Rysslands sjökrig mot Ukraina

Ordinarie ledamoten Niklas Granholm skriver om den ibland bortglömda marina dimensionen av Rysslands krig mot Ukraina. Läs artikeln i sin helhet här:

Rysslands sjökrig mot Ukraina. Niklas Granholm

Rysslands krig mot Ukraina – ett landkrig med en strategisk sjöfront
Rysslands krig mot Ukraina domineras av landdomänen. Den långa landgränsen mot Ryssland och Belarus lägger en tyngdpunkt i landdomänen. Moderna krig har ett överflöd av sensorer som gör att vi får se valda delar av kriget utspelas nästan i realtid. Hjälmkameror, drönare och mobilkameror genererar stora mängder bildmaterial på taktisk och stridsteknisk nivå. Våra föreställningar om krigets förlopp, hur och vad vi diskuterar, ger därför ett naturligt fokus på striderna på land.

Men Rysslands krig mot Ukraina har dessutom en tydlig sjöfront. Ukrainas kust mot Svarta havet spelar en central roll i kriget, men sjödomänen ges mindre uppmärksamhet än landdomänen. En bidragande orsak till det är att det tycks råda en slags sjöblindhet som gör att vårt eget beroende av havet, dess roll och vad som händer där ofta glöms bort, underskattats eller missförstås. Sensorer finns även till havs, men visar oftast gryniga bilder av fartygssiluetter på långt håll. Havet är stort och det som nu pågår i Svarta havet ligger utom synhåll och är svårt att förstå och ta till sig. Den mänskliga dimensionen av kriget till havs når inte fram på samma tydliga sätt som för kriget på land.

Det är ett märkligt förhållande då Ukrainas beroende, liksom Sveriges, av säker sjöburen handel och försvaret av sjö- och landterritoriet är starkt för sin överlevnad som fri nation.

 

 

 

 

 

 

 

Reflektioner om den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde

Hedersledamoten och Kungl. Örlogsmannasällskapets redaktör Bo Rask resonerar i detta särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet om hur den säkerhetspolitiska utvecklingen och Sveriges förestående medlemskap i Nato kommer att påverka framtiden.

Artikeln är ett särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet nr 2, 2022. Läses på länken nedan.

Redaktionell anmärkning: Sedan artikeln publicerades har Sverige lämnat en ansökan om medlemskap i Nato.

 

TiS 191-199 2022, Säkerhetspolitisk utveckling, HL Bo Rask

 

 

 

 

 

 

 

Flottans musik – en marin kulturbärare

Kungl. Örlogsmannasällskapets 250-årsjubileumsfirande inleddes med ett musikseminarium i minneshallen på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Ledamoten och musikdirektören Andreas Hanson talade om musikens betydelse för Flottan och dirigerade en oktett ur Marinens Musikkår som framförde allt från örlogssignaler till shanties.

Lyssna på konserten och se bilder här!

Musikdirektören, ledamoten Andreas Hanson.

Musikseminariet var också KÖMS bidrag till seminarieserien ”Akademierna och musiken” som startades på initiativ av Kungl. Musikaliska akademien. Samtliga tio Kungliga akademier har deltagit i seminarieserien som också var en del av Kungl. Musikaliska akademiens 250-årsjubileum. Hanson inledde med musik av George Fredrik Ringvall – Med örlogsmän. Därefter följde exempel på kommunikationssignaler med – signalhorn, trumma och skepparpipa. Signaler som – ”Uppställning” – ”Ligg på årorna” – ”Lätta” – ”Ankra” – ”Res masterna” och ”Fäll masterna”; de två senare ur Hornsignaler för skärgårdsfartyg 1836, framfördes. Seminariet fortsatte med musik av Mouret – Rondeau tätt följt av Svensksundsmarschen. Orkestern spelade vidare ett arrangemang av Mozart – Marsch ur Trollflöjten och Giuseppe Verdis Triumfmarsch ur Aida, som mottogs med stora applåder, liksom även Cole Porters Night and Day. Hade det inte varit rådande coronarestriktioner så hade det säker uppstått spontandans när Night and Day spelades.

