Den 15 april 1943 var den svenska ubåten Ulven ur Göteborgseskadern till sjöss för att öva. I undervattensläge strax väster om ön och fyren Stora Pölsan i Öckeröskärgården gick Ulven på en tysk mina och sjönk. Alla 33 i besättningen omkom omedelbart.

Under dagarna efter förlisningen var det ännu oklart vad som hade hänt med Ulven. Omfattande sök- och räddningsinsatser inleddes och anhöriga och den svenska marinen svävade i nästan tre veckor i ovisshet om vad som hade hänt med ubåten. Hoppet om att finna ubåten och att kunna rädda eventuella instängda besättningsmedlemmar var redan efter några dagar ute, och först i början av maj hittades vraket på 52 meters djup. Ulven bärgades sedan och de omkomna kunde begravas i land.

På 80-årsdagen av Ulvenkatastrofen hedrades minnet av de omkomna med ceremonier på flera platser. Marinchefen och chefen för ubåtsflottiljen lade från HMS Belos ned en krans i havet, exakt på den plats där Ulven 80år tidigare gick förlorad. I Karlskrona hölls en minnesceremoni med kransnedläggning vid de gravar som finns där, och på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm höll Svenska kyrkan, Ubåtsklubben Sjöormen, Flottans män, Sjöhistoriska museet och Kungl. Örlogsmannasällskapet en gemensam minnesceremoni.

Platsen där Ulven förliste (Foto: Försvarsmakten)

^{Marinchefen och chefen för Första ubåtsflottiljen med kransen på Ulvens förlisningsplats (Foto: Försvarsmakten)}

^{En sjöman från Första ubåtsflottiljen lägger en krans i Karlskrona (Foto: Försvarsmakten)}

Krans vid sekondens grav på Galärvarvskyrkogården

^{På Galärvarvskyrkogården. Fältpräst Julia Bjerléus, kommendör Jonas Westin och Hans-Lennart Ohlsson.}

Kungl. Örlogsmannasällskapet lämnar två remissvar till Regeringskansliet.

Brott mot skyddslagen bör kunna leda till återkallande av förarbevis för vattenskoter

I sitt remissvar till betänkandet om ”ändrade regler för vattenskoter” framhåller Kungl. Örlogsmannasällskapet att även brott mot skyddslagen, till exempel brott mot tillträde till ett militärt skyddsobjekt, bör kunna medföra att förarbeviset för vattenskoter återkallas. Detta i synnerhet eftersom flera av de övriga lagrummen i betänkandet är straffrättsligt underordnade skyddslagen.

Vidare bör sjövärdighetsbrott kunna medföra att förarbeviset återkallas.

Remissvaret i helhet

Promemorian ”Ny kärnkraft” stöds av akademien

Kungl. Örlogsmannasällskapet stödjer promemorian om ny kärnkraft, och framhåller de stora behov som både det militära och det civila försvaret har av säker energiförsörjning. Detta och erfarenheterna av hur civil infrastruktur har angripits i Rysslands krig i Ukraina bör ges tydligt utrymme i argumentationen när en ny lagstiftning ska skapas.

Remissvaret i helhet

Tillsammans med Kungl. Krigsvetenskapsakademien höll KÖMS ett sammanträde där Nato ur olika aspekter stod på agendan.

Först ut var ordinarie ledamoten Annika Nordgren-Christensen som talade om hur utmaningar och möjligheter att bemanna Försvarsmaktens förband efter att Sverige blivit medlem i Nato. Som tidigare särskild utredare i 2015 års personalförsörjningsutredning har få studerat frågan djupare än ledamoten Nordgren-Christensen, som särskilt uppehöll sig vid frågan om hur värnpliktiga skulle kunna användas i insatser när Sverige är medlem i Nato. Här pekade ledamoten ut några missförstånd som kan finnas, och underströk att värnpliktiga utbildas för att försvara Sverige, och det sker i och utom landet, ensamt eller tillsammans med andra. Vad som är ”försvar av Sverige” behöver därför regeringen ta ställning till och i varje enskilt fall besluta.

Utredningen behandlar utförligt denna fråga på sidorna 101ff och kan läsas HÄR.

Anförandet kommer att publiceras i ett kommande nummer av Tidskrift i sjöväsendet.

Ordföranden Anders Grenstad och Annika Nordgren-Christensen

Därefter följde en fördjupning om Nato, som inleddes med ett anförande av hedersledamoten Rune Andersen, som är Norges marinchef. En panel med ledamöter ur KÖMS och även styresmannen i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Björn von Sydow, diskuterade sedan olika aspekter på ett svenskt Natomedlemskap och diskuterade med den närvarande publiken samt det femtiotal som följde sammanträdet digitalt.

Paneldiskussion om Nato

Ordförande Anders Grenstad med hedersledamoten Rune Andersen.

