Ordinarie sammanträde i Göteborg med inträdesanförande av OL Daniel Eklund

Vid Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges Maritima Akademi – ordinarie sammanträde i Göteborg höll ordinarie ledamoten Daniel Eklund sitt inträdesanförande under rubriken: ”Tempots särställning för sjöstriden och dess effekt på teknik och taktikanpassning”.

Sammanträdet hölls vid Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) och inträdesanförandet kommer att publiceras i Tidskrift i Sjöväsendet.

Ledamöterna Fredrik Hesselman, Daniel Eklund, ordförande Odd Werin och ledamoten tillika regementschefen Fredrik Herlitz.

Remissvar till Transportstyrelsen om nytryck av föreskrifter

Förslag till nytryck av föreskrifter och allmänna råd om sjöfartsskydd samt föreskrifter om IMO-identifikationsnummer och vissa fartygshandlingar (TSF 2020-137)

Kungl. Örlogsmannasällskapet har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss och får härmed anföra följande.

Kungl. Örlogsmannasällskapet är Sveriges maritima akademi och en av de tio rikstäckande kungliga akademierna. Enligt stadgarna verkar akademien för utveck­ling inom sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet, vilket bland annat om­fattar marinstrategiska frågor samt forskning och kunskapsstöd för att utveckla marinen och de maritima näringarna.

Kungl. Örlogsmannasällskapet är indelat i fyra vetenskapsgrenar och har cirka trehundrafemtio svenska och utländska ledamöter med kompetenser inom     stra­tegi och taktik, teknik, juridik (särskilt havs- och folkrätt), kompetens­för­sörjning, handelssjöfart, maritima försörjningsfrågor och andra fält som är relevanta för akademiens verksamhetsområde.

Kungl. Örlogsmannasällskapet välkomnar Transportstyrelsens förslag och delar uppfattningen att föreskrifterna inom det aktuella området bör revideras.

Kungl. Örlogsmannasällskapet tillstyrker förslaget att Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2004.13) upphävs och ersätts av två nytryck i TSFS, vilket kommer att göra bestämmelserna mer lättöverskådliga. De texter som föreslås ökar dess­utom tydligheten och gör bestämmelserna lättare att förstå för läsaren.

Synpunkter på förslagen i detalj

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjöfartsskydd

2 kap. (Hamnanläggningar) 9 §

Kungl. Örlogsmannasällskapet noterar här att besvarande om begäran om en sjöfartsskyddsdeklaration för fartygets räkning, enligt avsnitt 5.4 i bilaga II till för­ordning (EG) nr 725/2004, ska utfärdas av befälhavaren eller fartygets skydds­chef. Föreskriftsförslaget anger emellertid att hamnanläggningens skydds­chef ska begära upprättande av befälhavaren eller den befälhavaren har delegerat uppgiften till (1 st.).

Fråga uppstår då om EU-förordningens bestäm­melse inne­bär en begränsning i fråga om vilka som kan hantera sjöfarts­skydds­dek­laration­en för fartygets räkning och om den föreslagna bestäm­melsen i så fall innebär risk för obehörig hantering av handlingen. Möj­ligen bör en annan lydelse över­vägas för att minska risken för att otydlighet i detta avseende uppstår.

2 kap. (Hamnanläggningar) 7 §

I fråga om återkallande av en hamnanläggnings skyddsplan anger förslaget att återkallelse får ske om hamnanläggningens skyddschef inte uppfyller tillämpliga krav (5 p.). Kungl. Örlogsmannasällskapet tolkar denna bestämmelse som att det är utbildningskraven som följer av 2 kap. 8 § som avses. Detta bör i så fall förtydligas eftersom ”tillämpliga krav” kan uppfattas omfatta även andra til­lämp­liga krav i fråga om sjöfartsskydd.

  1. kap. (Fartyg) 2 och 3 §§

De föreslagna ändringarna innebär att rapportering till Kustbevakningen, genom maritime single window (MSW), ska ske av befälhavaren eller av den befäl­havaren har delegerat uppgiften till. Härvid ska noteras att det endast är reda­ren och befälhavaren som omfattas av straffansvar, enligt 23 § 9 lagen (2004:487) om sjöfartsskydd (Sjöfartsskyddslagen), för underlåtenhet att ge in den ifrågavarande informationen. Även om befälhavaren tydligt delegerar upp­giften till en styrman att ge in informationen, förblir befälhavaren alltså straff­rättsligt ansvarig om informationen inte lämnas, jfr rättsfallet ND 2006 s. 71 (Svea HovR) Nordanhav. Den nu föreslagna lydelsen riskerar att skapa oklarhet kring vem som faktiskt är ansvarig för ingivande av informationen.

