Vid medaljförläningen på Kungl. Slottet den 13 juni belönades korresponderande ledamoten Fred Hocker med H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band.
Motiveringen till medaljen var: ”För framstående insatser inom det marinarkeologiska forskningsområdet”.
– Våra varma gratulationer till Fred Hocker, välförtjänt och glädjande, säger Anders Grenstad, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.
Ledamoten Fred Hocker och 1. hedersledamoten HM Konungen. (Foto: Jonas Borg)
Korresponderande ledamoten Hugues Eudeline publicerade nyligen en skrift (på engelska) om Kinas hangarfartygsprogram och dess betydelse för den kinesiska marina strategin och omvärlden.
Studien läses HÄR!
Lyssnartips!
Ledamöterna Per Edling och Niklas Granholm talar om det moderna sjökriget och vad den strategiska och tekniska utvecklingen innebär för den marina och maritima sektorn.
Ledamoten Per Edling är till vardags chef för planeringsavdelningen vid Högkvarterets operationsledning. Niklas Granholm är forskningsledare vid FOI.
https://www.foi.se/nyheter-och-press/podcast.html
Tisdag den 9 maj höll Kungl. Örlogsmannasällskapet ett seminarium kring anskaffningen av Sveriges nya statsisbrytare. Sjöfartsverket, Svensk sjöfart, Sveriges hamnar, Polarforskningssekreteriatet samt marinen deltog.
Seminariet öppnades av Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande, konteramiral Anders Grenstad. Moderatorn Niklas Ekdal gav en bakgrund och introducerade rederidirektör Fredrik Backman vid Sjöfartsverket som dagens första talare under rubriken ”Behov och organisering av svensk isbrytning”.
Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekreteriatet berättade kring myndighetens forskningsarbete.
Verkställande direktören för Svensk Sjöfart, Anders Hermansson, talade kring ”Redarperspektivet”.
Susanne Karlsson, biträdande samhällspolitisk chef på Transportföretagen informerade kring ”Hamnperspektivet” och Dan Broström, senior rådgivare vid Sjöfartsverket berättade om anskaffningsprocessen under rubriken ”Nyanskaffning av isbrytare”.
Dagen avslutades av en paneldiskussion där även ledamöterna Niklas Granholm och Håkan Nilsson från Marinstaben anslöt.
– Jag vill tacka alla deltagare för deras insats. Sverige är i många avseenden en ö där import och nationell försörjning är centrala för nationens välstånd och överlevnad. Förnyelsen av statsisbrytarna är väsentlig och idag har vi diskuterat hur de ska utformas, hur de kan organiseras och vilka uppgifter de kan ges i fred, kris och krig, säger konteramiral Anders Grenstad, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.
Det geostrategiska läget har snabbt försämrats och ett storkrig råder i Europa. Sverige har gemensamt och samtidigt med Finland ansökt om medlemskap i Nato. Påverkan på säkerheten i Norden är omfattande och alla förändringar kan i dagsläget inte överblickas. Det ger en stor omställning för och hur Sverige organiserar systemen för försvar och säkerhet, inkluderat isbrytarväsendet.
– Den nuvarande svenska isbrytarflottan som faller för åldersstrecket ska ersättas. De nya isbrytarna blir miljövänligare och får högre kapacitet för att möta ökad sjöfart. Dessutom behövs en ny forskningsisbrytare med högsta isklass. Samtidigt gör det allt sämre säkerhetsläget att staten önskar rådighet över denna resurs. Det reser en rad frågor om organisation, uppgifter, samarbeten och design av de nya isbrytarna, säger Niklas Granholm, ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet och forskningsledare vid FOI.
Den 11 maj hålls konferensen Baltic Sea Strategy Forum 2023, BSSF23, i Köpenhamn. Det högintressanta temat för årets konferens är: The Baltic Sea after NATO Enlargement and Russia’s invasion of Ukraine: NATO lake or geopolitical hotspot?
