk för totalförsvaret. Kungl. Örlogsmannasällskapet ställer sig därför i stort positiv till de åtgärder som föreslås i promemorian.
Kungl. Örlogsmannasällskapet tillstyrker utredarens förslag att stämpelskatten för beviljande av ansökan om inteckning i skepp avskaffas. En sådan åtgärd skulle vara ändamålsenlig för att bromsa fortsatt utflaggning och främja ökad inflaggning.
I yttrandet påpekas även att det finns behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa landets sjötransportkapacitet i kris, krigsfara och krig. En heltäckande lösning inom området förutsätter dels en sammanhållen maritim strategi, dels att flera andra områden ses över. Det gäller bland annat förmågan till sjötransport- och sjötrafikledning samt tillämpningen av de så kallade tillståndslagarna.
Yttrandet i sin helhet kan läsas här: Kungl. Örlogsmannasällskapet remissvar Vågade skatter.
Trafikverkets promemoria kan läsas här.
I syfte att öka KÖMS tillgänglighet för ledamöter, läsare och debattörer inom vårt område startas en blogg from 1 mars 2024. Den ska ses som ett komplement till vår utmärkta Tidskrift i Sjöväsendet (TiS) som fortsätter att utvecklas. TiS publiceras med ca fem nummer årligen. I bloggen kan vi lättare följa med i aktuell händelseutveckling och få en interaktiv debatt där ledamöter och läsare kan mötas, inspirera, ventilera och nyskapa.
Odd Werin, Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande
Kungl. Örlogsmannasällskapet är nära knutet flera liknande akademier och samfund i Europa, däribland franska Académie de Marine, som regelbundet delar med sig av sina nyhetsbrev.
Brevet från december 2023 (engelsk version) bifogas för läsning nedan!
Den 1 januari varje år träder ofta flera nya lagar och förordningar i kraft. I år märks en förordning inom det sjömilitära området: Förordning (2023:623) om sjöminering. Den reglerar vem som i fredstid får besluta om att lägga ut sjöminor på svenskt sjöterritorium och skiljer sig inte särskilt mycket från den generalorder från 1967 som den ersätter, men att det kommer ut en ny förordning är ett tecken på att förmågan åter har kommit i fokus och att sjöminornas betydelsen för försvaret av Sverige åter är tydlig.
I korthet gäller – fortfarande – att Försvarsmakten får lägga ut kontrollerbara sjöminor i fredstid, men okontrollerbara minor endast i höjd beredskap eller efter regeringsbeslut. Förordningen pekar emellertid ut att Försvarsmakten i brådskande fall kan besluta om att lägga ut okontrollerbara sjöminor om regeringens tillstånd inte hinner inhämtas.
En F80-mina förbereds för att fällas från en Visbykorvett. Foto: Försvarsmakten.
Läs förordningen HÄR
Kungl. Örlogsmannasällskapet har ingett två yttranden över remisser från Regeringskansliet.
Modell för försörjningsberedskap
Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen har redovisat sin analys och lämnat förslag i betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap. Den särskilda utredaren Birgitta Böhlin har haft regeringens uppdrag att analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen samt utreda principer och former för finansiering av samhällets försörjningsberedskap.
Kungl. Örlogsmannasällskapet välkomnar utredningen och ambitionerna att samordna försörjningsberedskapen på nationell nivå. Det är av stor vikt att beredskapsåtgärderna bygger på en analys av landets samlade behov av försörjningskritiska varor och tjänster.
I remissvaret framhålls bland annat att sjöfarten som transportslag har en särställning för landets försörjningsberedskap. Av importens och exportens totala transportvolym går ca 90 procent på köl, vilket understryker den strategiska betydelsen som sjöfarten har för samhällsekonomin och landets möjligheter att fungera.
Länk till remissvaret i sin helhet
Akademien tillstyrker flexibla behörighetsregler
I en departementspromemoria föreslås bland annat att dagens krav på 36 månaders däckstjänstgöring ska kunna ersättas med handledd fartygsförlagd utbildning för att fa? behörigheten fartygsbefäl klass VII.
Kungl. Örlogsmannasällskapet tillstyrker förslaget eftersom det får antas leda till att fler sjöbefäl kan arbeta i svensk sjöfart. Detta är inte minst är angeläget ur ett beredskapsperspektiv.
