Kungl. Örlogsmannasällskapet

I södra Stilla havet, öster om Australien ligger den franska ögruppen Nya Kaledonien, ett s.k. utomeuropeiskt franskt territorium med bland annat en ubåtsbas och ett stort sjöterritorium. Korresponderande ledamoten Eudeline beskriver i en artikel i Le Figaro hur Kina söker inflytande över ögruppen, som strax ska rösta om en eventuell självständighet från Frankrike.

Läs artikeln på Le Figaros sida: https://www.lefigaro.fr/vox/politique/la-chine-convoite-la-nouvelle-caledonie-20211202

Eller här: KL Hugues Eudeline Nya Kaledonien

Vid Kungl. Örlogsmannasällskapets 250:e högtidssammanträde på Kungl. Musikaliska Akademien medaljerades och belönades ett antal förtjänta.

Akademiens medalj i guld utdelas till individ inom eller utom akademien för synnerligen framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Guldmedaljen tilldelades ordinarie ledamöterna Lars Wedin och Per-Anders Emilson samt hedersledamoten Bo Rask.

Guld- och silvermedaljörerna

Akademiens medalj i silver utdelas till individ inom eller utom akademien för framstående gärningar inom akademiens ansvarsområde. Silvermedaljen tilldelades ordinarie ledamoten Andreas Hansson.

Akademiens medalj i brons i Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvars anda utdelas på förslag från marinens förbandschefer till gruppbefäl, soldater och sjömän  som utmärkt sig för framstående duglighet och föredömligt kamratskap. Bronsmedaljen tilldelades korpral Hanna Håkansson Marinstaben, furir Tobias Johansson 1. ubåtsflottiljen, menig 2. Emil Svensson 3. sjöstridsflottiljen, menig 2. Clara Berg 4. sjöstridsflottiljen, korpral Anna Brelin Amfibieregementet, furir Erik Eriksson Marinbasen och korpral Fredric Oxelgren Sjöstridsskolan.

Av de soldater och sjömän som medaljerades hade hälften redan blivit kadetter

Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvar instiftade för över hundra år sedan en medalj som skulle tilldelas särskilt förtjänta värnpliktiga vid flottan. Sedan förbundet upphörde 1976 har Kungl. Örlogsmannasällskapet delat ut medaljen. Vid instiftandet bekände sig förbundet till de s.k nystavarna och valde därför att skriva ordet som vi känner som ”erkänsla” med en med ljudnära stavning, som emellertid aldrig fick brett genomslag. Stavningen lever av tradition kvar på medaljen.

Fänrik Emil Ankerst tilldelades penningbelöning och akademiens hedersomnämnande för sin uppsats på Militärhögskolan på ämnet ”MILITÄR-PRIVAT OUTSOURCING I GRÅZONEN: En kartläggning av gråzonsproblematik kring nyttjande av privata rederier för sjöburen transportlogistik inom Försvarsmakten.”

Fänrik Ankerst gratuleras av Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande

– Gratulerar alla förtjänta medaljörer och belönade. De har alla agerat för och i enlighet med Kungl. Örlogsmannasällskapets syften och ändamål på ett föredömligt sätt, säger Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande konteramiral Anders Grenstad.

Protokoll högtidsammanträdet nov 2021

Måndagen den 15 november höll Kungl. Örlogsmannasällskapets sitt 250:e högtidssammanträde på Kungl. Musikaliska Akademien följt av jubileumsmiddag på Grand Hôtel i närvaro av Kungaparet. Kungl. Örlogsmannasällskapet, Sveriges Marina Akademi, är en av de tio kungliga akademierna och instiftades i  Stockholm 15 november 1771.

Anders Grenstad, ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet och sekreterare Bo Rask ledde högtidssammanträdet som innehöll traditionsenliga förhandlingar och utdelande av belöningar. Marinens Musikkår underhöll under hela sammanträdet liksom senare under jubileumsmiddagen. Högtidsanförandet hölls av hedersledamoten konteramiral  Claes Tornberg.