Hanson visade också på musikens betydelse i nutid och spelade Without You av Avicii. Traditionsenligt så avslutades musikseminariet med Ernst Urbach – Kungl. Flottans defileringsmarsch och Karlskrona Örlogsstations chefsmarsch av Wictor Widqvist. Andreas Hansons inlevelse och engagemang uppskattades mycket av åhörarna!

Länk till en ljudupptagning från seminariet

 

 

 

 

Text: Per-Anders Emilson, projektledare KÖMS 250 år.

Kungl. Örlogsmannasällskapet högtidlighåller firandet av Marinen 500 år

Kungl. Örlogsmannasällskapet  – Sveriges marina akademi – bidrog till firandet av Marinen 500 år med seminariet ”Försvaret av Sverige börjar till sjöss”, som hölls 5 juni 2022 på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Hedersgäst och föreläsare var ordinarie ledamoten och marinchefen, konteramiral Ewa Skoog Haslum.

Seminariet arrangerades av KÖMS vetenskapsgren 1 genom ledamöterna Per Edling och Fredrik Hesselman.

På årsdagen av marinens 500-årsjubileum den 7 juni anordnade akademien en jubileumslunch för dess ledamöter och medföljande på Sjöfartshuset, Skeppsbron i Stockholm.

De 90 deltagarna högtidlighöll jubileet under ledning av ordförande Konteramiral Anders Grenstad.

Under firandet av Marinen 500 år i augusti i Karlskrona kommer akademien att visa sitt mycket innehållsrika bibliotek som är beläget i samma hus som Sjöofficersällskapet.

 

Försvaret av Sverige börjar till sjöss

KÖMS Vetenskapsgren 1

 

Seminarium 5 juni 2022, Sjöhistoriska museet, Stockholm

KÖMS ordförande Anders Grenstad med marinchefen

I samband med marinens 500-årsfirande genomförde KÖMS ett seminarium med rubrik ”Försvaret av Sverige börjar till sjöss”. Rubriken är mer aktuell än någonsin med tanke på förändringen av det säkerhetspolitiska läget koppat till kriget i Ukraina. Vetenskapsgren I under ledning av ledamöterna kommendör Per Edling och överstelöjtnant Fredrik Hesselman ansvarade för innehåll och genomförande. Marinchefen och ledamoten konteramiral Ewa Skoog Haslum och hennes ställföreträdare ledamoten brigadgeneral Peder Ohlsson deltog som hedersgäster och föredragande.

Seminariet öppnades av KÖMS ordförande konteramiral Anders Grenstad som beskrev akademiens bidrag till högtidlighållandet av Marinen 500 år. Detta seminarium kan ses som en fortsättning på det omfattande seminarieprogram som framfördes under firandet av KÖMS 250 år under 2021.

Inledningsvis presenterade överstelöjtnant Fredrik Hesselman en marintaktisk exposé baserad på vetenskapsgrenens kapitel i KÖMS jubileumsbok ”Med förstånd och styrka genom 250 år”, vilken i sin tur vilar på artiklar från Tidskrift i Sjöväsendet mellan 1971 och 2021. Tiden 1971 till 2021 var färgad av stora säkerhetspolitiska och militärstrategiska förändringar. Fredrik Hesselman lockade åhörarna till reflektioner om hur KÖMS har varit aktiv i att driva den marina utvecklingen.

Därefter höll marinchefen Ewa Skoog Haslum ett anförande med rubriken ”Marinen – här, nu och sen” om marinen idag och de utmaningar som hela Försvarsmakten står inför i det hårdnande säkerhetspolitiska läget. Marinchefen diskuterade kring marinens planer att tillväxa såväl på personal- som materielsidan. Marinens fartyg och övrig materiel kommer med få undantag att renoveras eller ersättas under 2020-talet och det gäller att marinen kan attrahera kompetent personal till dessa kvalificerade system.