Bland andra deltar de danska och svenska marincheferna, den politiska rådgivaren till den tyska marinstaben samt representanter ur NATO MARCOM och planeringschefen för NATO:s internationella stab.
KÖMS ledamöter är välkomna att närvara och kan anmäla sig via länk HÄR!
Sveriges två militära akademier – Kungl. Örlogmannasällskapet och Kungl. Krigsvetenskapsakademien – har gemensamt tagit fram en rapport om den svenska marinens roll i Nato, som Sverige snart kommer att vara medlem i.
KÖMS ordförande Anders Grenstad och KKrVAs styresman Björn von Sydow undertecknade på Valborgsmässoafton rapportens förord. Den kommer att publiceras i sin helhet 24 maj.
Med vid undertecknandet var också ordinarie ledamoten Per Edling, som haft en stort och viktig ansvar vid framtagandet av rapporten.
KKrVAs styresman Björn von Sydow och KÖMS ordförande Anders Grenstad.
Den 15 april 1943 var den svenska ubåten Ulven ur Göteborgseskadern till sjöss för att öva. I undervattensläge strax väster om ön och fyren Stora Pölsan i Öckeröskärgården gick Ulven på en tysk mina och sjönk. Alla 33 i besättningen omkom omedelbart.
Under dagarna efter förlisningen var det ännu oklart vad som hade hänt med Ulven. Omfattande sök- och räddningsinsatser inleddes och anhöriga och den svenska marinen svävade i nästan tre veckor i ovisshet om vad som hade hänt med ubåten. Hoppet om att finna ubåten och att kunna rädda eventuella instängda besättningsmedlemmar var redan efter några dagar ute, och först i början av maj hittades vraket på 52 meters djup. Ulven bärgades sedan och de omkomna kunde begravas i land.
På 80-årsdagen av Ulvenkatastrofen hedrades minnet av de omkomna med ceremonier på flera platser. Marinchefen och chefen för ubåtsflottiljen lade från HMS Belos ned en krans i havet, exakt på den plats där Ulven 80år tidigare gick förlorad. I Karlskrona hölls en minnesceremoni med kransnedläggning vid de gravar som finns där, och på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm höll Svenska kyrkan, Ubåtsklubben Sjöormen, Flottans män, Sjöhistoriska museet och Kungl. Örlogsmannasällskapet en gemensam minnesceremoni.
Platsen där Ulven förliste (Foto: Försvarsmakten)
Marinchefen och chefen för Första ubåtsflottiljen med kransen på Ulvens förlisningsplats (Foto: Försvarsmakten)
En sjöman från Första ubåtsflottiljen lägger en krans i Karlskrona (Foto: Försvarsmakten)
Krans vid sekondens grav på Galärvarvskyrkogården
På Galärvarvskyrkogården. Fältpräst Julia Bjerléus, kommendör Jonas Westin och Hans-Lennart Ohlsson.
Kungl. Örlogsmannasällskapet lämnar två remissvar till Regeringskansliet.
Brott mot skyddslagen bör kunna leda till återkallande av förarbevis för vattenskoter
I sitt remissvar till betänkandet om ”ändrade regler för vattenskoter” framhåller Kungl. Örlogsmannasällskapet att även brott mot skyddslagen, till exempel brott mot tillträde till ett militärt skyddsobjekt, bör kunna medföra att förarbeviset för vattenskoter återkallas. Detta i synnerhet eftersom flera av de övriga lagrummen i betänkandet är straffrättsligt underordnade skyddslagen.
Vidare bör sjövärdighetsbrott kunna medföra att förarbeviset återkallas.
Promemorian ”Ny kärnkraft” stöds av akademien
Kungl. Örlogsmannasällskapet stödjer promemorian om ny kärnkraft, och framhåller de stora behov som både det militära och det civila försvaret har av säker energiförsörjning. Detta och erfarenheterna av hur civil infrastruktur har angripits i Rysslands krig i Ukraina bör ges tydligt utrymme i argumentationen när en ny lagstiftning ska skapas.