Vid medaljförläningarna 28 januari hade två av Kungl. Örlogsmannasällskapets ledamöter äran att medaljeras av Hans Majestät Konungen, som också är sällskapets förste hedersledamot.

För framstående forskning inom det säkerhetspolitiska området erhöll ordinarie ledamoten, docent Gudrun Persson H.M. Konungens medalj 8:e storleken i högblått band. Gudrun Persson är verksam vid FOI och är sedan lång tid en av Sveriges främsta Rysslandskännare.

OL Gudrun Persson erhåller medalj ur HM Konungens hand.

Ordinarie ledamoten, musikdirektör, programchef och dirigent Andreas Hanson medaljerades för framstående insatser inom svensk militärmusik. OL Andreas Hanson dirigerar bland annat Marinens musikkår. Vid Kungl. Örlogsmannasällskapets 250-årsjubileum ledde OL Andreas Hanson ett musikseminarium om marinens musik som kulturbärare. Det kan ses HÄR.

OL Andreas Hanson erhåller medalj

Hans Majestät Konungens medalj i guld av 8:e storleken i högblått band

Kungl. Örlogsmannasällskapet höll årets första sammanträde i Karlskrona  i samband med att marinen ordnade de årliga Marinstridsdagarna. Temat för sammanträdet var att presentera delar av den rapport som Kungl. Örlogsmannasällskapet tar fram och som är kopplad till den svenska marinens möjliga roll när Sverige och Finland blir medlemmar i Nato.

Sammanträdet inleddes med sedvanliga mötesformalia och med att uppmärksamma nyligen bortgångna ledamöter. Ett femtiotal ledamöter och andra intresserade fanns på plats i Karlskrona och ett 80-tal följde mötet digitalt.

Därefter redogjorde ordinarie ledamoten Torbjörn Lundströmer för det arbete som gjorts i Försvarsmakten under hösten 2022 och som bland annat legat till grund för överbefälhavarens militära råd till regeringen; som lämnades in 1 november 2022. De öppna delarna av Försvarsmaktens underlag finns att läsa HÄR.

OL Torbjörn Lundströmer med Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande Anders Grenstad

Utöver att vara ett underlag för arbetet i den försvarsberedning som just har inlett sitt arbete mot nästa försvarsbeslut, innehåller ”1 november-underlaget” också en bilaga som ger Försvarsmaktens initiala syn på de militära aspekterna av Sveriges roll som Natomedlem.

Hur den svenska marinen skulle påverkas av ett Natomedlemskap och vilka möjligheter och utmaningar det skulle innebära var kvällens andra tema. Ordinarie ledamöterna Per Edling och Fredrik Hesselman är föredragande i vetenskapsgren I – strategi, operationer och taktik – och gav en försmak på den rapport som Kungl. Örlogsmannasällskapet tar fram om svenska marinens roll när Sverige blir Nato-medlem och utöver den historiska rollen att försvara Sverige också blir en central del i att säkra alliansens rörelsefrihet i hela Östersjöregionen, inklusive de marina områden som ligger väster om Sverige.

Ledamöterna Per Edling och Fredrik Hesselman med ordföranden.

Den första delrapporten kan läsas i Tidskrift i Sjöväsendet nr 5/2022, som finns tillgänglig HÄR.

Det sista numret av Kungl. Örlogsmannasällskapets tidskrift finns nu tillgänglig för nedladdning via webben. Ledamöter och prenumeranter erhåller tidningen ungefär en månad tidigare. Prenumeration kan beställas HÄR

Nummer 5 / 2022 innehåller bland annat detta:

Ledamöterna Per Edling och Fredrik Hesselman skriver om ”En svensk
marin i NATO”

Den vinnande tävlingsskriften för år 2022 av ledamoten Per Edling med titeln ”Hela den marina teknostrukturen – rättning inåt!” I artikeln uppmanar författaren alla inblandade i processerna att öka Försvarsmaktens operativa förmåga att tänka nytt och öka tempot.

Hedersledamoten Thomas Engevall spinner på samma tema och ger sin syn på materielanskaffningen och vikten av öppenhet och förtroende samt att samarbeta för att
snabbare och säkrare uppnå resultat vid anskaffningen av nästa generations ytstridsfartyg.

Professor Hervé Baudu presenterar i en mycket intressant artikel med rubriken ”The
Arctic Maritime Issues” sin syn på Arktis som blir högintressant när vi i sinom tid blir
medlemmar i NATO.

Ledamoten Per-Anders Emilson avslutar rapporteringen om firandet av Marinen 500
år med en kort resumé av firandet i Göteborg och Malmö.

Utöver dessa artiklar avslutas Tidskrift i Sjöväsendets 185.e årgång med de traditionella texterna om nya invalda ledamöter, utdelade belöningar samt med runor över avlidna ledamöter. Dessutom presenteras talen hållna vid det 251:a högtidssammanträdet
den 15 november i Karlskrona.

Läs Tis 5 / 2022 här!