Marinen sattes in i sitt operativa sammanhang genom att resonemangets fokus hamnade på de flöden som vårt land är beroende av och på den snabba och negativa utvecklingen av säkerhetsläget i vårt närområde. Marinchefens anförande var en vidareutveckling av det tal som hon framförde under KÖMS 250 årsfirande och gav en tydlig bild av vart marinen är på väg. Ämnet lockade till många frågor från auditoriet, och engagemang från åhörarna var stort.

Avslutningsvis sammanfattade ledamoten kommendör Per Edling seminariet genom att blicka in i framtiden och de möjligheter och utmaningar som marinen har. Per Edling tog upp vetenskapsgrenens fokusfrågor:

  • Hur ska ett framtida svenskt marint försvar vara ordnat för att undvika att krigshandlingar vid ett angrepp äger rum inom landet?
  • Hur utvecklas havets betydelse som källa till livsmedel och energi samt roll som transportled?
  • Kommer det att vara lika viktigt att utnyttja havet för våra egna syften i framtiden?
  • Hur påverkar den snabba utvecklingen inom såväl rymddomänen som under ytan framtidens örlogsfartyg?
  • Vilken inverkan får artificiell intelligens och obemannade farkoster på framtidens sjökrigföring?

Även om alla frågor kanske inte hann beröras av ledamöterna denna söndagsförmiddag gav de förda resonemangen en bra grund för fortsatta diskussioner om marin och maritim utveckling.

Efter seminariet serverades mousserande vin och snittar för att högtidlighålla Marinens 500-årsjubileum. Eftermiddagen ägnades åt Sjöhistoriska samfundets bokrelease av boken Sjömakt och Sjöfolk under ledning av ledamoten Bo Wallander.

 

Kungl. Örlogsmannasällskapets jubileumslunch

Sjöfartshuset, Stockholm 7 juni 2022

 

OL Niklas Granholm diskuterar det säkerhetspolitiska läget

 

På uppdrag av Gustaf Vasa levererades den 7 juni 1522 tio bestyckade fartyg från Lübeck till Slätbaken utanför Söderköping och den svenska marinen var därmed född.

Kungl. Örlogsmannasällskapet högtidlighöll detta 500 års firande genom att anordna en jubileumslunch på Sjöfartshuset i Stockholm för akademiens ledamöter och medföljande.

90 gäster deltog i lunchen under ledning av akademiens ordförande Konteramiral Anders Grenstad.

Högtidlighållandet inleddes med fanfarer och hurrarop för marinen 500 år. Ordförande Anders Grenstad höll ett inledningstal där han beskrev den marina akademiens betydelse under de 250 år som den har varit verksam och lyckönskade marinen i den kommande utvecklingen.

Lunch serverades i Sjöfartshusets lämpliga marina miljö.

Under lunchen presenterade ledamoten konteramiral Jörgen Ericsson världens äldsta sprit som återfanns på regalskeppet Vasa. Till lunchdeltagarnas stora förtjusning bjöds det på smakprov från en kopia som är framtagen. Den marknadsförs nu under namnet Vasa1628 av Systembolaget.

I samband med lunchen talade ordförande Anders Grenstad och ledamoten Niklas Granholm om marina och maritima perspektiv på och implikationer av Rysslands krig mot Ukraina. Ett högaktuellt ämne som fångade åhörarnas intresse.

Efter avslutad lunch förflyttade sig sällskapet till salongerna där man med utmärkt utsikt kunde följa den flottparad som ägde rum på Strömmen.

De delar av amiralitetet som deltog i lunchen transporterades till Skeppsholmen där HM Konungen avtäckte en minnessten över marinen 500 år.

