Pressmedelandet finns också att ladda ner i sin helhet nedan.

Kungl. Örlogsmannasällskapet, en av de kungliga akademierna och instiftat 1771, valde onsdag den 23 september vid ordinarie sammankomst i Sjöhistoriska Muséet in fyra nya ordinarie ledamöter och två hedersledamöter. 

Kungl. Örlogsmannasällskapet är en av de kungliga akademierna och en av världens äldsta sjökrigsvetenskapliga akademier. Kungl. Örlogsmannasällskapet instiftades 1771 och har till syfte att följa och aktivt verka för utveckling av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet.

Ledamöterna arbetar aktivt utifrån den vetenskapsgren som ledamoten fördelats till. Sällskapets vetenskapsgrenar är I. Strategi, operationer och taktik, II. Personal, utbildning och marinmedicin, III. Maritim teknik och IV. Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet. Kungl. Örlogsmannasällskapet ger ut en tidskrift – Tidskrift i Sjöväsendet (TiS), anordnar seminarier och symposier samt förvaltar och utvecklar ett vetenskapligt marint bibliotek i Karlskrona. Sällskapets valspråk är: Med förstånd och styrka.

Vid årets valsammanträde valdes den ordinarie ledamoten konteramiral Thomas E. Engevall och finske marinchefen konteramiral Kari Takanen till hedersledamöter. Till ordinarie ledamöter valdes örlogskapten Niklas Wiklund, direktör Erik Thedéen, örlogskapten Johan Igert, och överstelöjtnant Mikael Carleson.

– Med våra fyra nya ledamöter till Kungl. Örlogsmannasällkapet konstaterar jag en fortsatt såväl breddning som fördjupning av akademiens kompetenser. Det ger oss än bättre förutsättningar att bedriva vårt viktiga arbete i syfte att utveckla såväl sjökrigsvetenskapen som sjöväsendet i allmänhet och därigenom främja fred och säkerhet för vårt land, säger Michael Zell, ordförande för Kungliga Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:

Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 0766 323883 eller E-post: secretary@koms.se

För koordination: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 7640100 eller E-post: info@koms.se

Protokoll vid ordinarie sammanträde 

Sammanträdet ägde rum onsdagen den 26 augusti 2015 med början klockan 1730 i närvaro av 31 ledamöter och inbjudna gäster på Sjöofficersmässen i Karlskrona. Efter den slutna delen av sammanträdet inbjöds fänrikar från Sjöstridsskolan att åhöra konteramiral Haggrens anförande.

KÖMS yttrande om SOU 2015:10 Gränser i havet återfinns i sin helhet via pdf:en nedan.

Nu kan du se KÖMS seminarium från Almedalen på Youtube, direktlänk nedan. För ytterligare läsning återfinns ett särtryck från TiS i pdf nedan där ordförande samt sekreteraren i KÖMS skriver om det aktuella ämnet.

Pressmeddelandet finns att ladda ner i sin helhet nedan

————————————————————————–

Välbesökt seminarium för Kungl. Örlogsmannasällskapet i Almedalen

Tisdag den 30 juni i Almedalen genomförde Kungl. Örlogsmannasällskapet ett seminarium med titeln: Utan sjöfart svälter Sverige. Kan vi försvara våra sjöförbindelser och handelsvägar? Seminariet genomfördes inför en stor publik i samverkan med Sjöfartsforum vid Maritima Mötesplatsen i Gotlandsbolagets trädgård.

Moderatorn Sten Göthberg presenterade frågeställningarna och beskrev kort bakgrunden till varför KÖMS anordnade seminariet samt lämnade över ordet till talarna.

Sjöfartsnäringens representant Claes Berglund från Stena, redovisade att behovet av sjöfartskyddet är mycket stort både i vårt närområde men även i internationella sammanhang samt att fria och ostörda handelsvägar är en förutsättning både för folkförsörjningen, landets ekonomi och den internationella välståndsutvecklingen. Sjöfartsnäringen förväntar sig att den svenska staten tar sitt ansvar och håller sjölederna till och från Sverige öppna men är idag osäker om de marina resurserna är tillräckliga för den stora uppgiften.