Kungl. Örlogsmannasällskapet menar att formuleringen ”befälhavaren ska se till att …” skulle kunna användas istället för att göra bestämmelsen tydligare i detta avseende. Lydelsen innebär visserligen att någon annan kan ombesörja ingi­van­det, men markerar samtidigt att det i så fall alltjämt är befälhavaren som bär ansvar för att korrekta uppgifter ges in. Denna metodik skulle då följa aktsam­hetskraven gällande exempelvis sjövärdighet och gott sjömanskap i 6 kap. sjö­lagen (1994:1009) och i fråga om befälhavarens ansvar i fartygssäkerhetslagen (2003:364).

Transportstyrelsens föreskrifter om IMO-identifikationsnummer och vissa fartygshandlingar

Kungl. Örlogsmannasällskapet har inga synpunkter på förslaget.

 

Detta remissvar har utarbetats av ordinarie ledamoten Mattias Widlund och fastställts av Kungl. Örlogsmanna­sällskapets styrelse.

KUNGLIGA ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

Odd Werin

Akademiens ordförande

 

Ladda ned remissvaret HÄR 

Läs om remissen på Transportstyrelsens webbplats.

 

 

Kustbevakningens förändrade roll och om personalförsörjning

Vid Kungl. Örlogsmannasällskapets sammanträde i Karlskrona 16 april höll ordinarie ledamoten Henrik Jonsson sitt inträdesanförande om Kustbevakningens utveckling mot en beredskapsmyndighet med ett mer uttalat ansvar inom den maritima säkerheten, där det blev tydligt hur många beröringspunkter Kustbevakningen har med marinen och övriga aktörer som verkar inom det maritima området i Sverige.

Sedan några år har lagstiftning och annan statlig reglering gjort det lättare för det militära försvaret och Kustbevakningen att samarbeta redan i fredstid och Henrik Jonsson gav flera exempel på hur detta kan och bör utnyttjas, exempelvis genom personalutbyte,  informationsdelning och samordning av sjöövervakning. Sveriges Natointräde öppnar också möjligheter. Ländern runt Östersjön använder förvisso sina Kustbevakningar på lite olika sätt, men att den svenska ingår i Natos operation ”Baltic Sentry” visar konkret hur Sveriges alla maritima verktyg kan användas.

OL Henrik Jonsson är sedan 2024 överdirektör i Kustbevakningen.

Ordförande Odd Werin med OL Henrik Jonsson

 

Den andra delen av sammanträdet innehöll en orientering från vetenskapsgren II om den pågående utredningen om personalförsörjning av det militära försvaret.

OL Jonas Hård af Segerstad är en av Försvarsmaktens experter i utredningen och berättade hur utredningen tittar på frågor som ska öka tillgängligheten till värnpliktiga i krigsorganisationen, exempelvis genom beredskapsuppgifter under grundutbildning, utökade möjligheter till beredskapstjänstgöring, större reserver, dagersättningens storlek mm. Även reservofficersområdet berörs, där utredningen undersöker hur tjänstgöringsskyldighet och därtill kopplad rätt till tjänstledigt ska fungera på ett enkelt och tydligt sätt i alla beredskapsgrader. Försvarsmaktens behov av tidvis tjänstgörande civila ska också klaras ut så att den kategorin kan börja användas. I detta ingår också en ambition att kunna ensa tjänstgöringsskyldigheten i olika beredskapsgrader så att den blir logisk och likartad för olika personalgrupper i organisationen.

Utredningen är tillsatt av Försvarsdepartementet och ska redovisa senast 1 juli i år.

Direktivet för utredningen finns att läsa här.

Kungl. Örlogsmannasällskapets årsredovisning för 2024

Ordförandens förord – årsredovisningen i sin helhet kan laddas ned längst ned på sidan

Det säkerhetspolitiska läget
Under 2024 har det säkerhetspolitiska läget varit instabilt, och den säkerhetspolitiska
barometern har fallit. Vi har bevittnat nordkoreanska soldater som strider på rysk sida i
Ukraina, samtidigt som Kina agerat auktoritärt för att maximera sitt inflytande i Sydkinesiska
havet i strid med etablerad havsrätt. Detta utgör ett direkt hot mot bland annat Taiwan,
samtidigt som Kina hävdar internationell rätt i Norra ishavet. Den starkare aktören agerar efter
sina egna villkor.

De iranstödda houthierna har angripit internationell sjöfart utanför Jemen i syfte att stödja
Hamas och Hizbollahs konflikt mot Israel. Samtidigt har ryska oljetransporter fått fri passage
medan andra enheter tvingats ta den betydligt längre vägen runt Afrika. Det är inte bara den
regelbaserade världsordningen som utmanats, utan även den fria handeln på våra hav.