 

Övriga gäster kunde beskåda en historisk flottparad som började med en kogg, följt av fartyg från Veteranflottiljen såsom torpedbåtarna T26 och T46,  torpedbåten Spica och robotbåten Ystad.

Därefter följde enheter från den aktiva Flottan. Minröjningsfartyget  HMS Kullen och korvetten HMS Härnösand avslutade paraden.

 

 

 

 

 

Ledamoten Per-Anders Emilson, projektledare

Text: Per-Anders Emilson
Foto: Nicklas Gustafsson

 

 

Ordinarie ledamoten Erik Thedéen utsedd till Riksbankschef

Ordinarie ledamoten i Kungl. Örlogsmannasällskapet, Erik Thedéen, har utnämnts till ny chef för Riksbanken. Thedéen är för närvarande generaldirektör för Finansinspektionen och tillträder det nya ämbetet i januari 2023.

OL Erik Thedéen (Foto: Finansinspektionen)

OL Erik Thedéen (född 1963) avlade reservofficersexamen i flottan 1984 och är utbildad inom patrullbåtssystemet.  Thedéen kallades som ledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet år 2015 och är en av många ledamöter med reservofficersbakgrund som efter sin aktiva tid i marinen nått betydelsefulla positioner i det civila samhället, i näringslivet eller i den offentliga förvaltningen.

Kungl. Örlogsmannasällskapet framför sina stolta gratulationer till utnämningen!

 

 

 

Kungl. Örlogsmannasällskapet medverkade vid Deutsches Maritimes Instituts marinkonferens

Deutsches Maritimes Institut (DMI) är Kungl. Örlogsmannasällskapets närmaste motsvarighet i Tyskland och de håller årligen en marinkonferens, som detta år gick 24 maj i den tyska örlogsstaden Wilhelmshaven.

Cirka 150 deltagare vid DMI:s marinkonferens i Wilhelmshaven

Konferensen samlade runt 150 deltagare ut marinen, politiken, sjöfartsnäringen och pressen. Temat för året var omvärldsläget och att diskutera hur detta påverkar kort- och långsiktiga mål för uppgifter och förmågor i den tyska marinen. Att dessa uppgifter kommer att få ett tydligare fokus på Östersjön förefaller uppenbart, och av just det skälet var även Kungl. Örlogsmannasällskapet närvarande och OL Niklas Granholm höll ett av sju föredrag om den geostrategiska utvecklingen och hur den redan påverkar vårt – Sverige såväl som Tysklands – närområde. I sammanhanget framhölls särskilt Nordsjön, som paradoxalt nog riskerar att bli en blind fläck om Danmark och Norge ser mot Arktis och Atlanten, samtidigt som östersjöländerna fokuserar på just det havet.

OL Niklas Granholm talar vid konferensen

Bland övriga talare märktes statssekreteraren i tyska försvarsministeriet, Siemtje Möller som mycket tydligt underströk Östersjöns växande betydelse, att den tyska marinen behöver stärkas och att samarbetet inom Nato – inklusive deras kommande medlemmar – är centralt för hur Östersjön ska hanteras.

Därutöver deltog och talade chefen för operationsavdelningen vid Marinekommando i Rostock, konteramiral Jürgen zur Mühlen, som bland annat påpekade att Östersjön blir ett annat hav när Finland och Sverige blir medlemmar i Nato. zur Mühlen betecknade de båda ländernas mariner som ytterst professionella. För den tyska marinen varnade han för att se de 100 miljarder Euro som tillförts som någon lösning på alla problem. Först behöver de grundläggande förmågorna och den tekniska tillgängligheten stärkas rejält. Sedan kan man se mot nya förmågor, där bland annat ännu fler marina flygplan P-8, fler minröjningsfartyg och fregatter samt stödfartyg nämndes.

Konferensen avslutades på det säkerhetspolitiska planet med elevföredrag från amiralstabskursen vid Führungsakademie om Kina; ett tema som även Stiftung Wissenschaft und Politik genom Dr Michael Paul tog vidare och som inte skrädde några ord om den stundtals hänsynslösa aktiva expansionspolitik som Kina för.

