Kungl. Örlogsmannasällskapet

I Näringslivets hus i Stockholm arrangerade Föreningen Svensk Sjöfart och Kungl. Örlogsmannasällskapet ett seminarium om kompetensförsörjning av det maritima Sverige. De båda ordförandena Anders Hermansson och Odd Werin hälsade välkomna och överlämnade sedan till ledamoten Fredrik Peedu att moderera seminariets tre block.

I det första blocket berättade professor Richard Torkar från Chalmers, Johan Hjortsberg från Blekinge tekniska högskola och ledamoten Jonas Hård af Segerstad, Försvarsmaktens utbildningschef om det nystartade gemensamma utbildningsprojektet ”STOFU”, som kombinerar en högskoleingenjörsexamen med en officersutbildning. https://www.forsvarsmakten.se/stofu/

Rikard Torkar, Chalmers, OL Jonas Hård af Segerstad, OL Johan Hjortzberg, BTH

I det andra blocket diskuterades civila och militära lösningar för bemanning, med marinens hr-chef Helena Sigurdsson och Johan Hartler.

Andra deltagare på scenen var Sjövärnskårens generalsekreterare Noomi Hedlund och Walleniusrederiernas Calle Ortner.

I det avslutande blocket deltog Kustbevakningens GD Lena Schelin, Färjerederiernas VD Ellen Norrgård, Keol Smith från Sjöfartsverket, Håkan Johansson från Gotlandsbolaget/Destination Gotland och OL Jonas Hård af Segerstad. Här gjordes reflektioner över yttre och inre hinder för ökat samarbete, som behörigheter, traditioner och regler – men inte minst konstaterades att de gemensamma maritima intressen  som samlats till seminariet. De senaste händelserna med skuggflotta och Östersjöns ökade säkerhetspolitiska betydelse gör att grogrunden för förslag till ökade synergi borde finnas i den annars alltför svala politiska sjöfartsdebatten.

Vid sammanträde i Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges maritima akademi – på Sjöhistoriska museet höll ledamöterna Jon Wikingsson, Henrik Andersen och Johan Norlén intressanta anföranden kring anskaffningen av de nya fregatterna, tidslinjalen och betydelsen av fregatterna i Natos operativa planer.

OL Jon Wikingsson om de nya fregatterna

Vid samma tillfälle höll ledamoten Fredrik Edwardsson sitt inträdesanförande under rubriken: ”Om ett maritimt beroende utan maritimt tänk. Sveriges maritima paradox – och vägen tillbaka”. Anförandet kommer att publiceras i kommande nummer av Tidskrift i Sjöväsendet, TiS.

OL Fredrik Edwardsson med ordförande Odd Werin

Vid ordinarie sammanträde den 16 april i Göteborg i Kungl. Örlogsmannasällskapet – Sveriges Maritima Akademi – höll ordinarie ledamoten Magnus Danielsson sitt inträdesanförande under rubriken: ”Hur maritimt är Nato och hur är Nato maritimt?” Inträdesanförandet kommer att publiceras i Tidskrift i Sjöväsendet framöver.

Vidare höll ordinarie ledamoten Henrik Andersen anförande under rubriken: ”Sjöfartsskyddsoperationer i Östersjön som allierad”.

Avslutningsvis höll Carl Carslsson, Föreningen Svensk sjöfart, en utmärkt presentation över nätet av sjöfartsnäringens arbete med sjöfartsskydd.

Ordförande Odd Werin med ordinarie ledamöterna Lennart och Magnus Danielsson.

Kriget i Ukraina har lett till att teknologin rörande obemannade system utvecklats oerhört snabbt. Olika former av drönare utnyttjas nu framgångsrikt i såväl mark-, sjö- som luftdomänen och tekniken blir alltmer avancerad.

Av den anledningen inbjuder akademien studenter vid Försvarshögskolan samt anställda vid marinens förband att lämna in tävlingsskrifter rörande obemannade system med koppling till marinens verksamhet. Tävlingsskriften kan behandla såväl strategiska, taktiska som tekniska frågor rörande obemannade systemen och hur dessa kan nyttjas offensivt och defensivt i samverkan med mer traditionella bemannade system. Den kan även beröra hur försvaret mot fientliga obemannade system kan utvecklas.

En central fråga är också hur balansen mellan bemannade och obemannade system bör se ut i den maritima domänen i syfte att marinen ska kunna lösa den övergripande uppgiften sjökontroll i hela det hybrida hotspektrat (från fred till krig)? Vilka konceptuella lösningar (under, på och över vattnet) kan och bör utvecklas? Hur utvecklas och bibehålls ett försprång gentemot en motpart operativt? Lämplig omfattning på skriften är cirka 2 500–3 500 ord.

Tävlingsskriften insänds anonymt till Kungl. Örlogsmannasällskapet åtföljt av ett förseglat kuvert med uppgifter om författarens namn och postadress. Den ska vara akademien tillhanda senast 31 augusti 2026 under adressen:

Kungliga Örlogsmannasällskapet
Att. Sekreteraren
Teatergatan 3, 1 tr.
111 48 STOCKHOLM

För en tävlingsskrift, som av akademiens styrelse bedömts vara förtjänstfull, kan författaren efter beslut tilldelas Kungliga Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj, hedersomnämnande eller penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid akademiens högtids­samman­träde. Belönade skrifter eller artiklar som bygger på dessa publiceras normalt i Tidskrift i Sjöväsendet.