Vid sammanträdet installerades de nya ordinarie ledamöterna kommendör Jonas Källestedt, kommendör Fredrik Peedu, kommendörkapten John Theander, överste Anders Åkermark, kommendörkapten Patrik Mattsson och örlogskapten Jonas Kindgren samt korresponderande ledamoten kommendör Anders Friis. Direktör Jacob Wallenberg, ambassadör Marie Jacobsson och kommendör Bo Rask installerades som hedersledamöter.

Kungaparet hedrade jubileumsmiddagen med sin närvaro. De 307 närvarande gäster fick förutom middagen underhållning av Marinens Musikkår, skådespelaren Andreas T Olsson och tenorsolist Tomas Lind.

– Vi har under jubileumsåret genomfört evenemang och verksamhet i Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Programmet har varit omfattande och jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla inblandade i planering och genomförande, ni har alla väsentligt bidragit till att det blivit en sådan framgång, säger Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande konteramiral Anders Grenstad.

Fler bilder från högtidssammanträdet och jubileumsaktiviteterna går att se HÄR

Protokoll från högtidssammanträdet 15 november 2021

Kungl. Örlogsmannasällskapet firar 250 år och i likhet med 200-årsjubileet 1971 ger akademien ut en jubileumsbok. I dag uppmärksammades detta vid en bokrelease på Sjöhistoriska museet, där akademiens ledning, medförfattarna till bokens olika delar och inbjudna gäster deltog

Hedersledamoten Thomas Engevall har hållit ihop projektet att ta fram en jubileumsbok, och var tillsammans med ordföranden och alla medverkande stolt och glad över resultatet.

Boken innehåller redogörelser för akademiens och marinens utveckling under de senaste 50 åren, men även tillbakablickar ända till 1771 – när Örlogsmannasällskapet bildades. Ett urval av de bästa artiklarna sedan Tidskrift i Sjöväsendet (TiS) började ges ut 1835 ingår som en intressant historisk tillbakablick.

Ledamoten Per Edling, hedersledamoten och jubileumsbokens redaktör Thomas Engevall med ledamoten Lars Wedin, som sammanställt höjdpunkterna ur nära 200 år av TiS-artiklar

Ledamoten Hans-Lennart Olsson introducerar sitt kapitel om akademiens bildande 1771

För jubileumsåret 2021 ges inte bara en jubileumsbok ut som täcker åren 1971-2021, utan även en specialutgåva till TiS, med ett urval av de främsta artiklarna 1835-1971. Urvalet är gjort av redaktören, ordinarie ledamoten Lars Wedin.

TiS – en historia

Marin forskning och teknikutveckling var temat på  nytt symposium under jubileumsveckan

Kungl. Örlogsmannasällskapet genomförde onsdag den 10 november ett ytterligare
symposium under jubileumsveckan i Stockholm. Nu på IVA under rubriken: ”Marin forskning och teknikutveckling”.

Ordförande Anders Grenstad inledningstalade och introducerade moderator Odd Werin.

Inledningstal hölls av Richard Strid från Försvarsmakten och Sara Mazur, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Därefter följde presentationer och paneldebatt:

Under rubriken ”Omvärldsuppfattning” talade Rolf Ragnarsson, FOI, kring radarutvecklingen inom forskningen. Fredrik Johansson, FOI, presenterade Artificiell Intelligens för försvar och säkerhet och Fredrik Wising kring marin radarutveckling och dess applikationer.

I blocket ”Verkan” talade Patrik Selling, BAE Bofors kring marin verkan och teknologier och system i framtiden, Martin Hagström, FOI, presenterade verkansdelen och hypersonics, Björn Bengtsson, Saab Dynamics kring robotar.

Kring ”Farkostteknik” talade Hans Wicklander, Saab Kockums kring obemannade farkoster och utvecklingstrender och Lennart Bosser, FOI kring ubåts- och örlogsfartygsutveckling.

Thomas Engevall informerade under programpunkten ”Införande av ny teknik” och hur omsätta ny teknik till marin förmåga.

Symposiet avslutades med att moderatorn Odd Werin ledde en diskussion med talare och publik och samtliga avtackades av ordförande Anders Grenstad.