DMI:s president, konteramiral Karsten Schneider, sammanfattade konferensen med att peka på de två saker som marinen behöver ha ögonen på: Det första är Rysslands krig mot Ukraina och vad det innebär nu och på sikt. Här kritiserade Schneider mycket tydligt oförmågan och oviljan hos den tyska regeringen att se de varningssignaler som egentligen varit tydliga i många år. Den andra faktorn är Kina och var Kinas politik tar vägen. Båda dessa kommer att ha avgörande påverkan på framtiden och på hur marinen ska se ut.

En avslutande notering från oss två svenskar är att så gott som alla föredragshållare tog upp Finlands och Sveriges förestående Nato-medlemskap och på ett genomgående positivt sätt. DMI och Kungl. Örlogsmannasällskapet ser goda möjligheter till fördjupat samarbete inom alla de frågor där vi har gemensamma intressen!

 

 

 

Landkriget och det ukrainska folkets tragedi får inte överskugga det som händer på kusten och till havs

Landkriget och det ukrainska folkets tragedi får inte överskugga det som händer på kusten och till havs.

Artikel av amiral Alain Oudot de Dainville publicerad i Le Monde 2 maj, 2022. Den återges här med benäget tillstånd.
Amiral Oudot de Dainville är marinflygare och har bl.a. varit fartygschef på hangarfartyget Clemenceau. Han var Frankrikes marinchef 2005 – 2008. Artikeln publiceras här som ett led i samarbetet mellan Académie de marine och KÖMS.

 

Ryssarna fortsätter i Ukraina en ”politik med andra medel”, som den preussiske militärteoretikern Carl von Clausewitz (1780 – 1831) uttryckte det, medan ukrainarna utnyttjar de misstag som ”bråkmakaren” begår. Teorin om ” bråkmakaren” lanserade av den franske strategen Raoul Castex (1878 – 1968) . Den ryske ” bråkmakaren” verkar nu vilja upprätta en buffertzon som omfattar kustremsan vid Svarta havet.

Landkriget och den tragedi, som det ukrainska folket upplever, får inte skymma betydelsen av vad som händer vid kusten och till havs, särskilt i Svarta havet och Azovska sjön. Sedan urminnes tider är detta ett strategiskt viktigt område och Ukrainas enda tillgång till havet. Militära åtgärder är bara en del av en global strategi, som kommer att försvaga de ryska väpnade styrkorna; främst luft- och landstridskrafterna.

Marin blockad
Svarta havet är ett innanhav. I söder utgörs dess enda utlopp till Medelhavet av turkiska Bosporen. Genomfarten av detta regleras av den internationella Montreuxkonventionen från 1936. Den 12 februari föregrep den ryska flottan Bosporens stängning för de stridande parterna och anordnade en flygövning med Svartahavsflottan som förstärktes med enheter från Östersjön. I enlighet med konventionen stängde Turkiet den 28 februari sundet för militära fartyg; fyra dagar efter det att fientligheterna hade inletts. Dess flotta blev därmed den enda Nato-flotta som får segla i Svarta havet. Ryssland kunde inte längre ta in några nya enheter. I norr har Svarta havet kontakt med Azovska sjön genom Kertjsundet, som nu kontrolleras av Ryssland.

Efter det att den ukrainska flottans enheter i Odessa bombats och man i förebyggande syfte sänkt sitt flaggskepp, fregatten Hetman-Sahaydachniy, den 3 mars, kan flottan bara använda minor och kustrobotar för att bemöta motståndarens marina offensiv. Den ryska flottan kontrollerar Svarta havet och Azovska sjön. Den använder sin handlingsfrihet till att upprätta en blockad av Ukraina till sjöss och för att slå till mot landmål med kryssningsrobotar och hypersoniska missiler, den kinesiska ”Guam-killern”, vars effektivitet ännu inte har bevisats.