Länk till remissvaret i sin helhet
I år har Kung Carl XVI Gustaf suttit 50 år på Sveriges tron – längre än någon svensk monark tidigare. I ett gemensamt arrangemang högtidlighöll Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungl. Krigsvetenskapsakademien jubileet i Karlskrona.
H.M Konungen och H.K.H Prins Carl Philip i Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek.
Kungen och Prins Carl Philip är förste hedersledamöter i Kungl. Örlogsmannasällskapet och besökte under dagen även Saab-Kockums i Karlskrona, där bland annat Sveriges två nya ubåtar byggs. Därefter hälsade Marinbaschefen, kommendör Fredrik Edwardsson, de två kungligheterna välkomna till ett seminarium med temat Sveriges roll inom ramen för Natos avskräckning – fokus till Östersjöområdet.
Seminariet modererades av Anna Wieslander, som är generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen. Ett hundratal åskådare följde seminariet på plats och kunde även lyssna till Marinens musikkårs inslag under seminariets gång.
Seminarium i Sparresalen i Karlskrona. Från vänster: Mats Helgesson, Björn Körlof, Anna Wieslander, Sverker Göranson, Katarina Engberg och Per Edling. (Foto: Försvarsmakten/Carolina Lorentzson Nilsson).
Efter seminariet åts lunch på Sjöofficersmässen där H.M. Konungen höll ett tal till akademierna och de närvarande:
(det talade ordet gäller)
Fru landshövding,
Ordförande för Kungliga Örlogsmannasällskapet,
Styresman för Kungliga Krigsvetenskapsakademien,
Ledamöter,
Mina damer och herrar
Till att börja med ett stort tack för dagens seminarium.
Det har gett oss en god inblick i våra framtida utmaningar. Både säkerhetspolitiskt, militärt, civilt och tekniskt.
Kungliga Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien bildades under 1700-talet andra hälft och har en anrik historia som sträcker sig mer än 200 år bakåt i tiden. Ni är och har varit viktiga och oberoende institutioner i vårt samhälle.
Vi firar i år att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev en fri och självständig nation. Och det har gått 50 år – ett halvt sekel – sedan jag efterträdde min farfar som Sveriges konung.
Jag ska vara försiktig med att göra en analys av de senaste 500 årens utveckling, men låt mig påminna om något av det som hänt de senaste 50 åren.
Vi har haft flera dramatiska händelser som påverkat vårt land och vår värld. Grundstötningen av ubåten U 137 här i Karlskrona skärgård 1981. Historiska veckor som inte lämnade någon oberörd.
1989 föll Berlinmuren, den kanske främsta symbolen för det kalla kriget och sedan återförenades Tyskland. 1991 upplöstes Warszawapakten och Sovjetunionen. Några årtionden senare återkommer ett aggressivare och revanschlystet Ryssland och förändrar den säkerhetspolitiska spelplanen genom sitt militära agerande i närområdet. Först 2008 i Georgien och 2014 i Ukraina med olaglig annektering av Krim. 2022 anföll Ryssland Ukraina med en fullskalig invasion.
Till detta kommer den senaste tragiska utvecklingen i Mellanöstern efter Hamas fruktansvärda terroristattacker mot civila i Israel. Vi ser förfärande bilder från Gaza där det mänskliga lidandet är stort. Israel har självklart rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt. Skyddet av alla civila måste i alla tider iakttagas och säkerställas. Den internationella humanitära rätten måste respekteras under alla omständigheter.
Alla dessa skeenden påverkar oss och hela vår omvärld.
Flera av dessa händelser har kommit hastigt – och mitt i skeendena behövs eftertanke och förståelse och också tankar om en väg framåt.
Genom ert arbete, kunskap och analyser kan perspektiven vidgas och det kan göra att vi tidigt, innan gnistan tänds, förstår vad som sker och vara mer förberedd på dess utveckling i tid.
En del av ert bidrag till den konstruktiva samhällsdebatten sker genom forskning, studieprojekt, insiktsfulla artiklar i era egna tidskrifter. Men också genom föreläsningar och seminarier. Det har vi verkligen fått bevis på idag.
Stort tack för ert viktiga bidrag!
Mer från besöket finns att läsa på Kungahusets webbsida: LÄNK
Flera bilder från firandet finns i bildarkivet: LÄNK