Den 11 november, på första världskrigets vapenstilleståndsdag, höll Kungl. Örlogsmannasällskapet en marinkonferens på Medelhavsmuseet.

Ordförande Anders Grenstad inledningstalade och introducerade moderator Niklas Granholm. Akademiens sekreterare Bo Rask presenterade slutsatser i akademiens tidigare arbete från ”En Marin för Sverige” och kommenterade försvarsbeslutet 2020.

Ledamoten Peter Thomsson gav en presentation kring ”Havets betydelse för försörjningen”.

Ledamoten Per Edling talade kring den strategiska betydelse av väst- och sydkusten, säker sjöfart och hur Sverige påverkas vid risk och kris och hur det skall mötas.

Per Kartvedt Sjømilitære Samfund, Norge, redovisade ett maritimt perspektiv på Västerhavet, Skagerak, Kattegat och Östersjöutloppen.

Ledamoten Robert Dalsjö. Var finns det operativa och strategiska sammanhanget? Ledamoten betonade vikten av öppen och prestigelös debatt för att skapa innovation och förmåga.

Moderator Niklas Granholm ledde diskussioner kring varje presentation samt vid avslutande paneldebatt.

Ordförande Anders Grenstad tackade talarna och summerade Marinkonferensen och det jubileumsprogram som genomförts under veckan.

Ledamoten Peter Thomsson, Björn von Sydow och ledamoten Niklas Granholm

Ledamöterna P-A Emilson, Bo Rask, Marie Jacobsson, Per Edling och akademiens ordförande Anders Grenstad på Medelhavsmuseet.

Paneldiskussion

Under tisdagseftermiddagen hölls den andra av jubileumsveckans aktiviteter som fokuserade på personalförsörjning. Ett sextiotal personer samlades på Militärhögskolan Karlberg och lyssnade till föredrag och diskussioner inom tre områden:

• • Officersutbildningen, med inledningsanförande av ledamoten Anders Enström, som är ställföreträdande chef för Sjöstridsskolan, följt av en paneldiskussion med kadetter ur inneliggande officersprogram, yngre kadettofficerare som tjänstgör vid Militärhögskolan och överstelöjtnant Rickard Åström från Högkvarterets utbildningssektion. Ämnen som diskuterades var hur den gemensamma utbildningen påverkar marinens behov, kadetternas erfarenhet inför utbildningen och de yngre officerarnas uppfattning några år in i officersyrket.
  • Reservofficerssystemet med inledning av RO/örlogskapten Johan Hamnegård, som också är ordförande i Svenska flottans reservofficersförbund. Här blottlades hur ett en gång mycket välfungerande system fallit i träda under den tid av knapphet som marinen och hela Försvarsmakten lidit av. I panelen såväl nyblivna som mångåriga reservofficerare och Högkvarteret. Diskussionen rörde sig mycket om frågan hur detta ska kunna återtas. och bred enighet rådde om att tydlighet och systematik är en förutsättning. Försvarsmaktens växande krigsorganisation kommer att ha ett stort behov av reservofficerare.
  • Mariningenjörssystemet introducerades av ledamoten och mariningenjören Mattias Svedin som delvis tecknade en bild som påminde om den i det förra delseminariet. Något som fallit i glömska och det har bara utbildats enstaka de senaste åren. Att marinen, Försvarsmakten (och andra myndigheter!) behöver mariningenjörer och varför det är något annat än officerare i teknisk tjänst, beskrev tydligt och med referenser ända tillbaka till en annan jubilar: F.H. af Chapman.  I diskussionen framkom bland annat att det bör finnas flera vägar till att bli mariningenjör – d.v.s. samtidigt officer och civilingenjör –  och även här efterlystes tydlighet i systemet. Det synes inte finnas några formella hinder, utan problemet och dess lösning ligger i våra egna händer.

Kungl. Örlogsmannasällskapet gav 2019 ut Hur ska marinen bemannas. En marin för Sverige – om personalförsörjningen  där akademiens syn i många av dessa frågor presenteras.

Diskussionerna fortsatte i pauserna

Publiken ställer frågor

Moderatorer var ledamöterna Mikael Brännvall och Jonas Hård af Segerstad