Ryska motgångar
Den ryska kontrollen av kustremsan är mycket mer begränsad. Den ryska flottan tog risker för att bomba städer och försöka landstiga. Man förlorade härvid ett eller två landstigningsfartyg som var över femtio år gamla, men den mest spektakulära motgången kom när den gamla kryssaren Moskva förlorades den 14 april. Krigsfartygen i det forna Sovjetunionen var konstruerade för att bära fler missiler i sina överbyggnader än deras motsvarigheter i Natos flotta, vilket gör dem mer sårbara. När de åldras – när deras elektronik inte uppgraderas eller underhålls på grund av bristande budget eller felaktig användning – minskar deras militära värde. Det är riskabelt att segla nära fiendens kuster utan understöd från marinflyget.

Den ryska erövringen av havsområdet började runt Krim 2014. Även om det är helt olagligt enligt internationell rätt innebär kontrollen av hela Ukrainas kust och vatten 2022 att Svarta havet praktiskt taget kommer att delas mellan Ryska federationen och Turkiet.

Nära den lilla ön Serpents, söder om Moldavien, finns ett rikt gasfält under havet. Genom ett beslut av Internationella domstolen år 2009 återlämnades detta till Ukraina. Ryssarnas erövring av denna ö, en av kryssaren Moskvas sista operationer, ger dem tillgång till de undervattensresurser som enligt lag delas mellan Ukraina och Rumänien. Detta skapar ett nytt spänningsområde och stärker Rysslands dominerande ställning när det gäller gas.
Det faktum att Ryssland och Turkiet är grannar, liksom utsikten att dela på gasresurserna, kan förklara Turkiets iver att försöka medla och i en Svartahavsoffensiv upprepa sin offensiv avseende östra Medelhavets gasresurser. Efter upptäckten av en fyndighet i dess territorialvatten i Svarta havet kan landet bli en aktör att räkna med.
Den kommersiella sjöfarten möter de största svårigheterna. Den måste undkomma den ryska blockaden och de drivande minorna. Sjövägar förbinder Bosporen med Odessa och Novorossijsk samt med Azovska sjön genom Kertjsundet.

Handelsfartygen har betalat ett högt pris under kriget, de föll offer för missilbeskjutning eller bombning, oavsett flaggans färg. Den 1 april stoppades 40 stora bulkfartyg lastade med spannmål eller solrosolja (70 % av världens spannmålsexport och 80 % av solrosexporten kommer från Ukraina och Ryssland) i ukrainska hamnar av den ryska blockaden. Vetevägen är därmed avstängd och spannmålspriserna stiger, vilket får dramatiska konsekvenser för de fattigaste länderna.

Den spårbundna ”Sidenvägen” har avbrutits, vilket har lett till en ökning av trafiken på sjöfartslederna med 5 – 8 %. Internationella sjöfartsorganisationen försöker upprätta en humanitär blå korridor för att evakuera de flera hundra sjömän och fartyg som har kvarhållits.

Det som händer under vattnet också en anledning till oro med tanke på sårbarheten hos de undervattenskablar genom vilka världens viktigaste finansiella handelssystem och mycket känslig information passerar. Ryssarna visade vägen 2014 när de tog kontroll över internetinfrastrukturen på Krim och klippte av anslutningskablarna strax före annekteringen. Även om det bara finns en enda sjökabel i Svarta havet som betjänar Ryssland, Ukraina (via Odessa) och Bulgarien, bör kablarnas situation i västländernas närområden, och särskilt rörelserna för Yantar, ett ryskt oceanografiskt fartyg för underrättelseinhämtning, övervakas med särskild uppmärksamhet.
I de förhandlingar, som ska sätta stopp för det ukrainska folkets lidanden, kommer hamnen i Odessa att vara en avgörande fråga, eftersom den står för huvuddelen av Ukrainas import- och exportverksamhet via Svarta havet.