Det är särskilt allvarligt eftersom marinen nu så tydligt har börjat skapa sig en uppfattning om vad uppgiften innebär. Försvarsmaktens och marinens representant vid seminariet överste Peder Ohlsson anser att uppgiften är viktig, att marinen har både kunskap, ambition och vilja att genomföra sjöfartsskydd men att resurserna inte räcker till för alla uppgifter i ett kris- eller krigsläge.

Budskapen från näringen och från Försvarsmakten var klara och tydliga och dessa mottogs med stort intresse och seriositet av Allan Widman, ordförande i Försvarsutskottet. Att frågan fortsättningsvis kommer att vara både viktig och aktuell för Försvarsutskottets fortsatta arbete bekräftades av Allan Widman.

– Jag vill tacka talarna för deras bidrag vid seminariet och även den aktiva och intresserade publiken. Det är min förhoppning att beslutsfattare tar frågan på största allvar och KÖMS kommer fortsatt att driva frågan kring sjöfartsskydd i nära samarbete med både sjöfartsnäringen, marinen och politiker, säger Michael Zell, ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet.

För ytterligare information:

Sten Göthberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, moderator vid seminariet, tel. mobil. 070 983 98 50 eller E-post: stengothberg@bredband.net

För koordinering: Mårten Granberg, ledamot, Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 764 01 00 eller E-post: margranberg@gmail.com

Besök även: www.koms.se alt. följ oss på Twitter

Följande kommentar kan också laddas hem som pdf längst ner på sidan.

====================================================

Kungl. Örlogsmannasällskapet om A 26, en i raden av svenska ”superubåtar”

Den planerade svenska ubåten A 26 kallas i media ofta för en superubåt. Man får lätt
intrycket att det är en ubåt med överdrivna prestanda och någon kanske tycker att:
”Sverige ska väl inte ha superubåtar, vi kan väl nöja oss med normala ubåtar som inte är
lika provocerande mot Ryssland…”.

A 26 är en normal, konventionell ubåt och epitetet ”Super” betyder endast att
konstruktionen ligger på teknikens framkant och att ubåtens prestanda är utformade
efter det svenska försvarets behov. A 26 blir därmed endast en i raden av svenska
superubåtar. Här följer några tidigare exempel på svenska superubåtar:

Ubåten Sjöormen var på 1960 talet först i världen att förses med X-roder, vilket gjorde
ubåten superbt lättmanövrerad. Efter 30 år i svenska marinen såldes dessa ubåtar till
Singapore. Singapore skulle inte köpa något som var 30 år gammalt om det inte
fortfarande var superbra.

På 1970 talet kom ubåt typ Näcken, världens första datoriserade ubåt. Dessa ubåtar
kunde anfalla tio fiendefartyg samtidigt vilket ansågs som superviktigt i kalla krigets
invasionsförsvar. Ubåten Neptun är idag placerad i Marinmuseum Karlskrona, ett
superfint museum.

Ubåten Västergötland var vid sjösättningen utrustad med superbra sensorer och med
dieselmotorer från Hedemora som kunde ladda batterierna supersnabbt.

Ubåt typ Gotland var den första ubåt som redan vid sjösättning var försedd med ett
supermodernt luftoberoende maskineri. Ubåten kan därmed vara i uläge veckovis utan
att snorkla. Amerikanska flottan försökte under två års tid leta rätt på ubåten Gotland
när hon befann sig i Stilla Havet och man fann att detta var supersvårt.

Nästa ubåt A 26 följer således den svenska traditionen att bygga tekniskt nydanande
ubåtar av hög internationell klass anpassade efter det svenska försvarets behov. Om man
därmed vill kalla A 26 för en superubåt så må det vara hänt.

KÖMS har producerat ett särtryck av TiS (Tidskrift i Sjöväsendet) inför Almedalen. Det innehåller förord av ordförande Michael Zell samt ett mycket aktuellt inlägg av sekreteraren Bo Rask. Särtrycket finns att ladda ner nedan.