Hot i vårt närområde
I vårt eget närområde pågår hybrida operationer – insatser som utnyttjar låg upptäcktsrisk och
kostnadseffektivitet men som ger stor effekt. Sabotage mot infrastruktur, kartläggning av
anläggningar och installationer, störningar av navigationssystem för sjö- och luftfart samt
informations- och påverkansoperationer är alla en del av denna bild. Detta skapar utmaningar
för verksamheten och samverkan mellan samtliga statliga och privata maritima resurser.
Samtidigt byggs eller planeras det för havsbaserade vindkraftsparker, där den genererade
energin transporteras till land. På havsbotten läggs ett allt tätare nätverk av ledningar och rör
för överföring av elektricitet, olja och gas. Dessutom växer intresset för utvinning av
mineralresurser från havsbotten, vilket väcker frågor om miljöpåverkan och riskerna för
ekosystem som ännu är dåligt kartlagda.

Handel och sjöfartens betydelse
Havens roll fortsätter att förändras. Idag står sjöburen handel för omkring 90 procent av det
globala handelsutbytet. Den transoceana handeln drivs av ungefär 300 miljoner containrar och
50 000 större handelsfartyg i konstant rörelse över världshaven. Under de senaste årtiondena
har den sjöburna handeln vuxit kraftigt, vilket lett till att insatsvaror som tidigare lagrades i
land nu i stället transporteras kontinuerligt. Detta har skapat ett starkt beroende av just-in
time-systemet, som i sin tur är beroende av avancerade IT-lösningar – lika imponerande som
de är sårbara.

KÖMS roll och påverkan
Kungl. Örlogsmannasällskapet (KÖMS) spelar en betydelsefull roll genom att bidra med
välgrundade analyser och resonemang inom den maritima domänen. Som Sveriges Maritima
Akademi följer vi noga utvecklingen och verkar aktivt för att påverka framtiden inom vårt
område.

En av våra styrkor är att vi kan agera oberoende av myndighetsutövningens formella ramar.
Vårt mål är att vara en efterfrågad röst, och genom våra ledamöters gedigna kunskap kan vi ge
värdefulla råd till statsmakter och aktörer inom den maritima sektorn. Vi svarar på remisser
inom vårt expertisområde och lyfter aktuella maritima frågor.

Ett exempel är vårt engagemang i bemanningsfrågorna för Gotlandstrafiken. Vi samarbetar
med Svensk Sjöfart och har genomfört seminarier kring havsrätt och sjöfartsskydd. Dessutom
har vi utvecklat vår kommunikation genom vår hemsida, där vi nu publicerar en blogg med
tillhörande Podd-inslag.

Genom vår verksamhet fortsätter KÖMS att vara en central aktör för att stärka och utveckla
Sveriges maritima kompetens och säkerhet.

Akademiens Tidskrift i Sjöväsendet (TiS) har fortsatt att utvecklas positivt under ledning av
redaktören och ansvarige utgivaren hedersledamoten Bo Rask. Samtliga inträdesanföranden
är publicerade. Paradigmskiftet i svensk säkerhetspolitik genom vårt lands Nato-anslutning har
dokumenterats väl genom flera artiklar som beskriver de operativa realiteterna av en svensk
Nato-anslutning samt hur marinen borde utvecklas som en konsekvens av de bedömt nya
uppgifterna.

En särskilt viktig rapport har publicerats om det så kallade Viken Talks – sökandet
efter en svensk marin strategi. Rapporten är framtagen av flera ledamöter och beskriver vad
som bör göras för att möta de nya marina utmaningarna. Kriget mellan Ryssland och Ukraina
har beskrivits både i operativa och tekniska termer.

Det stora utnyttjandet av obemannade farkoster och telekrigsåtgärder mot dessa system har ingående beskrivits i flera artiklar. Marina obemannade system har beskrivits i två artiklar. Det lyckade
högtidssammanträdet och den efterföljande högtidsmiddagen på Sjöhistoriska museet har
noga dokumenterats och publicerats i färgtryck. Tidskriften utkommer numera regelmässigt
med fler sidor än tidigare år och publiceras i cirka 900 exemplar per nummer. Ett nummer har
tryckts i färg.

Denna årsredovisnings huvudsyfte är att redogöra för akademiens verksamhet och ekonomi.
Ekonomin är välskött och den finansiella ställningen är solid. Verksamheten visar ett överskott
på 249 000 kronor.

Vår värdepappersportfölj har under året ökat i värde med 1 420 000 kr (+9,1 %) och stod vid
årets slut på 16 500 000 kr. Genom en tydlig inriktning mot säkra papper med hög avkastning
är portföljen, så långt som kan överblickas, väl rustad för att ge fortsatt löpande bidrag till
verksamheten med en begränsad risk för de omedelbara effekterna av börsens och andra
marknaders svängningar.

Jag vill avsluta med att tacka styrelsens alla ledamöter liksom akademiens övriga
befattningshavare för deras omfattande arbete under året, samt för ledamöternas förtroende
för oss att leda verksamheten i Kungl. Örlogsmannasällskapet.

