Kungl. Örlogsmannasällskapet höll årets första sammanträde i Karlskrona i samband med att marinen ordnade de årliga Marinstridsdagarna. Temat för sammanträdet var att presentera delar av den rapport som Kungl. Örlogsmannasällskapet tar fram och som är kopplad till den svenska marinens möjliga roll när Sverige och Finland blir medlemmar i Nato.
Sammanträdet inleddes med sedvanliga mötesformalia och med att uppmärksamma nyligen bortgångna ledamöter. Ett femtiotal ledamöter och andra intresserade fanns på plats i Karlskrona och ett 80-tal följde mötet digitalt.
Därefter redogjorde ordinarie ledamoten Torbjörn Lundströmer för det arbete som gjorts i Försvarsmakten under hösten 2022 och som bland annat legat till grund för överbefälhavarens militära råd till regeringen; som lämnades in 1 november 2022. De öppna delarna av Försvarsmaktens underlag finns att läsa HÄR.
OL Torbjörn Lundströmer med Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande Anders Grenstad
Utöver att vara ett underlag för arbetet i den försvarsberedning som just har inlett sitt arbete mot nästa försvarsbeslut, innehåller ”1 november-underlaget” också en bilaga som ger Försvarsmaktens initiala syn på de militära aspekterna av Sveriges roll som Natomedlem.
Hur den svenska marinen skulle påverkas av ett Natomedlemskap och vilka möjligheter och utmaningar det skulle innebära var kvällens andra tema. Ordinarie ledamöterna Per Edling och Fredrik Hesselman är föredragande i vetenskapsgren I – strategi, operationer och taktik – och gav en försmak på den rapport som Kungl. Örlogsmannasällskapet tar fram om svenska marinens roll när Sverige blir Nato-medlem och utöver den historiska rollen att försvara Sverige också blir en central del i att säkra alliansens rörelsefrihet i hela Östersjöregionen, inklusive de marina områden som ligger väster om Sverige.
Ledamöterna Per Edling och Fredrik Hesselman med ordföranden.
Den första delrapporten kan läsas i Tidskrift i Sjöväsendet nr 5/2022, som finns tillgänglig HÄR.