Följande pressmeddelande kan även laddas ner i sin helhet i slutet av sidan.

Kungl. Örlogsmannasällskapet  27 april 2015

Sverige – Vi har inte ett resultat!

 För den som önskar sig en försvarsdebatt är dagens nivå, bredd och omfattning närmast osannolik jämfört med allt som upplevts under de senaste fyrtio åren. För första gången är det inte främst pensionerade militärer som, ofta inför en helt ointresserad allmänhet och media, talar om landets snara undergång om inte X miljarder tillförs. Nej, idag är det TV-program, ledarsidor och ett stort antal debattörer som driver frågan i en mängd olika medier och snarare alltför få militärer.

Det breda engagemanget är ett stort plus för debatten. Tidigare var heller inte hotet från främmande makt lika påtagligt utan enbart en spekulation. Denna spekulation är idag utbytt mot en realitet. Ryssland har visat sig ha både förmåga och vilja. Kanske är det bara det rätta tillfället som väntas in.

Trots debattens bredd, frågans stora och djupa allvar för vårt lands oberoende samt en stigande oro i folkopinionen, händer iögonfallande lite. Ytterligare medel till trots så fortsätter ju de facto försvarets andel av BNP att sjunka. Av vilket skäl och med vems rätt förvägras vårt land ett adekvat försvar? Partiernas försvarspolitiker verkar ställda inför utmaningen och förmår inte att dra rimliga slutsatser på väl så tydliga underlag.

Mikael Odenberg, styresman i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, skrev på SvD Brännpunkt den 16 april om vikten av att först bestämma vilket försvar vi behöver och sedan anslå pengarna. Jag kan inte nog understryka vikten av att följa det goda rådet. Sverige saknar idag en försvarsidé. Det förhållandet understryks av den märkliga situationen att försvarspolitikerna och ÖB i flera avseenden, med ubåtsjaktförmågan som ett lika olyckligt som obegripligt exempel, inte har samma prioriteringar. Det är många års försyndelser som ska repareras, nu dessutom i ett betydligt skarpare läge för landet.

Jag roade mig med att be en ung vän som studerar nationalekonomi att jämföra Sveriges ekonomiska utveckling under de sista 20 åren av det ”kalla kriget” med de 20 åren därefter, dvs från Sovjetunionens implosion 1991 fram till i stort sett nu. Under det kalla kriget ökade Sveriges BNP i snitt med 1,9% per år, under perioden därefter med 2,2%. Det är ytterligare 3 promille till landets årliga tillväxt, vilket med dagens BNP motsvarar lite drygt 10 mdr.

Det är givetvis ytterst vanskligt att hävda att all BNP-förändring beror på graden av konfliktnivå i världen, men det motsäger i alla fall inte hypotesen att fred och säkerhet är mer lönsamt än sin motsats. Dessutom trevligare för de flesta. Men även ett försvarsanslag som ökas med denna ”peace dividend” på 3 promille av BNP, kommer fortfarande att ligga långt under såväl vad Sverige tidigare satsade som den nivå som t ex NATO rekommenderar sina medlemsstater.

En stor skillnad mellan utgifter för ett lands försvar och andra angelägna samhällsområden, är att för de senare finns alltid andra chansen. Det är inte kul med vårdköer, svaga resultat i skolan eller tåg som står. Men de går att åtgärda, nationen går inte under. Ett försvar som inte löser sin uppgift just precis när det behövs, ger tyvärr helt andra effekter. Detta är vad partiöverläggningarna borde handla om.

Sverige, vi har ett problem. Vi måste gripa oss an det innan någon annan för sin del fastställer vad det är och löser det i enlighet med sina intressen.

Michael Zell
Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet

För ytterligare information:
Michael Zell, ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet, tel. mobil. 070 606 54 10 eller E-post: president@koms.se

Besök även: www.koms.se alt. följ oss på Twitter