En av de mest produktiva ledamöterna är utan tvekan Lars Wedin. Den 25 april håller European Rim Policy and Investment Council (ERPIC) ett webbseminarium kring hans senaste bok Strategic Thoughts and Other Delusions.
Seminariet hålls 25 april, kl 14-15 och nås via denna länk: https://us02web.zoom.us/j/88083749061?pwd=SGJyQVh0bTVVb25VVUFqWGJQeVYvZz09
Kod för att ansluta: 513243
Mer information finns i kalendariet.
Redan 1927 startade fartygsuttagningskommissionens sitt arbete med att inventera och krigsplacera civila fartyg för totalförsvarets behov i tider av krig eller krigsfara. Som så mycket annat i totalförsvaret lades den ned i början av 2000-talet. Dess då sista ordförande var ordinarie ledamoten av KÖMS, kommendör Christer Nordling.
Nu har kommissionens arbete återupptagits! Läs mer om detta i sjöfartstidningens reportage HÄR.
Trafikverkets chefsstrateg Rikard Engström har haft regeringens uppdrag att bland annat analysera om det finns skäl att avskaffa stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. I direktiven har också ingått att föreslå finansiering för utgiftsdrivande eller skatteintäktsminskande förslag.
Kungl. Örlogsmannasällskapet har lämnat ett remissvar med anledning av Rikard Engströms utredning ”Vågade skatter”. I yttrandet framhålls att Sverige i transportgeografiskt hänseende närmast är att jämställa med en ö. Totalförsvarets tillgång till viss kritisk fartygskapacitet, med svensk flagg, vid kris och krig är således avgörande för landets motståndskraft och förmågan att klara stora samhällspåfrestningar.
Mot den bakgrund är det mycket angeläget med näringspolitiska åtgärder som kan leda till en ökad tillgång till fartygskapacitet som är kritisk för totalförsvaret. Kungl. Örlogsmannasällskapet ställer sig därför i stort positiv till de åtgärder som föreslås i promemorian.
Kungl. Örlogsmannasällskapet tillstyrker utredarens förslag att stämpelskatten för beviljande av ansökan om inteckning i skepp avskaffas. En sådan åtgärd skulle vara ändamålsenlig för att bromsa fortsatt utflaggning och främja ökad inflaggning.
I yttrandet påpekas även att det finns behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa landets sjötransportkapacitet i kris, krigsfara och krig. En heltäckande lösning inom området förutsätter dels en sammanhållen maritim strategi, dels att flera andra områden ses över. Det gäller bland annat förmågan till sjötransport- och sjötrafikledning samt tillämpningen av de så kallade tillståndslagarna.
Yttrandet i sin helhet kan läsas här: Kungl. Örlogsmannasällskapet remissvar Vågade skatter.
Trafikverkets promemoria kan läsas här.
I syfte att öka KÖMS tillgänglighet för ledamöter, läsare och debattörer inom vårt område startas en blogg from 1 mars 2024. Den ska ses som ett komplement till vår utmärkta Tidskrift i Sjöväsendet (TiS) som fortsätter att utvecklas. TiS publiceras med ca fem nummer årligen. I bloggen kan vi lättare följa med i aktuell händelseutveckling och få en interaktiv debatt där ledamöter och läsare kan mötas, inspirera, ventilera och nyskapa.
Odd Werin, Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande
Vis sammanträdet höll bland annat ordinarie ledamoten Johan Schelin sitt inträdesanförande under rubriken Vindkraftparkerna, sjöfarten och försvarsberedskapen – ett havsrättsligt perspektiv. Anförandet kommenterades sedan av hedersledamoten Marie Jacobsson.
Protokoll till ordinarie sammanträde i Stockholm 2024-02-14
Kungl. Örlogsmannasällskapet är nära knutet flera liknande akademier och samfund i Europa, däribland franska Académie de Marine, som regelbundet delar med sig av sina nyhetsbrev.
Brevet från december 2023 (engelsk version) bifogas för läsning nedan!
Den 1 januari varje år träder ofta flera nya lagar och förordningar i kraft. I år märks en förordning inom det sjömilitära området: Förordning (2023:623) om sjöminering. Den reglerar vem som i fredstid får besluta om att lägga ut sjöminor på svenskt sjöterritorium och skiljer sig inte särskilt mycket från den generalorder från 1967 som den ersätter, men att det kommer ut en ny förordning är ett tecken på att förmågan åter har kommit i fokus och att sjöminornas betydelsen för försvaret av Sverige åter är tydlig.
I korthet gäller – fortfarande – att Försvarsmakten får lägga ut kontrollerbara sjöminor i fredstid, men okontrollerbara minor endast i höjd beredskap eller efter regeringsbeslut. Förordningen pekar emellertid ut att Försvarsmakten i brådskande fall kan besluta om att lägga ut okontrollerbara sjöminor om regeringens tillstånd inte hinner inhämtas.
En F80-mina förbereds för att fällas från en Visbykorvett. Foto: Försvarsmakten.
Läs förordningen HÄR
Kungl. Örlogsmannasällskapet har ingett två yttranden över remisser från Regeringskansliet.
Modell för försörjningsberedskap
Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen har redovisat sin analys och lämnat förslag i betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap. Den särskilda utredaren Birgitta Böhlin har haft regeringens uppdrag att analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen samt utreda principer och former för finansiering av samhällets försörjningsberedskap.
Kungl. Örlogsmannasällskapet välkomnar utredningen och ambitionerna att samordna försörjningsberedskapen på nationell nivå. Det är av stor vikt att beredskapsåtgärderna bygger på en analys av landets samlade behov av försörjningskritiska varor och tjänster.
I remissvaret framhålls bland annat att sjöfarten som transportslag har en särställning för landets försörjningsberedskap. Av importens och exportens totala transportvolym går ca 90 procent på köl, vilket understryker den strategiska betydelsen som sjöfarten har för samhällsekonomin och landets möjligheter att fungera.
Länk till remissvaret i sin helhet
Akademien tillstyrker flexibla behörighetsregler
I en departementspromemoria föreslås bland annat att dagens krav på 36 månaders däckstjänstgöring ska kunna ersättas med handledd fartygsförlagd utbildning för att fa? behörigheten fartygsbefäl klass VII.
Kungl. Örlogsmannasällskapet tillstyrker förslaget eftersom det får antas leda till att fler sjöbefäl kan arbeta i svensk sjöfart. Detta är inte minst är angeläget ur ett beredskapsperspektiv.
Länk till remissvaret i sin helhet