Stockholm i mars 2025,
Odd Werin
Ordförande

Årsredovisning 2024 Kungl Örlogsmannasällskapet

 

Akademisamverkan inför FN:s havskonferens

I juni i år genomförs FN:s havskonferens i Nice. Havskonferenserna tillkom efter ett initiativ av Sverige och Fiji år 2017. Vid denna ska en bred palett havsrelaterade frågor avhandlas, från fiske, utvinning och energiproduktion till klimat, miljö och hållbarhet. Franska Académie de marine inbjöd därför akademierna från Portugal, Spanien, Belgien, Tyskland och Sverige till ett förberedande symposium i Marseille 25 – 26 mars. Därutöver deltog en rad experter och maritimt intresserade studenter från Deep Blue Foundation, alla från Sorbonne och andra ledande franska universitet.

I symposiet gjorde HL Marie Jacobsson inlägg om havsrätt och maritim säkerhet. OL Peter Thomsson bidrog i diskussioner om den blå ekonomin. HL Lars Wedin deltog i dubbel kapacitet eftersom han även är KL i Académie de marine.

– Till skillnad från de tidigare havskonferenserna kom säkerhetsaspekter denna gång att lysa igenom varje område som diskuterades. Detta är en nödvändig diskussion. Äntligen har poletten trillat ner!, konstaterar HL Marie Jacobsson.

HL Lars Wedin instämmer och tillägger:  – Efter att i drygt tio år ha utgjort länken mellan de franska och svenska akademierna är jag mycket nöjd att samarbetet har både breddats och fördjupats. Det bådar gott för framtiden.

– Detta första gemensamma seminarium var värdefullt för den gemensamma förståelsen av den täta växelverkan mellan ekonomi, miljö och säkerhet som blivit allt tydligare på senare tid, kommenterar OL Peter Thomsson och fortsätter: – Särskilt glädjande var engagemanget hos de unga deltagarna i Deep Blue Foundation, något jag hoppas kan inspirera unga i andra länder, inte minst i Sverige.

Nästa gemensamma verksamhet mellan akademierna är European Maritime Academies Meeting där Kungl. Örlogsmannasällskapet står värd i samband med sammanträdet i Göteborg i oktober.

 

Försvarsministern gästade sammanträdet på Sjöhistoriska

Ordinarie sammanträde hölls 19 mars på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Ordinarie ledamoten Martin R Leopardi höll sitt inträdesanförande om Havsrättlslig utveckling, som kommenterades av OL Johan Schelin. De olika vetenskapsgrenarna presenterade sina förslag på ”angelägna och tidskritiska åtgärder” i den allvarliga säkerhetssituation som vi befinner oss i.

Vid sammanträdet deltog även försvarsminister Pål Jonson och OL Niklas Granholm talade om den senaste utvecklingen i Östersjön under rubriken ”Kabelbrotten och Skuggflottan”.

Sveriges sjöstridskrafter i Nato och om doktorerande och disputerade militärer

Vid sammanträdet på Sjöhistoriska museet i Stockholm höll ordinarie ledamoten Bernt Andersson sitt inträdesanförande på temat: Marin identitet i Nato – hur ska våra sjöstridskrafter utvecklas?

Anförandet kommer sedvanligt att tryckas i Tidskrift i sjöväsendet.

Vis sammanträdet hölls också en diskussion under ledning av vetenskapsgren II, där OL Andreas Nilsson introducerade ämnet om ”doktorerande och disputerade militärer”, följt av en paneldiskussion med OL Fredrik Lindén, OL Therese Särnholm och Anders Claréus,  som modererades av OL Johan Linders.

 

Kunglig medalj till Örlogsmannasällskapets förre ordförande

Kungl. Örlogsmannasällskapets förre ordförande, konteramiral Anders Grenstad, tilldelas H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, lät Kungahuset meddela i ett pressmeddelande (nedan).

Anders Grenstad tilldelas medaljen för ”framstående insatser inom svenskt akademiväsende” efter sina år som Örlogsmannasällskapets ordförande. Medaljen är den främsta av de som delas ut.

Kungahusets pressmeddelande

 

Medalj till långvarige arkivarien Tom Olsson

Redan vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde 15 november förra året meddelades att Tom Olsson tilldelats akademiens medalj i silver. Vid sammanträdet i Karlskrona kunde också den fysiska överlämningen äga rum.

Ordförande Odd Werin med Tom Olsson

1.e arkivarie Tom Olsson belönades med akademiens medalj i silver för många års framstående insatser och arbete med KÖMS bibliotek där han med sin djupa kompetens och känsla för kvalitet har varit en central kraft i utvecklingen av KÖMS biblioteket och konstsamling.