Ett trettiotal ledamöter och lika många digitala deltagare följde Kungl. Örlogsmannasällskapets sammanträde i Försvarshögskolans lokaler onsdag 18 mars. Sammanträdet inleddes med en tyst minut för den avlidne ledamoten Göran Frisk innan ordföranden lämnade över ordet till kvällens inträdesanförande.

Ordinarie ledamoten Elisabeth Braw höll sitt anförande utifrån USA:s avsikt att utvinna mineraler från havsbotten på internationellt vatten, i området Clarion-Clipperton-graven i mitten av Stilla havet. Naturtillgångar på havsbotten har i havsrätten ansetts vara allas eller ingens tillgång och beslutet att börja ta upp de metallnoduler som täcker botten i området skakar därför om synen på detta. USA är förvisso inte signatär till FN:s havsrättskonvention, är i andra sammanhang mån om att den följs. OL Braw problematiserade och beskrev de möjliga konsekvenserna av att en av världens mäktigaste länder skulle välja att inte följa en respekterad regel. Vad gör då andra länder, som till exempel Kina? Vilka andra regler tappar trovärdighet?

Efter en frågestund tog Carl Carlsson från Svensk Sjöfart vid och orienterade om det beredskapsarbete som sjöfartsorganisationerna bedrivit och som manifesterades vid övningen under Donsö Shipping Meet, som KÖMS rapporterat om tidigare.

Ordinarie ledamoten Fredrik Hesselman orienterade om moderniseringen av marinens amfibiebataljoner – Amfbat 2030 – där den stora operativa förändringen kommer av marinens nya uppgifter att kunna kontrollera Östersjön och de taktiska förändringarna där amfibiebataljonernas båtar blir rörliga vapen- och sensorplattformar, inte bara snabba transportmedel för att som tidigare gruppera vapen på land.

Här publiceras två särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet – Kungl. Örlogsmannasällskapets tidning – som utkommer med omkring fem nummer per år.

Den första artiklen är av ordinarie ledamoten Magnus Thylin och beskriver utmaningarna med att navigera i telestörd miljö, d.v.s. när våra radio- och satellitberoende navigationssystem är svåra att lita på.

Störning av navigationssystem är inget som bara kan förväntas i krigstid, under de senaste åren är det vardag även i Östersjön och påverkar både sjö- och luft. Magnus Thylin tjänstgör vid Marinstaben och ansvarar för just telekrigssystem.

Navigering i telestörd operationsmiljö – en realitet i det moderna sjökriget

Den andra artikeln är en recension av ledamoten Gudrun Persson senaste bok Russian Military Thought. Recensenten, ordinarie ledamoten Hans Granlund, har upplevt rysk militärt agerade på nära håll udner sin tid som svensk försvarsattaché i Ukraina och beskriver hur boken bygger upp förståelsen först för begreppet strategi i allmänhet och därefter successivt den ryska tillämpningen, samt vilken roll och betydelse de väpnade styrkorna har i det ryska samhället, och varför det är en nyckel till att förstå ryskt militärt tänkande och agerande.

Recension – Russian Military Thought,

I samarbete med Kungl. Krigsvetenskapsakademin arrangerade KÖMS ett mycket välbesökt seminarium om multidomänoperationer – MDO. Omkring 150 personer i Sverigesalen på Försvarshögskolan hälsades välkomna av KKrVA styresman Björn von Sydow och av ledamoten Jens Nykvist.

Kapten dr John Nisser inledde seminariet med en genomgång av vad MDO egentligen är: hur konceptet både är nytt men inte något helt nytt: det är en evolution, inte en revolution. I korthet bygger det på att information rör sig fritt mellan de fem olika domänerna: mark, sjö, luft, rymd och cyber. Detta bygger både på teknisk förmåga till konnektivitet och interoperabilitet, men minst lika mycket på att metoder och doktriner utgår från att det är så vi samlar in och sprider information och att det är så vi verkar med vapen och andra verkansmedel.

Ledamoten Henrik Andersen introducerade sedan en panel med fyra kortare betraktelser utifrån det militärstategiska läge som Sverige som Natomedlem befinner sig i. Den operativa länken mellan öst och väst.

Därefter följde kommentarer från chefen för cyberförsvarsledningen i Försvarsmakten överste Thomas Höglund, flottiljamiral Anders Sundeman, som är Försvarsmaktens rymdchef och placerad i Flygstaben, ledamoten och marinchefen Johan Norlén och slutligen Sveriges militära representant till Nato och EU, ledamoten Jonas Haggren. Deras anföranden följdes av en frågestund.

Nästa seminarium äger rum 15 april, då vi tillsammans med KKrVA fortsätter att fördjupa tematiken kring MDO.

Talarna tackas av Jens Nykvist